Oskuld före äktenskapet

Jo, att min oerfarenhet var en viktig orsak till att hon inte fick orgasm är odiskutabelt. Det var ingen lätt sits att vara 30 och aldrig ha tillfredsställt en kvinna och inte heller kunna tillfredsställa sin fru,

Det är förstås en utmanande tanke att hon inte skulle ha börjat få orgasm med mig alls om hon inte hade fått sin förmåga "igångsatt"  tidigare. Hennes erfarenheter kan dock kanske också i viss mån ha varit begränsande, eftersom hon  var så inställd på att orgasmen skulle komma av och under samlaget, något som aldrig har lyckats med mig, men som tydligen de tidigare, erfarna älskarna kunde åstadkomma. Det var först när vi började med långa efterspel som hon till slut kunde börja nå orgasm ibland. 

Ny erfarenhet alltså.

För varje orgasm en kvinna får så är det närmre till hennes nästa. Så är livet för kvinnor. Du kan nog vara himla glad att någon plöjt upp vägen för dig och givit henne lite kännedom om hennes egna kropp. Det är den enda vägen framåt.

Nej, ni missförstår mig. Som jag skrev i ett annat svar inser jag att en viktig orsak till hennes uteblivna orgasmer var min oerfarenhet och bristande kunskap om kvinnans njutning. Och jag skuldbelägger henne inte för att hon har haft sex tidigare, det är ok för min del, och var det också när vi träffades. Skuldkänslorna kom från henne själv, om man kan säga så. Hon hade gått in för att inte ha sex utan att vara gift, men när hon var 26 brast hennes föresatser och hon hade oskyddat sex med en tillfällig partner. Allt "fel" alltså enligt vad hon hade föresatt sig, men samtidigt fick hon första gången uppleva både sexualitetens fulla styrka och njutning. När hon väl hade "fallit" som hon sa själv, hände det ytterligare några gånger att hon inte kunde stå emot förförande män. Det var detta som skuldkänslorna gällde, att hon inte hade kunnat följa sina principer, att hon inte hade kunna hålla sexualiteten inom den ram hon hade önskat, dvs äktenskapet.  

Hmm. Ok. Låter himla konstigt att medvetet skuldbelägga sig själv för en så naturlig sak som sex. Något som dessutom hänt innan den nuvarande relationen. Men å andra sidan så har jag inte den övertygelsen att det är en fördel att vänta med sex till man gifter sig, så jag har svårt att sätta mig in i drivkraften till det hela och i hur det känns om man tycker sig ha misslyckats.

Det sitter lite hårt inne, men det kanske är så jag ska se det. När jag inte hade erfarenhet själv så får jag väl acceptera att andra var mera framgångsrika. Hon har själv försökt lära sig att bejaka de erfarenheter hon har, trots att de inte passar in i hennes synsätt på vad som är rätt och fel.

Det ligger nära till hands, som Ararya var inne på, att hon kanske inte fått orgasm alls, ever med dig annars. Om hon inte satt inne med vetskapen om att 1) Jag KAN få orgasm 2) Jag vill inte vara utan den 3) Jag kan arbeta tillsammans med min partner för att nå dit, jag behöver inte nöja mig med "in-ut-sprut-slut". Du var ju inne på att det såg ut så i början av ert sexliv, om jag inte minns fel. Och ja, så ser det ut för många av oss i början. Killar vet inte vad tjejer vill ha och tjejer har inte vett att kräva något och de kanske inte ens vet själva vad det är de vill ha. Svår kombo, helt enkelt.

Om man har en frigjord syn på sex är det förstås inget problem. Då är det väl bara att njuta så länge man inte skadar sig själv eller nån annan. Om man däremot vill se sex i ett sammanhang, en kärleksrelation, ett äktenskap, så blir det ju ett misslyckande om man inte lyckas hålla det där, utan har sex utanför ramen så att säga. Många skulle väl ha skuldkänslor om de varit otrogna eller om de tvingat någon till sex. Även om det var jätteskönt, vet/anser de att det var fel. Dessa saker är förstås värre, men principiellt finns det en likhet såtillvida att man har gått över gränsen för vad som är rätt. De flesta har väl någon gräns som de vill hålla sexualiteten inom.

Och varför har man då så snäv gräns att sex bara ska finnas i äktenskapet? Det kan väl finnas många orsaker: Det är en stark tradition som har förmedlats av kristendomen. Det är en syn man har fått i arv från föräldrarna. Det stärker äktenskapet om sex är något som man bara delar/har delat med varandra. Man undviker smittor och oönskade graviditeter. Men slipper de besvikeler det innebär att bli dumpad. Sexualiteten är en helig gåva vi har fått som ska hanteras med omsorg så att den stöder kärleken.

För min fru var sexdebuten en stor sak som hon skulle dela med sin man, något som skulle bli en nästan helig stund och en strartpunkt på deras gemensamma liv som gifta, även om hon var realist nog att inse att han kanske inte skulle vara oskuld. I stället brände hon av allt på en man som inte alls hade några känslor för henne, utan bara var ute efter en stunds njutning. Besvikelsen riktade hon främst mot sig själv, inte mot mannen som väl bara gjorde det som män har gjort i alla tider.  Ungefär så här tror jag att hon ser på saken.

Ett tips till dig, har väntat: gör hennes orgasm till förspel, och stanna inte vid en. Håll på så länge ni pallar, orgasmen kommer bli starkare och mer underbar för varje gång hon kommer, vi er lyckligt lottad så. Finns inga gränser för hur många gånger efter varann en kvinna kan komma. Sen kan du köra på, chansen att hon kommer med dig inuti är mycket större då när hon redan är klar.

Att hon skulle få orgasm bara av förspelet alltså? Det låter ouppnåeligt. De enda gånger hon har kommit med mig är efter ett ganska långt samlag plus långt efterspel. Men visst skulle det vara häftigt om hon kunde få flera orgasmer och komma under samlaget.