Forum Familjehem - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Vet någon vet hur man får hem sitt LVU placerade barn?

    Fre 21 dec 2012 21:32 Läst 59746 gånger Totalt 235 svar
    kalie6­7
    Visa endast
    Fre 21 dec 2012 21:32

    Jag och min man fick en son år 2008 som bodde hos oss i 1 år. När han föddes fick jag en förlossningsdepression/psykos och soc tog vårt barn och placerade det i familjehem.
    Vi har gjort allt för att få hem honom men det har inte räckt. Nu vet vi inte vad vi ska ta oss till och hoppas någon vet vad man ska ta sig till. Har gjort 2 st hemtagningsutredningar, köpt hus, gått i terapi, jag har utbildat mig till barnskötare och arbetar deltid som det, kommit på alla umgängen och möten  m m 

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-06-29 21:20
    Vi har vunnit i Kammarrätten och kommer att få hem vår son i höst 2013...

  • Ons 2 jan 2013 11:32 #31

    Kan ni ens tänka er att det är mycket funktionsdugliga, friska människor som är skötsamma föräldrar och har stort hus och rättså välbetalda jobb som blir berövade sina barn av soc. pga normala problem som alla föräldrar upplever under perioder. Sömnbrist, frun smått deprimerad över porrtittande partner som bara gnäller över att man inte är lika petnoga vad gäller städning som hans snart pensionerade mor. - Liksom sluta surfa och börja städa själv vill man skriva. Nähä, då blir man klassad sjukligt svartsjuk av soc som anser att kvinnans plats är i köket och borde sitta fast i damsugaren. Soc kan inte förstå att spädbarn ska ammas och att det tar tid även på natten samt att man kanske inte känner sig så på humör att sitta 4 timmar på finmiddag hos någon barnlös släkting och ha med sig 3 småbarn varaav en vill amma föör jämnan den andra klottar med maten den tredje vill leka med allaa vackra prydnadssaker av porslin som finns på bokhyllan hos den bekanta släktingen. Soc kan inte förstå att om man använder LingonBlåbärs långärmade skjortor så är vissa så stora som storlek 90. och om man då utreder om barnen har ändamålsenliga kläder och hittar en skjorta i storlek 80 i klädskåpet som det står på lappen så skriver man en notering att
     "barnet har för små ickeändamålsenliga kläder."  Om barnet har storlek 90 på byxorna som går ner 2 cm över fotknölarna ( barnet är 87 cm lång och kraftig till växten, proportionellt sätt aningen kortare ben än överkroppens längd och bredd) så heter det att
    "barnets fysiska utveckling skadas allvarligt. Barnet kan inte röra sig eller gå "
     Jag vill påpeka att midjemåttet var bra det var bara längden som hade kunnat vara två cm kortare. Om soc hittar en silkeskimono som det står strl 7 på så heter det att man har fel storleks kläder åt sina barn. Kimonon är gjord i Kina men dottern är 4 snart fem och lång till växten även för att vara ett nordiskt barn och kimonon sitter perfekt. Nu får den alltså heta icke ändamålsenlig. Allt det här dras upp i rätten och kallas att barnen har icke ändamålsenliga kläder i fel storlekar. Att alla hundratals andra barnklädesplagg var i rätt storlek beaktas inte och det ser väldigt styggt ut på pappret.

  • Ons 2 jan 2013 16:30 #32
    Anonym skrev 2013-01-02 10:50:36 följande:
    Jag trodde för mitt liv inte att socialen kunde vara så sadistiska ända upp i ledningen innan vår familj råkat ut för dem pga en burnout som jag repade mig ifrån efter tre månader. Dessa grova lögner soc. drar för att få en att verka alldeles körd är helt psykopatiska. Hade de inte gömt sig under tjänstemannafasaden hade det blivit flera års fängelse för barnkidnappning, slösande av skattemedel, skadestånd för både psykisk och fysisk misshandel, mened, olaga hot, olaga frihetsberövande, förtal mm. Någon plan om hur de ska få hem barnen finns inte. Planen enligt soc. är att barnen ska omhändertas i flera år samt att vi ska försvinna ur deras liv så mycket som möjligt. Osanna påhittade påståenden från soc. baseras som underlag för beslut från soc. trots att proffs inom området bevisat motsatsen. Ändå har inget brott från vår sida begåtts. Vi har endel politiker och jurister som står helt rådlösa men kämpar ändå för att få hem våra barn. Våldföra sig på barn är vad de sysslar med.
    Anonym skrev 2013-01-02 11:32:26 följande:
    Kan ni ens tänka er att det är mycket funktionsdugliga, friska människor som är skötsamma föräldrar och har stort hus och rättså välbetalda jobb som blir berövade sina barn av soc. pga normala problem som alla föräldrar upplever under perioder. Sömnbrist, frun smått deprimerad över porrtittande partner som bara gnäller över att man inte är lika petnoga vad gäller städning som hans snart pensionerade mor. - Liksom sluta surfa och börja städa själv vill man skriva. Nähä, då blir man klassad sjukligt svartsjuk av soc som anser att kvinnans plats är i köket och borde sitta fast i damsugaren. Soc kan inte förstå att spädbarn ska ammas och att det tar tid även på natten samt att man kanske inte känner sig så på humör att sitta 4 timmar på finmiddag hos någon barnlös släkting och ha med sig 3 småbarn varaav en vill amma föör jämnan den andra klottar med maten den tredje vill leka med allaa vackra prydnadssaker av porslin som finns på bokhyllan hos den bekanta släktingen. Soc kan inte förstå att om man använder LingonBlåbärs långärmade skjortor så är vissa så stora som storlek 90. och om man då utreder om barnen har ändamålsenliga kläder och hittar en skjorta i storlek 80 i klädskåpet som det står på lappen så skriver man en notering att
     "barnet har för små ickeändamålsenliga kläder."  Om barnet har storlek 90 på byxorna som går ner 2 cm över fotknölarna ( barnet är 87 cm lång och kraftig till växten, proportionellt sätt aningen kortare ben än överkroppens längd och bredd) så heter det att
    "barnets fysiska utveckling skadas allvarligt. Barnet kan inte röra sig eller gå "
     Jag vill påpeka att midjemåttet var bra det var bara längden som hade kunnat vara två cm kortare. Om soc hittar en silkeskimono som det står strl 7 på så heter det att man har fel storleks kläder åt sina barn. Kimonon är gjord i Kina men dottern är 4 snart fem och lång till växten även för att vara ett nordiskt barn och kimonon sitter perfekt. Nu får den alltså heta icke ändamålsenlig. Allt det här dras upp i rätten och kallas att barnen har icke ändamålsenliga kläder i fel storlekar. Att alla hundratals andra barnklädesplagg var i rätt storlek beaktas inte och det ser väldigt styggt ut på pappret.


    Skicka gärna ett mail till drabbadavsoc@hotmail.se så vi blir fler i kampen! Än är vi inte tillräckligt många, och vi vet inte hur vi ska lyckas, men det är väldigt skönt att prata med fler i samma sits och ibland poppar det upp små ideer :)
  • kalie6­7
    Visa endast
    Ons 2 jan 2013 17:06 #33

    Tack för synpunkter och tips av varierande slag...Soc skyller också på att vår son nu har anpassat sig och knytit an den nya familjen (han har varit placerad i 3,5 år) och att det kan bli traumatiskt för honom att bryta upp eftersom han redan hade en jobbig start i livet för att jag blev sjuk (kunde inte amma honom heller pga medicineringen som jag var tvungen att ta). Han gillar oss och vi har roligt på umgängena men han ser familjehemsmamman som sin mamma trots att han vet att jag är hans "riktiga" mamma. Ja vi kommer fortsätta kämpa...

  • Queeni­e70
    Visa endast
    Ons 2 jan 2013 20:02 #34
    kalie67 skrev 2013-01-02 17:06:31 följande:
    Tack för synpunkter och tips av varierande slag...Soc skyller också på att vår son nu har anpassat sig och knytit an den nya familjen (han har varit placerad i 3,5 år) och att det kan bli traumatiskt för honom att bryta upp eftersom han redan hade en jobbig start i livet för att jag blev sjuk (kunde inte amma honom heller pga medicineringen som jag var tvungen att ta). Han gillar oss och vi har roligt på umgängena men han ser familjehemsmamman som sin mamma trots att han vet att jag är hans "riktiga" mamma. Ja vi kommer fortsätta kämpa...



    Fast vad menar du " skyller på" ? Du förstår väl att det faktiskt ligger till på exakt det sättet för ett litet barn som varit placerat så länge. Att han gillar er är ju jättebra och en bra grund för framtida relation, men i hans hjärta och sinne har han de facto en annan mamma idag hur smärtsamt det än är att ta till sig. Hans känslomässiga mamma är den mamma som största delen av hans liv funnits där dagligen, tröstat, kramat, uppfostrat, skällt, torkat rumpa, snytit snoriga näsor, satt på plåster, blivit arg, lekt, lämnat på dagis etc etc. Det är inte den snälla tanten som han träffat var 14:e dag tyvärr. Även om han vet att du är hans biologiska mamma. Jag skulle aldrig ha hjärta att ta ifrån honom hans känslomässiga mamma med all den sorg och trauma som det skulle innebära, som mor skulle jag hellre ta smärtan av förlusten av mitt barn själv.
  • Ons 2 jan 2013 20:27 #35

    Jag ska diskutera med mina vänner och spara din adress, kanske hör jag av mig. Tack för att ni finns.

  • Ons 2 jan 2013 20:30 #36

    Det finns faktiskt en dom som säger att ett LVU absolut inte får kvarstå pga att det skulle finnas ett fint band mellan barnet och fosterhemmet!
    Det du inte skriver med i dina "hjärtskärande" texter är den fruktansvärda känslan barnet kommer ha i sin uppväxt av att "mina föräldrar ville inte ha mig" "undrar vad det är för fel på mig" osv osv. Det sorgen kommer sitta kvar hela livet medans man faktiskt kan skola ut och in barn mellan familjehemmet och det riktiga hemmet.
    Kommer familjerna överens kan barnet tillochmed ha 2 familjer!

  • Queeni­e70
    Visa endast
    Ons 2 jan 2013 20:38 #37
    Anonym skrev 2013-01-02 20:30:08 följande:
    Det finns faktiskt en dom som säger att ett LVU absolut inte får kvarstå pga att det skulle finnas ett fint band mellan barnet och fosterhemmet!

    Det du inte skriver med i dina "hjärtskärande" texter är den fruktansvärda känslan barnet kommer ha i sin uppväxt av att "mina föräldrar ville inte ha mig" "undrar vad det är för fel på mig" osv osv. Det sorgen kommer sitta kvar hela livet medans man faktiskt kan skola ut och in barn mellan familjehemmet och det riktiga hemmet.

    Kommer familjerna överens kan barnet tillochmed ha 2 familjer!



    Fast det ÄR hjärtskärande att flytta tillbaks barnet i detta läge alldeles oavsett domar. Ultimat är som du skriver att barnet får två familjer i förlägningen, men inte genom att det lilla barnet flyttas tillbaks till bioföräldern efter att ha varit placerad så länge utan genom att kontakten med biofamiljwn utökas kraftigt samtidigt som barnet får behålla tryggheten av att garanterat få bo kvar hos den familj han betraktar som sin så länge han vill. Jag har sett exempel på där barnet aktivt tagit avstånd från bioföräldrar och inte medverkat till att bygga en relation med bioföräldern då barnet inte vågat knuta dessa band av rädsla för att då flyttas från sin familj.
  • Ons 2 jan 2013 20:44 #38
    Queenie70 skrev 2013-01-02 20:38:02 följande:


    Fast det ÄR hjärtskärande att flytta tillbaks barnet i detta läge alldeles oavsett domar. Ultimat är som du skriver att barnet får två familjer i förlägningen, men inte genom att det lilla barnet flyttas tillbaks till bioföräldern efter att ha varit placerad så länge utan genom att kontakten med biofamiljwn utökas kraftigt samtidigt som barnet får behålla tryggheten av att garanterat få bo kvar hos den familj han betraktar som sin så länge han vill. Jag har sett exempel på där barnet aktivt tagit avstånd från bioföräldrar och inte medverkat till att bygga en relation med bioföräldern då barnet inte vågat knuta dessa band av rädsla för att då flyttas från sin familj.
    Och jag har sett situationer som är precis tvärt om.. Men det är såklart olika från fall till fall.

    Hur länge anser du är möjligt att ta hem sitt barn då? Och gäller det om de bott på flera ställen eller bara ett? Beror det på ålder? 
  • kalie6­7
    Visa endast
    Ons 2 jan 2013 21:10 #39

    Det bästa vore nog 2 familjer för sonen. Han VET att vi älskar honom över allt annat och kommer inte att klippa med familjehemmet om vi får vårat LVU hävt, Sist vi träffade honom sa han att han ville vara med oss för alltid och tidigare har han flertal ggr sagt att han älskar oss och vill bo med oss i nya huset som vi har köpt ....

    Jag skriver till honom varannan vecka och skickar små roliga saker som stickers, reflexer, roliga plåster, pennor mm  så att han alltid blir påmind om mig och sin pappa och att vi tänker på honom..Vi skickar i bland också målarböcker till honom och även till hans fosterbror som vi också gratulerar på födelsedagen, ger julklappar, namnsdagspresenter m m eftersom dom leker mkt tillsammans och hans bioföräldrar knappt bryr sig om honom alls. Det tycker vi är självklart så det inte blir orättvist...
    Men visst det är rätt att det är inte vi som hämtar honom på dagis, tröstar honom eller nattar honom daglign!
    Man kan ju önska mer umgänge och att han fick hälsa på oss på helgerna tex....

    Jag är så ledsen över att det blivit så här och att det är mitt fel....Vad ska man göra för att det ska bli så bra som möjligt????  

  • Queeni­e70
    Visa endast
    Ons 2 jan 2013 22:04 #40
    Anonym skrev 2013-01-02 20:44:39 följande:
    Och jag har sett situationer som är precis tvärt om.. Men det är såklart olika från fall till fall.

    Hur länge anser du är möjligt att ta hem sitt barn då? Och gäller det om de bott på flera ställen eller bara ett? Beror det på ålder? 



    Jag tror att det kan vara möjligt att ta hem barnet efter ganska länge om det till bioföräldrna finns en grundanknytning och att barnet under hela placeringsstiden haft mycket tät kontakt med dem, och då menar jag flera långa besök varje vecka där barnet på ett åldersadekvat sätt får infotmation vad namma jobbar på med sig själv under placeringen. Att upprätthålla den värdefulla kontakten är socialtjänsten ofta dålig på. Man glesar idra ut kontakten med hänvisning till att barnet behöver " landa" eller att barnet i samband med besök blir oroligt. Det skulle inte behöva bli oroligt för barnet om både bio och fosterfamilj fick mer utbildning och handledning omkring situationen och hur man hanterar dessa

    Möten. Barnet plockar nämligen upp oron som de vuxna känner. Om barnet dessutom visste att han får träffa biosarna igen om två dagar istället för om två veckor så kommer det inte heller efter att så skett några

    Gånger att böi så traumatskt för barnet när han träffar mamma och pappa. Socialtjänsten brister enligt

    Mig ofta vad det gäller

    Umgänge, istället för att sätta in extra resurser när. Umgänget blir svårt för barnet,väljer man allt för

    Ofts att istället ta time out, och det anser jag vara ett feltänk.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll