Förlovning?

Precis som du så har jag på senare tid funderat på det här med förlovning. Jag och min pojkvän är 25 år och har varit tillsammans i tre och ett halvt. Jag har aldrig ansett min själv vara särskilt traditionell men känner nu att det hade varit väldigt mysigt om det var min kille som överraskade mig med ett frieri. Däremot så tar jag gärna saker i egna händer och har föreslagit att vi tillsammans går och tittar på ringar och planerar in en resa i sommar där vi kan förlova oss. 

Jag tror att både min partner och jag är den typen att vi föredrar att planera saker tillsammans, speciellt något så stort som en förlovning. Precis som du ser jag inte förlovning som ett löfte om att gifta sig inom ett år utan ett lite försiktigare sätt att kunna stoltsera med vår kärlek, både för oss själva och för andra, och inte minst för att det är romantiskt också.
 
Vi ser båda fram emot ett bröllop i framtiden och att skaffa barn tillsammans. Varför inte mjukstarta med en förlovning, det är väl lite så du känner också?

En idé är att man planerar förlovningen tillsammans, man beställer ringar, bokar bord på restaurang eller ordnar en picknick där man tillsammans byter ringar eller att vi tjejer får en ring på fingret. Sen kan man passa på under en familjetillställning att överraska de andra med sin förlovning, det är ju lika spännande och rörande som att förlovningen skulle äga rum då.

Är man mer sugen på uppmärksamhet, vilket jag måste erkänna att jag tycker om i sådana här sammanhang, så kan du och killen planera den gemensamma förlovningen just till kalaset, men då är båda med på det;)

Jag tycker det är underbart att du precis som jag inte känner att frieri är något som männen håller på med och som innebär en "plikt" att gifta sig, utan ett väldigt fint sätt för oss att visa hur mycket vi älskar våra respektive.

Min tanke är att vi nu på allvar ska fundera på och prata om att förlova oss i sommar, åka utomlands, genomföra "proceduren" och sedan överraska alla här hemma om vad vi gjort.

Kör hårt tjejen!