Du är så klar med så mycket!
Jag avundas dina insikter- jag är själv på väg att erövra mina egna- att bryta cirkeln.
Mitt eget uppvaknande- var att jag blev gravid med en. Helt plötsligt blev livets grå nyanser- svarta och vita. Vad som var rätt och rimligt och vad som var fel och oacceptabelt och jag gjorde slut.

Skam, skuld osv har jag tampats med.
Nu sitter jag här i min graviditet med denne man och har inte förmått mig att göra abort för barnet bad jag om och längtade efter.
Men framtiden gör mig rädd och osäker fast jag vägrar gå in i den känslan utan försöker planera och göra en strategi tillsammans med Familjerätten om hur man kan- för barnets bästa- lägga ner faderskapsutredningen.

När jag väl hade gjort slut- började livets små nyanser och möjligheter komma pö om pö- Och det är mitt bästa råd till alla er som är fast i något liknande. När man vågar glänta på dörren så väntar livet där.
En värld av möjligheter som gör er starkare.
Men visst saknar jag honom. En man som misshandlade, förtalade, ljög och tryckte ner- men jag saknar min kärlek och mina drömmar antar jag. Och det finns fina minnen mitt allt. Men vad som var sant eller bara manipulation kommer jag aldrig få veta. Och därför måste avslutet växa fram enbart inom mig själv. Sånt tar tid.
Det är ett trauma för kroppen sånt här. Trauma är sår som måste få tid att läkas. Men så länge orsaken till såren finns där så kan de aldrig göra det.
Råder alla som är i relation med en att uppsöka en terapeut- för att bolla med och som kan ge perspektiv.
I min process kontaktade jag ett gammalt ex till min man- och tillsammans lägger vi pussel. Det är oerhört värdefullt att få dela sina upplevelser med någon som varit i exakt samma situation. Både för henne och mig. 
Ett liv med en sådan här person handlar om allt ifrån att man har låg självkänsla- och tror sig inte vara värd bättre undermedvetet.
Men också att de bra stunderna- kan ha varit hur underbara som helst och då kan man lätt utstå 1 månad med slit för man hoppas ju få de där stunderna igen och minnet blir oehört selektivt. Det är fullkomligt sjukt.
Ett liv med psykopat ger mängder med bekärftelse- positiv men ofta negativ. Min erfarenhet är att jag mest av allt sökte det. osv.
Vi har nog alla olika erfarenheter. En sida som någon rekommenderade här  var www.sociopathworld.com och där fann jag många intressanta saker och frågeställningar- sidan är gjord av en sociopat- som då är huvuddiagnosen i usa för samma sak. Där möts såväl offer som sociopater/psykopater.

Du är stark!!!!
Starkare än vad du tror.
Psykopater är experter på att se sidor hos folk- både goda som mindre bra. De utnyttjar det för bekräftelse och knyta ihop, för att såra och skada.
För att härska genom att söndra. 

Söndra och härska är visseligen en angreppsmetod, men också en problemlösningsmetod respektive krigföringsmetod som går ut på att dela upp ett större sammanhang i mindre delar. ( hur många känner inte igen ändlösa påhopp och tjafs och hot så det till sist blir helt omöjligt att reda ut eller se sammanhang, få förståelse osv?)

Förhoppningsvis kan därefter dessa mindre delar behandlas enklare än det större mer komplexa sammanhanget.

Historiskt används termen om romarnas krigföringsmetod, som gick ut på att skilja mindre stammar ifrån varandra, så att dessa kunde bekämpas en och en i små grupper istället för en stor armé.
(Oavsett om man i relationen med en psykopat blir isolerad- "ingen duger, ens vvänner, familj etc är skit och inget att ha- eller om man isolerar sig själv för att man skäms, för att man inte orkar osv)
Självkänslan dyker ner i skorna och orken med den.
Att då stå helt ensam- dvs på väg brot från relationen- kan tyckas helt omänskligt för man är redan ensam i så mycket. I relationen- oavsett hur skitig den är- finns en dysfunktionell stabilitet.
Man har blivit sedd- på ett sätt man kanske aldrig blivit sedd förut- eftersom psykopaten är mästare på att se, bekräfta, spegla osv till en början.....
Man har känt sig kanske mer förstådd än någonsin tidigare- (men allvarligt- blir du inte hellre missförstådd än kränkt?)

Beroendet till en psykopat kan vara oerhört starkt och inom missburkarvården talar man ibland om "sjuka- dysfunktionella bindningar"- det kan vara till alkohol, knark, sex, men också till ex dysfunktionalitet inom familjer som man sedan söker vidare. Med detta menar jag att det kan finnas en rad olika förklaringar till varför just DU är där DU är-
Varför just DU reagerar som du gör  i situationen du är just nu (ex vanmakt, ångest etc.)
För egen del- tog det ett tag att inse att jag vuxit upp i dysfunktionellt hem- och de flesta av mina relationer har haft grava inslag av det. Det är svårt att lämna det man alltid känt till. Att jobba med sig själv för en varaktig förändring och ta steget och öppna dörren.
Det finns anhöriggrupper på en del ställen, kris och traumacenter, psykologer, terapeuter, behandlingshem med utbildningar inom dysfunktionella relationer, journummer att ringa, kyrkor med diakoner osv osv.
Att hitta tillbaka till en själv- när hela ens självbild till stor del skapats i relationen av någon som är gravt empatistörd, utan ånger och där man är TRASIG- är en process!!!!
Det tar tid- det måste få ta tid- men det viktiga är att ni börjar omedelbart!
Det avslutande är till dig yaka....

Det finns ingen starkare påverkansfaktor- än att faktiskt GÖRA annorlunda.
Vårt beteende och mående präglas av 3 faktorer:
Vad vi känner, vad vi tänker och vad vi gör.
De 3 växelverkar. Tänker vi samma saker- kommer vi göra och känna samma saker.
Börja i liten skala- gör något helt nytt varje dag.
Reflektera över hur det känns.
Stå emot dina impulser att gå och lägga dig. Ring ett samtal första dagen.
Ta en promenad till en kyrka och tänd ett ljus för förändring nästa dag.
Bestäm dig för en sak du ska lyckas med 3:e dagen osv.
Det går. Om du bestämmer dig. Kram

påskrosor utan törnen!!!!!- du kommer göra annorlunda- för precis som du säger- dina kommande barn är värda det- men framförallt DU är värd det. DU kommer först. Först syrgas på dig själv- och sedan på din omgivning- precis som på flygplanet...;)
kram

 vad bra! snart kommer du skratta också ska du se! :D
Glad påsk!!håller fullkomligt med!!!!
Och vill tillägga att man aldrig ska låta puckon ta upp sitt inre utrymme med sin destruktivitet-
de betalar fan ingen hyra så vräkning ASAP!!!