• Anonym

    Orolig och konfunderad!

    Hej, För att göra en lång historia ganska kort, så har jag å min kille vart ett par i snart 5år. Det har verkligen varit upp och ner och fram å tillbax! Men vi älskar varandra och väntar nu vårat första barn! Har flyttat ihop och allt mellan oss är bra! Förutom när det kommer till hans familj, eller rättare Sagt hans mamma! Jag har haft överseende med hennes dumma gliringar Och kommentarer men nu har droppen fått min bägare att rinna över! Hon säger saker som -jag vet inte varför hans pappa inte klarar Av dig men jag ska försöka! Hon antyder hela tiden att allt med henne och hennes familj Är bäst, hon vet allt trots att hon pratar imot sig skälv. Och har Ingen röd tråd eller takt känsla över huvudtaget! Härom dan hamnade vi i en diskution där vi inte tyckte lika, Och det är helt okey för mig, kan inte tycka lika om allt! Men hon flippa runt stod i vårat hem och skrek på mig att jag va faen korkad Och hon skulle aldrig mer komma hit! Jag själv höjde knappt rösten men blev väl lite nervärderande eftersom Jag tyckte hela situationen va absurd! Och löjlig! Min sambo vill hålla sig neutral där, och det är han stackarn som tar mest Skada! Jag har verkligen försökt att hålla god ton för hans skull, men nu blev det för mycket! Är dessutom gravid nu i vecka 30 och jag känner inte för att Träffa henne alls. Tycker synd om min kille som hamnar i mellan. Tycker väl att han borde säga till din mamma att det inte är okey av henne att gapa dumheter på hans gravida tjej! Gör jag fel att sätta henne på utsidan? Jag har ett enormt tålamod men detta va verkligen över min gräns! Med vänlig hälsning, Orolig gravid

  • Svar på tråden Orolig och konfunderad!
  • Gerd parterapeuten

    Hej!

    Det allra viktigaste för dig och din partner är att han värnar om dig och säger ifrån till sin mamma. Han behöver tala om vad som är oacceptabelt beteende. Det kan vara svårt för honom om han inte gjort det förut och han kan vara rädd för konsekvenserna. Om man tänker sig att hans mammas beteende skulle fortsätta så kommer det att orsaka er stora svårigheter. Därför är det bättre att säga ifrån på ett tidigt stadium. Jag kan förstå hans strategi att vara neutral för att bibehålla goda relationer till alla men det fungerar inte i det här fallet. Han måste stå på din sida annars skadar det förtroendet mellan er.

    Hälsningar
    Gerd

  • Anonym

    Han kommer inte ta det med sin mamma, Och jag känner att om han inte lägger någon vikt på Att lösa det, så finns det ingen anledning för mig att Stånga mitt huvud blodigt, Menar att så länge som han accepterar det kommer Hans mamma inte sluta, och jag känner att detta är en Situation som inte är min att hantera. Får väl tillägga att han flytta hemifrån nu, Och att jag tycker han är feg! Som inte vågar stå upp för mig gentemot sin mamma. Kanske gör han det en dag, men oroar mig eftersom det Snart kommer en liten bebis! Jag hade aldrig tolererat att min mamma betedde sig så mot honom!!! Att jag känt av att hans mamma (tävlar) med mig! Låter säkert jätte löjligt, men så har det känts nu i ex antal år. Exempel: killen jobbar på båt och ska komma hem på alla hjärtans dag, Första gången vi ska vara tillsammans i vårat nya hus, Jätte mysigt, jag lagar middag, hämtar honom på flygplatsen. Då får jag reda på att hans mamma ringt och gråtit för att han inte Kommer hem till henne första dagen, säger att hon inte har något Att leva för och att hon vill ta livet av sig! Hur kommer detta sluta? Suckah djupt!!!!! Men har bestämt mig för att försöka att inte lägga Nån större vikt på det, mår lixom dåligt då! Och den oron klarar jag mig utan!!! Har annat att tänka på. Jag vill väl egentligen veta om jag gör rätt? Med vänlig hälsning,

  • Gerd parterapeuten

    Hej!

    Eftersom han inte vill ta upp det med sin mamma tycker jag du gör klokt i att fokusera på andra saker. Hans mamma verkar inte alls må bra med tanke på din beskrivning vid alla hjärtans dag. Hon behöver kanske hjälp och då kan ni stötta  henne i det om det är möjligt.
    Ha det bra,
    Gerd   

Svar på tråden Orolig och konfunderad!