Wolverine skrev 2014-01-22 22:15:57 följande:
Montessori är ett bra alternativ; man satsar på självständighet och intrinsisk motivation istället för morot och piska. Det är inga betyg de första åren men lärarna iakttar barnen väldigt noggrann för att kunna handleda de på rätt sätt i fall barnet behöver hjälp med något.
I den vanliga tyska skolan blir det betyg från årskurs 2 och efter årskurs 4 är det betygen (och inte föräldrarnas fria val!) som avgör om barnet får går till Gymnasiet eller till lägre skolformer (som inte ger högskolebehörighet; för att få det behöver man läsa på). Det säger sig självt att den tidiga segregationen är framförallt en social segregation.
Har du barn i en kommunal tysk skola eller Montessori? Med en fem (snart sexaring) har jag redan börjat oroa mig för att det verkar sa otroligt "mallstyrt", som om man far inte sticka ut at nagot hall. Hittade tex en lista pa dagis där barnen hade listat sina svagheter (tror inte ens att det ordet skulle användas i Sverige) och det var saker som 'Jag är för tyst', 'Jag pratar för mycket', 'Jag tycker inte om att mala', dvs saker som stämmer pa massor av personer utan att det är nagot fel. Var son stammar en del pa dagis (inte hemma dock) och det har de ocksa gjort till ett problem, vilket det är men de gör ingenting själva utan säger att vi maste jobba med det (hur vi nu ska göra det när det knappt händer hemma). Som tur är har de läkare vi har träffat varit betydligt mer balanserade. Nu ska en av oss iallafall om allt gar vägen vara föräldraledig hela nästa ar, sa vi kan hjälpa till mer med skolarbetet.
Förhoppningsvis oroar jag mig i onödan, konstigt att man maste göra det när var son är en helt vanlig femaring.