Men oj, här har du fått det rejält om bakfoten! Pantbrev är ett slags bevis på att någon har lånat en summa pengar med huset som säkerhet. Alla som tar ett bolån för att köpa ett hus har pantbrev som motsvarar den summa man lånar. Räcker inte de pantbrev som redan finns upp till den summa man lånar, så får ma ta ut fler pantbrev på mellanskillnaden.

Alltså kan man säga att det är en fördel att köpa hus som har pantbrev för höga belopp, eftersom man slipper skaffa nya.
Pantbrev kostar 2% av den summa man tecknar på pantbrevet + en avgift på 375 :-. Detta får man hjälp att fixa hos den bank som man lånar till huset.

Nej så funkar det inte. Pantbrev ligger, som jag har förstått det, kvar på huset tills man som ägare ber att de ska tas bort - men det förutsätter förstås att de eventuella lån som finns med huset som säkerhet understiger summan som det finns pantbrev på.

Alltså, om du köper ett hus för 1 000 000 kronor, har 600 000 kontant och lånar 400 000, behövs pantbrev för ditt lån på 400 000. Om det redan finns pantbrev för 800 000 i huset så täcker ju dem redan ditt lån + 400 000 till. 
Pantbrev kan man slarvigt även säga är ett "bevis" på att huset i sig är värt den summa som pantbreven är värda, eftersom det sällan lånas ut pengar över husets värde och hus i sig i långa loppet brukar stiga i värde.

Sitter du i ovannämda sits och då vill renovera badrummet, kan det vara enklare för dig att låna pengar upp till den nivå som täcks av de befintliga pantbreven, vilket då är 400 000 till. Sen är det ju alltid upp till banken att ta hänsyn till din ekonomiska möjlighet att klara av mera lån och att pantbrevens värde verkligen motsvarar husets nuvarande marknadsvärde, men det är överkurs i detta sammanhang.

RIktigt så enkelt är det väl inte att värdet på huset och summan av pantbreven inte har med varandra att göra? Pantbreven är ju ändå bankens kvitto på att ett lån har tagits på ett hus, och finns nyligen uttagna pantbrev på huset för 1 500 000 kronor och marknadsvärdet är 1 000 000, så är det fel någonstans.
Jag kan inte tänka mig att någon bank lånar ut mer pengar med huset som säkerhet än motsvarande husets marknadsvärde, den banktjänstemannen skulle jag då vilja träffa och göra business med. ;) För hur det än är kalkylerar ju banken med risken/möjligheten att få tillbaka sina pengar, och kan huset bara säljas för en del av summan som skulden är på sitter någon i kläm.

Syftet med pantbrev är ju som du skriver ett hinder för dubbelbelåning. Men det går ju inte att bara plocka ut nya pantbrev på pantbrev på ett hus hur man vill - det måste finnas ett sammanhang mellan belåningsgrad och marknadsvärde.
Att det finns gamla pantbrev som överstiger det nuvarande marknadsvärdet är en helt annan sak, och det är ju upp till den personen som då tog de högre lånen att lösa det, för när denne säljer huset så måste han ju kunna betala alla sina lån eller ta blancolån på den summa som han inte kunde betala tillbaka. Man kan inte belåna hus man inte äger.

Jag tror du missförstår mig någonstans. Självklart har pantbrev och lån något att göra med varandra. Ett pantbrev är ett bevis på papper eller elektronisk fil att någon har pantsatt något, i detta fall en fastighet. Sedan om det gjordes i år eller 1950 är av mindre betydelse och det pantbrev som finns säger inget om huruvida den aktuella skulden är betald eller inte.

Förklara gärna hur du menar att man kan ha pantbrev på 10 miljoner på ett hus som är värt 1 miljon, om inte pantbrevet är ett "värdebevis" på att ett lån någon gång, nu eller för länge sedan, har tagits med huset som säkerhet?
Jag tolkar jag det som att en banktjänsteman vid någon tidpunkt har ansett att huset varit värt 10 miljoner och därmed har ett pantbrev kunnat tecknats på detta belopp. 
Är det något jag har missat i sammanhanget så får du gärna utbilda mig :)
Så här skriver Konsumentverket om var pantbrev är:

Ett pantbrev utfärdas som bevis för inteckning i en fastighet. För att få låna pengar till en bostad kräver långivaren en säkerhet för lånet. Det innebär oftast att du lämnar en viss del av ditt hus i pant till långivaren. Av praktiska skäl är det svårt att överlämna en pant om denna är en bostad, därför får långivaren ett pantbrev som säkerhet. 

För att få ett pantbrev måste du som fastighetsägare ansöka om en inteckning i fastigheten hos Inskrivningsmyndigheten. Alla Sveriges fastigheter är registrerade i det så kallade fastighetsregistret. Uppgifter om ägare och olika rättigheter (till exempel inteckningar) finns i detta register som sköts av Inskrivningsmyndigheten. 

Efter godkännande skrivs inteckningen in i fastighetsboken och ett pantbrev utfärdas som bevis. De flesta pantbrev har lagts om till datapantbrev och förvaras elektroniskt hos Lantmäteriverket i Gävle. Kostnaden för pantbrev (stämpelskatt) är för närvarande 2 % av det belopp som intecknas. Tillkommer en administrativ avgift. 

Då har du missförstått mig eller inte läst ordentligt vad jag skrivit. I princip är ju huset obelånat i en microsekund varje gång huset byter ägare, eftersom den förste måste lösa lånet med de pengar han får av köparen och köparen i sin tur tar ut pantbrev om det behövs om han lånar mer pengar än det finns pantbrev sedan förut.
De befintliga pantbreven följer med huset och hamnar i den nya köparens "ägo". Köps huset för 1 miljon, och lån tas på 700 000 och det finns pantbrev på 300 000 så behöver köparen pantbrev på ytterligare 400 000, som han då får betala en skatt på 8 000 kronor + administrativ avgift för att få.

Självklart kan hus brinna upp och tappa allt värde, det händer ju titt som tätt. Men det var väl ändå lite överkurs i sammanhanget? Den stackare som äger huset som har brunnit upp har förmodligen som mål att bygga upp sitt hus igen, så gott som likadant som det var innan branden (säkert ett krav från försäkringsbolaget som ersätter huset till viss del beroende på avskrivningstiden på faderullan). Ett år senare kanske huset, som innan branden var vart 12 miljoner, plötsligt är värt 14 miljoner, för ägaren vann på lotto och satsade på ett otroligt exklusivt kök, marmor och jacuzzi i badrummet och värsta poolen i trädgården. Då finns fortfarande pantbreven på 10 miljoner, men marknadsvärdet är 4 miljoner mer än så.

Ja, som sagt - det finns ett samband mellan pantbrev och belåning, men för den som bor där nu spelar det mindre roll.  För den som ska köpa kan det vara av större intresse, beroende på hur mycket kontanter den nya köparen kan satsa på huset. 

Jag hajar inte resonemanget? Menar du att exempelvis Olle, som äger ett hus värt 1 miljon kan ansöka om ett pantbrev hos Inskrivningsmyndigheten - låt oss för enkelhetens skull säga att huset inte har några pantbrev sedan förut - och samtidigt inte ta ut ett lån motsvarande pantbrevets värde?

Enligt Inskrivningsmyndigheten (och all annan information kring pantbrev) är pantbrev ett bevis/kvitto på att ägaren av ett hus har tagit ett lån med huset som säkerhet. Ett pantbrev utan att ett lån är inblandat låter då väldigt orimligt...

Från Inskrivningsmyndigheten:
"När du tar ut en inteckning utfärdas ett pantbrev som bevis. Idag utfärdas pantbreven i elektronisk form. Vill man ha ett papperspantbrev, som krävs vid pantsättning mellan privatpersoner, måste detta anges i ansökan. När en bank ordnar allt i samband med belåning och pantsättning av fastigheten utfärdas och registreras pantbrevet direkt till bankens elektroniska arkiv. Om en privatperson ansöker om inteckning utan att ha pantsatt fastigheten utfärdas och registreras pantbrevet med fastighetsägaren som innehavare i pantbrevsregistret. Det blir dock inte tillgängligt för någon pantsättning förrän avgift och stämpelskatt för inteckningsärendet har betalats. "

Inte nödvändigtvis.
Om vi säger att en familj bygger ett nytt hus och lånar 1 miljon för detta och använder huset som säkerhet för att få bolån hos låt oss säga SBAB, så finns det ett pantbrev på 1 miljon kronor.
Om familjen senare säljer huset för 2,5 miljoner till en annan familj som betalar 500 000 själva, så behöver de ett bolån på 2 miljoner själva, fast hos Swedbank. Det gamla pantbrevet på 1 miljon ligger fortfarande kvar tillhörande huset, men den nya familjen behöver ett nytt pantbrev på mellanskillnaden, 1 miljon. Då finns plötsligt två pantbrev på totalt 2 miljoner.

Ett år senare ärver pappan i den nya familjen 1,5 miljoner och väljer att lägga de pengarna på att lösa delar av bolånet de har på 2 miljoner. Eftersom de inte amorterat under det år de bott i huset så är nu det kvarvarande bolånet på 500 000 kronor. 
Ytterligare ett år senare säljer de för 1,8 miljoner och gör en brakförlust, men de bryr sig inte. De nya ägarna betalar 1,4 milj kontant och lånar 400 000 hos Nordea, men behöver inte ta ut nya pantbrev eftersom de gamla är på 2 miljoner. 

Ja, att ta ut pantbrev på huset man äger, eller fastigheten, som säkerhet för att låna pengar av en privatperson går ju också - men som sagt, det är lite överkurs.

Man kan ju också säga att en familj köper ett hus, som saknar tidigare pantbrev, för 1 miljon med dagens låneregler - 15% kontant, men de har inga egna sparade pengar över huvud taget. De lånar 85% på banken i ett bolån, 850 000 kronor. Det skapas ett pantbrev i samband med detta för 850 000 kronor. (Sen om det görs före eller efter eller hur det nu är är skapligt ointressant för den vanliga Svensson).  Banken fixar pantbrevet åt dem, och de får ett brev från Inskrivningsmyndigheten om att det finns ett pantbrev tillhörande fastigheten på 850 000 kronor. Finemang.
Men resten då? 250 000 saknas. Ja, pappan tar ett blancolån hos Skitdyr Kredit AB på 50 000, och resterande 200 000 får familjen låna av mammans gamla morfar, utan ränta. Morfar kräver ingen säkerhet mer än att de skriver ett skuldebrev (med osäker juridisk betydelse, men det struntar morfar i eftersom han i sitt stilla sinne ändå tänkt att hon ska få pengarna i arv och hon är det enda barnbarnet). Dessutom kommer de på att de visst måste betala lagfart + kostnad på 15 825 kronor och pantbrevskostnaden på 17 375 kronor. Hoppla, det blev visst 33 200 till som ska betalas, så de ringer Hutlösa Låneinstitutet AB och lånar till detta.
Familjen säger säkert att de lånat till hela huset, och de har de ju i princip. Snart går de på knäna eftersom lånen hos Skityr Kredit AB och Hutlösa Låneinstitutet AB kostar otroligt mycket i ränta. De säljer efter ett halvår för samma summa som de gav, mäklaren tar 50 000 i arvode, de betalar tillbaka resten av bolånet (840 000) och lånen till kreditbolagen + alla räntekostnader (34 500) de inte haft råd med de senaste månaderna. Det blir totalt 924 500 som försvinner till att betala tillbaka officiella skulder. Morfar har gått bort, och arvingarna hittar skuldebrevet och dödsboet kräver tillbaka de 200 000 som mamman lånat. Kvar står nu familjen med en skuld på drygt 175000 till morfars dödsbo. De gick ur sin husaffär med skulder.
Kvar finns ändå pantbrevet på huset, för 850 000 kronor. 

Så, det var mitt bidrag till överkursen :) Det är farligt att låna mer pengar i en husaffär än vad huset är värt på marknaden. 

...alltså finns det ett samband mellan lån och pantbrev, även om de inte till 100% följer varandra hand i hand. Det är därför det är intressant för en som letar hus att veta vad det finns för pantbrev på huset man är intresserad av, för att se vad det innebär för extra kostnader att låna till huset.
Finns det pantbrev som täcker den summa man behöver låna så kostar det ju inget extra. Ligger det däremot pantbrev på 200 000 på ett hus och man behöver låna 1 miljon innebär det att man behöver nya pantbrev för 800 000, vilket kostar 2% av 800 000 + en avgift på 375 kronor. Det är 16 375 kronor, en inte allt för obetydande summa i sammanhanget.

Pantbrev ligger kvar, ja. Men som ägare till ett hus kan man ansöka om att "döda" befintliga pantbrev. Men det kan ju vara dumt, eftersom det finns en viss fördel att sälja hus med bra pantbrev på.

Inlägg 39 var förövrigt svar på Tonårsmammas frågeställning om sambandet, inte riktat till Anghammarad som det kan tolkas eftersom det var hans citat som kom med... :)

Ja, pantbreven följer med fastigheten, och när fastigheten byter ägare hamnar pantbreven i den nya ägarens "ägo".
Jo, en person kan ta mera lån och ha fastigheten som säkerhet om de befintliga pantbreven understiger det låneutrymme som marknadsvärdet tillåter. Exempelvis om det finns ett pantbrev på 400 000, huset kostar 1 miljon och den nya köparen lånar 850 000, så kan denne ta ut ett nytt pantbrev på 450 000 = mellanskillnaden och då ha fastigheten som säkerhet. Då har fastigheten totalt två pantbrev för 850 000 kronor.

Men ärligt, i vilket Svensson-ska-köpa-hus-sammanhang är det intressant att man kan ta ut pantbrev på 10 miljoner på vilket hus som helst? De allra flesta går till vanliga banken och tar ett vanligt bolån och i bästa fall har man koll på att man kan förhandla om räntan. I normalfall är pantbrev nåt som skapas när man tar ett bolån till ett hus - om det är nödvändigt, och banken fixar det åt en.