Oskuld före äktenskapet

Skönt att det gick så bra för er. Var det främst av religösa orsaker ni väntade eller av andra skäl? Blir det inte jättenervöst att ha första samlaget på bröllopsnatten när båda är oerfarna? Själv hade jag debuten när vi förlovade oss, spände mig mycket och misslyckades rejält... Och då var ändå fästmön erfaren tidigare.

Det kan man ju göra ändå, inget av detta står emot varandra.

Det är just detta jag vill poängtera med ditt (och flera andras) resonemang och som jag undrar över....du lyfter ut sexet som en enskild del i äktenskapet man ska vara utan i perioder för att koncentrera sig på annat, varför bara sexet och inget annat? Det saknar helt logik för mig.

Varför inte låta sig styras av känslor istället för av regler? Kärlek, vänskap, åtrå och längtan handlar ju om känslor.

För mig är det mest logiskt att ta en promenad när man vill ta en promenad (tid, ork och väder kan också spela in), äta när man är hungrig, prata när man känner för det och har något kul att prata om, se på tv när man känner för det och något bra går o.s.v.

Livet är för mig fyllt av tillräckligt mycket måsten (dock ibland trevliga sådana), som arbete, städning, tvättning, matlagning, handla, ta hand om barn (om man har några), sömn/vila mm för att jag ska känna längtan till närhet och sex med den jag älskar när tid och ork finns över. Ytterligare hinder (såsom nämnda avhållsamhetsregler) skulle jag se som en begränsning för mitt kärleksliv och förhållande.

TVÅ VECKOR!!??
För mig räcker två dagar, tre dagar är uthärdligt, fyra dagar eller mer skulle troligen vara olidligt.  Jag lever inte för att lida, det är livet för kort för.

Båda.

Jag har en fråga till judinnan som skrev om avhållsamhet i två veckor, mens-veckan samt 7 dagar efter. Jag är själv muslim och vi får inte heller ha sex under mens, men sedan är det fritt fram. Det jag undrar är - HUR går ni tillväga när ni vill ha barn? Min fertila period börjar alltid direkt efter mens och ägglossning sker 5-7 dagar efter avslutad mens. Visst finns det de som har ägglossning något senare men det ställer ju till en hel del problem för de som har det tidigt i sin cykel.

Fast tidigare erfarenheter kan ju hjälpa en. Det behöver inte ens handla om sex, utan om annat också. Har man haft ett bra förhållande, så kommer man nog veta bättre var gränserna går om man råkar hamna i ett destruktivt förhållande. Vet man att man har kunnat få orgasm med en partner tidigare, men inte får med den nuvarande, så vet man att det inte är fel på en själv iaf.

Jag tycker inte alls tidigar erfarenheter "spökar" på det sättet du antyder. Inte heller känner jag att jag jämför _personerna_ som jag legat med, men genom ökad erfarenhet känner jag att jag vågar mer och har en bredare repertoar. Nåväl, man kan ju skaffa sig erfarenhet med bara en person också. Men jag tycker inte man ska lova att sitta ihop för resten av livet utan att veta hur sexlivet funkar tillsammans.

Sen är det ju självklart att de flesta människor är fokuserade på varandra när de är kära? Oavsett om de har sex eller inte, så jag vet inte riktigt vad du menar...

Varför är just sexet en sådan sak man ska vänta med tills giftermålet? Inte kyssar? Inte att semestra tillsammans? Inte att träffa varandras familjer? Inte att säga "jag älskar dig"? Dessa saker är ju också relativt intima milstolpar för många par. Vad är det med just kontakt med könsorganen som är så annorlunda från allt annat?

Du gissar på det vore flera som ångrar en tidig sexdebut. Jag gissar på att det snarare handlar om att folk ångrar VEM de hade sex med, eller möjligtvis, ångrar det pga samhällets bild av att "fina flickor väntar". För man hör ju knappt aldrig om killar som ångrar sig?

Som sagt, alla får väl göra som de vill. Men jag vill inte ha en utveckling i vissa delar av USA, där man lär ungdomar "abstinence only", eller där unga flickor lovar till sina fäder att de är oskulder. Obehagligt.
Jag vill inte heller att sex för nöjes skull, utan romantisk förbindelse, ska ses som något smutsigt eller fel. För det finns inget fel på det.

"Det kan man göra ändå" - jo, men det gör man inte Människor är så målinriktade och om det man vill finns tillgängligt - ja, då tar/gör man det man vill. Jag tror att det är bra att inte alltid få som man vill när man vill det; det förhöjer livskvalitén. Vatten smakar aldrig så gott som när man är riktigt, RIKTIGT törstig, eller hur? Samma sak med sex

Det vanligaste är väl ändå att man har ägglossning minst en vecka efter mens och då prickar man in det direkt. Jag har hört att det är väldigt ovanligt med fertilitetsproblem just pga att ägglossningen inträffar när man är separerad, men om den gör det, så får man diskutera med en rabbin och komma fram till en lösning. Oftast har de kvinnor som har en kort cykel även korta menstruationer och då man anser att man som minst ska räkna med fem dagar även om menstruationen är kortare, så kan man exempelvis få göra ett undantag och bara räkna fyra dagar (vilket exempelvis är regeln hos sefardiska judar, alltså judar från iberiska halvön eller arabiska länder). Det finns andra sådana "justeringar" som kan göras, beroende på kvinnans individuella situation.

Och så ett P.S. riktat till Tom Araya - om du tycker att fyra dagar utan sex är olidligt, så borde du nog öva upp dig lite Det kommer tider när sex varje dag inte är en option (förlossning, småbarnsåren, sjukdom, nedstämdhet, svacka i relationen, etc).

Det är inte bara sex, utan man ska helst inte alls röra vid varandra innan äktenskapet. Alltså inga kyssar heller. Man ska också undvika att vara helt ensam, så en gemensam semester kanske heller inte blir så lyckad. Jag tycker om att dela något med min man som jag inte delat med någon annan man.