Någon med uterus didelphys, uterus bicornis eller annan livmoderavvikelse som vill dela erfarenheter?

Jag har en hjärtformad livmoder, uterus bicornis. Jag känner precis samma sak som du, finns väldigt liten eller ingen alls information om sin missbildning. Jag har en son född 2012 med planerat sitt då han satt i säte samt hade ett amnoitiskt band som satt fast i moderkakan som satt lite konstigt, snittet planerades till 38+0 och det var tur då jag fick värkar samma morgon. Innan jag fick min son har jag blivit spontant gravid två gånger som slutat i tidiga missfall. Eter vår sons ettårsdag tyckte vi det vore mysigt med ett syskon, jag har då fått ett missfall i v 7 i januari och är n gravid igen men på vul i v 10 tyckte doktorn att jag bara var. V 4-5 så nu tar vi prover för att se om det växer eller om jag har fått ett missed abortion i V4-5. Jag blir väldigt enkelt gravid men har väldigt svårt att hålla mig gravid.. Har precis hört som du med missfallsrisken är hög. Däremot är det lite olika om man har en dubbel eller en hjärtformad. Problemen med en hjärtformad är att ägget har svårt att fästa, att moderkakan har svårt att fästa och kan om den fäster hamna på lika konstiga ställen och ibland sätta sig där det är tänkt att barnet ska komma ut.. Att barnet kan sätta sig i säte och tidig födsel.. Problemen med en dubbel livmoder, min syster har det och precis fött barn, båda livmodrarna kan tro att de är gravida men bara en är det. Barnet kan få för liten plats att växa på, det kan bli ont om fostervattnet. Risk för tidig födsel, syster hade planerat v38+5 men vattnet gick och födde 37+5 om jag minns rätt. Det kan finnas risk för att bäckenbotten är för liten för att föda ut barnet. Detta är lite av den informationen jag har hittat fram, tyvärr står det väldigt lite om det i läkarböcker, frågade precis en sjuksyster kompis, då det är en missbildning. Jag önskade att det fanns något man kunde göra för att hjälpa graviditeten men det har jag fortfarande inte hittat någon information om. Om man bortser från operation för det är ett alternativ, att göra livmodern till en normal..

Tack för ditt svar! Intressant att höra om dina erfarenheter. Min förlossning kom också igång någon dag före planerat snitt så det blev akutsnitt till slut. Var orolig för för tidig födsel och hade mycket sammandragningar, men det gick bra. Har fått väldigt olika besked om det här med att operera bort min skiljevägg och att kunna eller inte kunna föda vaginalt. Vissa säger att skiljeväggen kan vara ivägen och att värkarbetet kan störas. Andra säger att väggen är elastisk och skulle flytta på sig. Förvirrande...

Jag har också uterus didelphys, jag fick veta det när jag åkte in till gynakuten med en kraftig livmoderinflammation, de trodde att jag hade fått missfall men det som hade hänt var att den högra livmoderhalsen hade vuxit ihop och det då hade gjort så att mensblodet inte kom ut och en dag så sprack det och ut forsade helt svart blod. (Ingen mysig beskrivning men så var det). Efter det så åkte jag in till gynakuten säkert två gånger i månaden i ca. 2 år (tack gode gud för frikort) för att inflammationerna återkom hela tiden, antibiotikan hjälpte inte alltså.

Två livmoderhalsar och två liv"mödrar"  men annars som vanligt med en äggstock på vardera sida. Äggen såg bra ut också om jag inte minns fel (ca 6 år sedan).

Jag blev inbokad för titthålsoperatioin där de hittade att "spröten" på längst ut på äggstocken på högra sidan sluten så de öppnade upp där. Fick även genomgå magnetröntgen där de hittade att jag inte har två njurar som alla andra utan att jag bara har en förstorad på vänstra sidan. Det är sammankopplat med dubbel livmoder tydligen.

Det svaret jag fick på om jag skulle kunna få barn var 50/50 då jag har haft så kraftiga inflammationer, att det antagligen är så att vi får använda oss av IVF om det ens fungerar. För tidig födsel är ofta vanligt. Vi har inte provat aktivt ännu och det känns som om jag redan har gått igenom sorgearbetet med att kanske inte få barn, men det är ändå svårt att veta att det kanske aldrig kommer att gå vägen. 

Jackson: Vad hemskt att du har tvingats genomlida något sådant. Berodde inflammationen på din UD? 50/50 låter ändå som ok odds så det är säkert inte uteslutet att du blir gravid en dag. Jag håller tummarna!

Någon som vet hur vanligt det är med sådana här livmoderavvikelser? Få som pratar om det...

Det vet dom inte. Jag har överhuvudtaget inte fått så mycket information men jag kan tänka mig att det handlar om att jag har två livmodertappar och att den enda liksom inte riktigt har fått plats och på så sätt växt ihop, men det är ju bara spekulationer. Nej vi får hoppas på att vi kan bli gravida annars kanske jag kan bli en sån där crazy cat lady, fast med hundar! ^^

Jag tror inte att det är vanligt med avvikelser, men sen så är mörkertalet väldigt stort. När de fann att jag hade UD så sa överläkaren att hon hade träffat på en till som mig under sina 30 verksamma år. Då hade jag varit 1 på 30.000 kvinnor. Men i och med den förstorade njuren så har jag för mig att hon sa något om 1 på 250.000 kvinnor, så nog är jag speciell alltid.  

Hej, jag har oxå dubbel livmoder, med en skiljevägg som går ned. Vi förlorade vår son i v.32 på grund av moderkaksavlossning, de kan inte säga säker om missbildningen i livmodern var orsaken. Därför ska jag nu opereras den 27e maj och avlägsna skiljeväggen. Sen får vi försöka bli gravida igen.
Någon som gjort en operation? 

Rätt så ovanligt alltså... Grejen är ju att ingen pratar om sånt här, så man har ju ingen aning. Jag har kollat mina njurar med UL men hade bara en

Men vad hemskt! Beklagar verkligen. Jag har inte opererat mig, men har inte heller haft några direkta besvär av skiljeväggen. Opererar de bort skiljeväggen mellan livmödrarna också?

Usch, jag beklagar verkligen! Jag har inte gjort någon mer operation än den som jag skrev om längre upp i tråden. 
Det som du berättar är något som jag är livrädd ska hända mig också OM jag öht kan bli gravid. På ett sätt så vill jag inte ens försöka om ni förstår vad jag menar, risken finns ju inte då, att bli besviken, ledsen, sorgsen, men på ett annat sätt så vet jag ju inte förrän vi prövar.