• Anonym
    Äldre 15 Mar 15:10
    1498 visningar
    8 svar
    8
    1498

    Vad göra när Sveriges lagar inte räcker till?

    (ber om ursäkt för det hemskt långa inlägget, hoppas någon orkar läsa) 

    Jag har kämpat länge med ett flertal svåra situationer som uppstått i samband med mitt barns pappa. Nu börjar bägaren rinna över och mina idéer att ta slut, jag vet helt enkelt inte vad jag ska ta mig till längre..

    Det började med en relation med en man som hade svåra alkoholproblem och uppträdde aggressivt, våldsam, hotfull, kränkande och kontrollerande. Misshandeln fortgick eftersom jag vid den tiden inte hade mod nog att lämna honom, jag trodde på fullaste allvar att hans hot skulle förverkligas.    
        Vi fick sedan en son tillsammans och hans problem eskalerade. Jag ville inte utsätta min son för detta och flydde från vår bostad när han var 5 mån gammal med hjälp från socialen och bodde i skyddad lägenhet. Jag vågade inte berätta sanningen i socialens utredning då exet hotade att han skulle ta vårat barn ifrån mig, vilket jag i dåvarande situation trodde på. Enligt den utredningen framkom därför inget vidare problem och båda två blev ansedda som lämpliga vårdnadshavare. Det ledde till att jag fick flytta till en lägenhet i samma stadsdel pga att han vägrade skriva på ett annat dagis och jag inte vågade söka ensam vårdnad som flera rådde mig till att göra. 
       Problemen efter separationen och flytten till egen bostad blev större och han blev ännu mer hotfull. Till sist blev det outhärdligt och jag och min son (1,5 år) fick fly återigen. Den här gången hade jag dock modet och kraften att med kvinnojourens hjälp polisanmäla honom för grov kvinnofridskränkning, söka ensam vårdnad och fick en skyddad bostad igen. En anmälan skedde såklart till socialen igen kring barnets situation och rekommendationen blev till en början att inte lämna ut honom till fadern. Efterhand fick han överbevakat umgänge som utökade med tiden.

    Polisens utredning lades ner för brist på bevis och jag fick heller inte igenom ett besöksförbud pga att det skulle vara för komplicerat med tanke på det gemensamma barnet (?!). Det trotts att han tidigare blivit dömd för grov misshandel, varit anmäld för grov kvinnomisshandel av tidigare två flickvänner, varav den ena fick besöksförbud. Socialen beslutade att han skulle göra utandningstester under 3 veckor för att kontrollera hans alkoholkonsumtion men eftersom han är en "periodare" klarade han det galant. Därför och endast därför  hade jag inte rätt till vid umgängena längre. Socialens argument var att det spelar ingen roll vad han har gjort eller hur han har bettet sig före utredningen, bara han sköter sig under de 4 mån som de tar att göra en utredning. Det var mitt ansvar att ha vetskap om sonen far illa där och om pappan börjar dricka igen. Om så är fallet fick jag återkomma med en ny anmälan. Väldigt oroväckande bedömning enligt mig..

    Efter muntliga förberedelser inför vårdnadstvisten fick han efterhand utökat umgänge med våran son. Jag fick helt enkelt acceptera det och började efter en tid vänja mig. Det blev sagt att han skulle vara där mellan tors-mån varannan vecka med två utandningsprover. Jag intalade mig själv att han inte drack åtminstone vid umgänget och att våran son hade det bra. Jag fick en egen lägenhet igen med skyddade personuppgifter, blev boendeförälder och fick beslut på att sonen ska vara folkbokförd hos mig (vilket pappan vägrat).

    Nu till saken hör det att socialen sedan får in en polisrapport som beskriver att fadern är mycket berusad (full) vid ett umgängestillfälle och berusningsgraden är så omfattande att hade det inte varit för pappans nyktra flickvän så hade polisen kontaktat SOS för ett omhändertagande! 
    Jag blev så fruktansvärt besviken när jag fick höra detta, och ledsen över vad min son måste vara med om. Det visade sig att pappan vid ett flertal gånger har ring återbud om utandningstesterna, bland annat vid det tillfället polisen upptäckte att han var full. Min advokat råder mig till att inte lämna ut sonen till pappan medan vi ansöker om ett nytt yrkande i TR. Socialen får in till anmälan från en flicka som säger sig ha blivit utsatt för sexuella övergrepp av honom och att han dricker alkohol ofta, blir aggressiv även vid umgänget med vår son. Socialen kräver ett CDT prov av honom, vilket enligt dem ska mäta hans alkoholkonsumtion de senaste 6 veckorna. Svaret på provet var okej med följd att deras bedömning blir att han inte har ett missbruk och att med kravet att han ska göra utandningstest varje dag under umgänget skulle det inte finnas en risk för vår son att vistas där. 
       MEN ett sådant test visar bara förhöjda värden vid en onormalt stor konsumtion varje dag i över en månads tid. Det går såldes att dricka en mycket omfattande mängd vid enstaka tillfällen utan att det skulle visas på provet. Alltså skulle han kunna dricka vid varje tillfälla han har våran son utan att det ger förhöjda värden på provet, men ändå skulle det inte finnas en risk för barnet att vistas där?! Socialen säger att de endast går på blodprovets svar utan att ta hänsyn till omständigheterna och har nu bedömt att jag inte ser till barnets bästa som inte lämnar ut honom. Med det beskedet tar TR beslutet att avslå min ansökan om kontaktperson vid umgänget och samma dag jag får beskedet ska jag omedelbart packa min sons saker för att lämna honom till pappan. Han är 2,5 idag och när jag talade om för honom att han ska till sin pappa sa han gång på gång -Varför? nej, vill inte, stanna hemma mamma. Det gjorde så otroligt ont i mig att behöva skicka dit honom.

    Vad kan jag göra?? Hur kan rättsystemet gå till såhär? Hur fan kan socialen arbeta så, endast se till detaljer och inte ur ett helhetsperspektiv? Ska min son hinna dö i en rattfylleolycka med sin pappa innan de inser att det finns en risk? Vårdnadsfrågan är ännu inte över, och enligt familjerättens utredning är rekommendationen att jag ska få ensam vårdnad. Men under tiden hinner mycket hända, och min son kan fara väldigt illa under umgänget när det är obevakat :( vad ska jag ta mig till? Pappan är så otroligt manipulativ och kan lura vem som helst med sina lögner, till och med både polis, social och TR... Han har lyckats förstöra mitt liv på många sätt och vis, jag försöker gå vidare. Men jag tillåter inte att se på medan han förstör för min son också.. Men vad kan jag göra när till och med socialen ställer sig på hans sida och inga lagar eller rättsystem kan hjälpa mig?..

  • Svar på tråden Vad göra när Sveriges lagar inte räcker till?
  • Anonym
    Äldre 15 Mar 18:14
    #1

    Föreställer du dig att ensam vårdnad är lösningen på allt,   att du med ensam  vårdnad kan hindra umgänge far- barn??

  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 15 Mar 18:51
    #2

    Nej absolut inte? Jag är inte ute efter att hindra ett umgänge mellan dem, jag tycker tvärtom att det är viktigt att han har kontakt med sin pappa. Men jag vill att det ska ske under omständigheter där han inte kan fara illa. Jag vill att en kontaktperson ska vara med under umgänget tills dess att pappan fått hjälp för sitt missbruk.

  • Anonym
    Äldre 15 Mar 18:57
    #3
    Anonym skrev 2013-03-15 18:51:18 följande:
    Nej absolut inte? Jag är inte ute efter att hindra ett umgänge mellan dem, jag tycker tvärtom att det är viktigt att han har kontakt med sin pappa. Men jag vill att det ska ske under omständigheter där han inte kan fara illa. Jag vill att en kontaktperson ska vara med under umgänget tills dess att pappan fått hjälp för sitt missbruk.
    Ja,  det förstår jag verkligen!   Jag  engagerade släkt och vänner en period -  gällde  att jag kände behov av att ha en person närvarande när exet hämtade och lämnade vårt barn vid min ytterdörr.  
  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 15 Mar 19:07
    #4

    Det är ju skönt när det finns människor runt omkring som kan hjälpa till! Vi har löst det som så att vi hämtar och lämnar på dagis, så slipper vi att träffas eftersom vi bor på skyddad adress. Det har faktiskt fungerat väldigt bra, och sedan håller jag kontakten via sms när det gäller vår son för att inte behöva prata med honom. Men sedan jag fick läsa polisens rapport blev jag väldigt orolig, och jag förstår inte hur socialen kan bedöma att det är jag som inte ser till barnets bästa när pappan dricker så pass mycket att sonen nästan blir omhändertagen? :(

  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 15 Mar 19:41
    #6
    Tow2Mater skrev 2013-03-15 19:19:47 följande:
    Kanske du kan prata med "pappans nyktra flickvän", och utan att anklaga, se hur hon som träffar pappan ser på situationen. Naturligtvis kan du ju inte diskutera utifrån vinkeln om ensam vårdnad, utan gor det utifrån att du är orolig pga av vad som hänt tifdigare och nu är orolig for att det händer igen. Om hon går med på att mota dig på allmän plats for en kaffe.

    Det var ett bra förslag, tyvärr träffar han många tjejer under en tidsperiod. Det har enligt honom själv både hunnit flytta dit flera tjejer som har gjort slut och flyttat igen. Jag har ingen aning om vem hon är, har endast ett förnamn som står i polisrapporten..
    Jag önskar att vår son kunde berätta hur han känner det när han är där, för det är ju trots allt det som är viktigast. Och visst, små barn berättar på deras vis, och de tecken han har visat den senaste tiden är inget positivt. Det gör mig mer orolig. Varje gång jag frågar om han vill träffa sin pappa säger genast nej och skakar på huvudet. (och då pratar jag aldrig illa om hans far inför honom, oavsett hur jag själv känner)
  • Anonym
    Äldre 15 Mar 22:33
    #7
    Anonym skrev 2013-03-15 19:07:16 följande:
    Det är ju skönt när det finns människor runt omkring som kan hjälpa till! Vi har löst det som så att vi hämtar och lämnar på dagis, så slipper vi att träffas eftersom vi bor på skyddad adress. Det har faktiskt fungerat väldigt bra, och sedan håller jag kontakten via sms när det gäller vår son för att inte behöva prata med honom. Men sedan jag fick läsa polisens rapport blev jag väldigt orolig, och jag förstår inte hur socialen kan bedöma att det är jag som inte ser till barnets bästa när pappan dricker så pass mycket att sonen nästan blir omhändertagen? :(
    Perfekt när pappan accepterar att lämna på förskolan.  Mitt barns far vägrade,  det skulle innebära att han fick sova en timme mindre på måndagsmorgonen innan han åkte till jobbet....
  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 15 Mar 23:40
    #8

    Han vägrade tyvärr också, han skulle göra allt för att göra mitt liv till ett helvete som han sagt vid flera tillfällen. Men tingseätten beslutade det i en muntlig förhandling inför rättegången, det var väldigt tur det. Jag fick nästan hoppa av mina studier för att jag inte hade barnomsorg tills TR beslutade det. Synd att vissa föräldrar tänker mer på att försvåra och skada den andra föräldern istället för att se till barnets bästa :/

Svar på tråden Vad göra när Sveriges lagar inte räcker till?