• Anonym
    Äldre 20 Dec 22:40
    21243 visningar
    154 svar
    154
    21243

    Nytt om sfinkterruptur! 10 % av alla kvinnor som föder barn drabbas!

    Tealhawk skrev 2012-12-20 22:04:42 följande:
    Som svar på din fråga: Jag vågar föda barn.
    Visst är det hemskt att så många drabbas men det är enkelt att förebygga själv. Man kräver bara perinealskydd när man ska krysta. För er som inte vet innebär det att BM använder ett fingergrepp för att hålla emot lite om det behövs för att skydda mellangården. På NUS i Umeå är det redan standardprocedur och för mig fungerade det jättebra. En liten liten bristning (behövde inte sys, läkte jättefint) trots bebis på nästan 4 kg och 53 cm.

    Min BM (erfaren sådan) höll detta grepp då jag tjatade om det hela förlossningen. Fick två små stygn efteråt. No problemas liksom. Men det läkte inte som det skulle. På efterkontrollen fick jag höra att det såg SÅÅÅÅÅÅÅ fint ut. Gick till flera olika gyn med mina problem och det såg hela tiden "fullt normalt ut" och jag behövde bara knipa bättre "för det fuskar du lite med vaaa? *ögonblink*". Va fan jag knep hela dagarna i flera månader utan förbättring så jag fuskade då rakt inte. Fick till slut efter åratal av tjatande på barnmorskor och gynekologer (som tyckte jag var jävligt jobbig) komma till en expert. Som efter tre minuters undersökning kunde konstatera att jag brustit väldigt illa på insidan under förlossningen. Och att det läkt ihop helgalet eftersom ingen uppmärksammat bristningen eller gjort ngt åt den. Han blev helt förbryllad och tokarg när han hörde att ingen lyssnat på mig och sagt att mitt underliv såg normalt ut. Det var avslitna muskelfästen och hela baletten. efter två korrigerande operationer känne rjag mig idag återställd. Men jag vägrar föda vaginalt igen, om jag vågar mig på flera barn. Och jag känner ett smått hat mot alla de som bestämt hävdar att det inte finns något mörkertal för dessa skador. Va fan, kunde de missa mitt praktexempel så är det klart som fan att de kan missa andras. Hade inte jag varit en sådan smärta i röven för den sista gynekologen så hade jag antagligen fortfarande varit helt skadad.

    Usch för förlossningsvården idag.    Och nej, det är inte "jättelätt" att förhindra SR. Greppet du talar om underlättar en hel del men ibland töjs man inte som man borde.
  • Anonym
    Äldre 21 Dec 08:12
    #9
    Tealhawk skrev 2012-12-20 22:04:42 följande:
    Som svar på din fråga: Jag vågar föda barn.
    Visst är det hemskt att så många drabbas men det är enkelt att förebygga själv. Man kräver bara perinealskydd när man ska krysta. För er som inte vet innebär det att BM använder ett fingergrepp för att hålla emot lite om det behövs för att skydda mellangården. På NUS i Umeå är det redan standardprocedur och för mig fungerade det jättebra. En liten liten bristning (behövde inte sys, läkte jättefint) trots bebis på nästan 4 kg och 53 cm.
    Nej, Perenialskydd är ingen garanti för att slippa SR. Tro det eller ej, men Perenialskydd utförs faktiskt på de flesta håll i Sverige, och ÄNDÅ är siffrorna såhär höga.

    Det är mycket som spelar in - inte minst diagnostiken man använder för att kolla om en SR har uppstått. Finnarna är troligen bättre på att förebygga och sämre på att hitta rupturerna. Att man inte diagnostiserar betyder ju inte att problemen inte finns.

    Jag tycker att det är bra att detta kommer fram i ljuset. Jag skulle väldigt gärna vilja se att det blev självklart framöver att få välja snitt om man känner sig tryggare med den metoden. Ingen ska behöva tvingas till att ta en 10% risk för en SR när det finns ett säkrare operationsalternativ.

    Kejsarsnitt ÄR säkrare idag, men det finns många myter om att vaginal förlossning är säkrare. Sådana här avslöjanden hjälper till att slå hål på de myterna.

    Ge kvinnorna rätt att själva bestämma över sina egna kroppar och välja förlossningsmetod.
  • Anonym
    Äldre 21 Dec 09:46
    #11
    hannis skrev 2012-12-21 08:54:07 följande:
    Finns det någon statistik över alla nackdelar med kejsarsnitt? Jag känner att det är högst relevant för att kunna avgöra på vilket sätt man vill föda och vad som är mest riskfyllt. Det räcker ju liksom inte att bara titta på det ena sättet. 

    Jag tänker på tex infektioner hos mamman efter operationen, problem med amningen (som verkar vanligare med snitt), sämre immunförsvar hos bebisen, problem med operationsärret, anknytningsproblem osv. 
    Det finns oerhört mycket statistik över nackdelarna med kejsarsnitt och inför ett snitt så blir du extremt väl upplyst om dessa risker. Mörkertalet efter kejsarsnitten är oerhört låga, eftersom det är mycket bättre uppföljning efter operationsingrepp än efter förlossningar. Det går liksom inte att jämföra uppföljningen. Om du skadas vid en förlossning kan du behöva vänta i ett år på att ens få en diagnos, eftersom man väntar på att problemen ska försvinna av sig själva innan man gör någonting. Operationskomplikationer är man mycket mer noggrann med att hitta och följa upp.

    Det vanligaste problemet efter snitt är infektion i operationssåret och det händer i ca 6-7% av fallen. Vid vaginal förlossning drabbas ca 4-5% av infektioner i såren efter förlossningen. Bara för att sätta det i perspektiv så minskar man alltså risken för SR med ca 10 procentenheter och ökar risken för infektion med ca 2-3 procentenheter.

    Operastionsinfektioner är vanligen mycket enkla att bota med hjälp av antibiotika och det är mycket ovanligt att man drabbas av bestående problem efter en sådan infektion.

    Sämre immunförsvar hos bäbisen... därom tvisten de lärde, så att säga. Det finns svaga tendenser som visar på en ökning av frekvensen astma och allergi på ca 0,6 procentenheter hos snittfödda, men å andra sidan är snitt vanligare i storstäder där riskökningen redan från början är förhöjd på grund av avgaser. Det kan med andra ord finnas annat som spelar in och den ökningen är såpass liten att det inte går att säga någonting definitivt.

    För barnet spelar det oerhört liten roll vilken väg det kommer ut ur mamman. Riskerna för barnet uppstår i första hand om man plockar ut barnet för tidigt. Därför försöker man göra planerade snitt så nära BF som möjligt.

    När det gäller mamman så ska man inte stirra sig blind på hur ofta skador inträffar, utan kanske tänka mer på hur lätt eller svårt det är för skadorna att läka. Av de som föder vaginalt så drabbas ca 25-35% av någon form av bestående problematik i underlivet - vanligast är sfinkterskador, framfall, ärrbildning/deformationer av slidan och inkontinens. Av de som föder med snitt så drabbas någonstans runt 1-2% av bestående problematik, t.ex. i form av känselbortfall och dragningar i ärret.

    Problemen med kejsarsnitt kan också vara problem med amning (vilket inte behöver vara ett problem - vi har bra ersättning idag och många vill inte ens amma, så för dem är det ett icke-problem), att man inte kan få barn tätt, och att man kan få svårigheter att skaffa många barn. Mer än 3-4 snitt kan visserligen utföras, men det är inte tillrådigt.

    Vaginal förlossning medför alltså en mycket högre frekvens bestående skador, men är ändå att föredra om man vill ha många barn eller om man vill ha barn tätt. När det gäller anknytningen så finns det ingen skillnad mellan planerade snitt och vaginala förlossningar - däremot fungerar den ibland sämre vid akuta snitt.
  • Anonym
    Äldre 21 Dec 11:11
    #15
    Rockan skrev 2012-12-21 10:46:56 följande:
    Men vi löser ju knappast bristerna i svensk förlossningsvård genom att börja förlösa alla med kejsarsnitt? Eller? Det är ju bara att förskjuta problemet. Jag tycker alla som vill ska få snitt, men jag tycker också alla som föder vaginalt ska ha rätt till en så riskfri förlossning som möjligt, och så är det inte idag. Det finns oerhört mycket kunskap kring hur riskerna för t.ex utdragna förlossningar och bristningar kan minskas avsevärt som idag inte används, och så ska det inte se ut. Kvinnor som har besvär efter förlossningen avfärdas och nekas vård, vilket leder till bestående problem, något som vi inte heller löser med kejsarsnitt.
    Jag håller med dig i stort, och jag tror inte att det är någon som tycker att det är en bra lösning att köra 100% kejsarsnitt. Många vill ju föda vaginalt av någon anledning, och då borde de få uppleva det så säkert som möjligt och ha rätt till fullgod vård.

    x) Mödra/förlossningsvården måste bli bättre
    x) Informationen om förlossningsskador måste bli bättre - den som ska föda måste bli informerad om vilka risker som finns även med vaginala förlossningar.
    x) Kvinnan måste få rätt att välja förlossningsmetod

    Om informationen blir bättre och kvinnor faktiskt blir upplysta om hur vanligt det är med förlossningsskador, och om de redan på föräldrautbildningen får hjälp med att förbereda för tiden efter förlossningen, så tror jag att mycket skulle bli bättre. Det är svårt att stå på sig och kräva hjälp om man inte känner till vad som har hänt med kroppen. INGEN ska rullas in i en förlossningssal utan att ha fått information på förhand om de vanligaste riskerna, och hur de behandlas.
  • Anonym
    Äldre 21 Dec 12:34
    #18
    Anonym (nytt!!) skrev 2012-12-21 12:13:24 följande:
    Därför att som någon annan skrev så använder redan de allra flesta barnmorskor ett speciellt grepp, men det hjälper tyvärr långtifrån alltid. Förlossninsskador kommer tyvärr alltid att finnas i varierande grad. Kvinnor får ju sjävklart välja själva om det är värt att förstöra sitt underliv för att få ett barn. Snitt finns ju även idag. Men jag kan bli lite irriterad på att de kvinnor som väljer att föda vaginalt och sedan sitter här på FL och tjurar för att de har ont vid sex eller vad det kan vara, ja dem får faktiskt skylla sig lite själva, jag antar att de kvinnor som väljer att föda barn vet att ca 20-25 % får någon typ av bestående men i underlivet, så ricken är stor att just DU drabbas.
    Även du har en poäng. Det går nog aldrig att få vaginala förlossningar särskilt riskfria. Det kommer nog tyvärr alltid att finnas en hög skadefrekvens. Kroppen är inte gjord för att klara sig oskadd genom en förlossning. Tyvärr.

    Men, nu lever vi i alla fall i en tid när det är förhållandevis riskfritt att utföra kejsarsnitt, som är en trygg och snabb rutinoperation.
  • Anonym
    Äldre 21 Dec 13:57
    #30
    Anonym (Preggot!) skrev 2012-12-21 13:20:19 följande:
    Får man vård direkt, dvs operation av sin stora bristning så blir nästan 100% helt återställda. De som inte blir återställda har inte fått korrekt vård. De har blivit sydda av barnmorskor, gått för länge utan hjälp osv.
    Med eftertryck på NÄSTAN då... 

    Jag blev upprullad till OP medans de fortfarande undersökte min moderkaka. Så snabbt som attan gick det. Blev sydd av två olika läkare. Den ena lämnade över just sfinktern till en mer erfaren läkare för att det skulle bli ordentligt gjort. (berättade hon på återbesöket)

    Jag har problem med gasinkontinens, vissa problem med soiling och ibland fungerar inte sexet alls eftersom det gör ont och stramar i mellangården.

    Så, ja... nästan då... 
  • Anonym
    Äldre 21 Dec 14:00
    #31
    hannis skrev 2012-12-21 13:48:14 följande:
    Va? Är det något kroppen är gjord för så är det väl just vaginala förlossningar. Däremot är inte kroppen gjord för att mottaga medicinsk smärtlindring, vara överviktig eller föda väldigt stora barn.

    Är du alltså emot alla typer av medicinsk smärtlindring, inte bara vid förlossning, för att "kroppen inte är gjord för den"?
  • Anonym
    Äldre 21 Dec 17:15
    #33

    90% får inte sfinkterruptur. Tillräckligt goda odds för min del. 

  • Anonym
    Äldre 21 Dec 19:34
    #36
    Dracarys skrev 2012-12-21 18:55:06 följande:
    Inte tillräckligt gott för mig. Om du löpte 10% risk att råka ut för en bilolycka på en viss väg så kan jag lova att du inte skulle välja den vägen.
    Det är väl minst 10% risk att dö vad man än tar sig för. Den som dör i sömnen led visst 100% risk att dö, inte sällan utan att ha så mycket som ett uns föraning. 
  • Anonym
    Äldre 21 Dec 21:32
    #38
    Dracarys skrev 2012-12-21 21:27:01 följande:
    För det första så är det bara risken för sfinkterskador som är ca 10%. Du måste även addera riskerna för framfall, ärrbildning, samlagssmärtor, inkontinens och all annan skit man kan drabbas av. Den sammanlagda risken för bestående men vid vaginala förlossningar ligger någonstans runt 25-50% beroende på vad man räknar som problematiskt vs acceptabelt.

    Och nej, det är inte 10% risk att dö vad man än tar sig för. Du tycks över huvud taget inte förstå skillnaden mellan risk och utfall.
    Jaså? Ja, men då torde väl kutymen påbjuda att de lärde (det är du) förklarar för de obildade (jag) hur det egentligen förhåller sig. 

    Jag är annars väldigt medveten om vad man kan drabbas av.
    Själv har jag emellertid fött fem barn och inte drabbats av något annat än fem nyfödda och härliga bebisar (som numera är fem tonåringar och unga vuxna).  
Svar på tråden Nytt om sfinkterruptur! 10 % av alla kvinnor som föder barn drabbas!