Behöver bolla lite alternativ med er som varit i adoptionssvängen ett tag...
Hej!
Jag och maken har nu bestämt oss för att dra igång adoptionsprocessen, efter många år av barnlöshet. Vi står precis inför flytt till en gård (där jag ska bedriva handelsträdgård med 4000 kvm växthus) med stort hus. Tidigare bodde vi i liten lght så då var det inte aktuellt, vi sparade allt för att kunna hitta en gård som denna. Dessutom har vi båda pluggat länge.
Nu är maken klar med studierna, har 5-årig universitetsutbildning och fick fast jobb innan han var klar. Så långt är allt ok. Men jag står vid slutranden av min utbilning (den slutar i mars 2014) och öppnar/drar igång växthusen samtidigt.
Det som nu är dilemmat är huruvida jag ska fullfölja sista studietiden (behöver det inte kunskapsmässigt) och alltså ansöka om adoption som student eller om jag ska hoppa av nu och ha A-kassa den lilla tiden som är fram till verksamhetsstart? Vad är värst/bäst utifrån adoptionsutredningen sida?
Vi flyttar alltså flera städer bort och jag får pendla 15 mil om dagen (!) för att fortsätta plugga. Dessutom slutar flera lärare nu i sommar och utbildningen kommer ge mig absolut noll, förutom en examen som inte är nån nytta när man är egen företagare...
Jag måste bestämma mig vilket jag ska göra innan den siste juni och det får HELT bli adoptionen som styr. Vågar man ringa utredaren på familjerätten och höra sig för eller ser det inte heller bra ut?
Kan man bli godkänd som arbetslös? Kan man bli godkänd som student? Maken har ju en trygg tjänst och jag har min framtid/jobb utstakat för mig. Däremot kommer det ta ett år eller två, kanske 3 innan jag börjar ta ut lön från min verksamhet. Allt det genererar går tillbaka till marknadsföring osv... Och så länge kan vi inte vänta med att starta adoptionsprocessen.
Känner mig helt villrådig av allt just nu och kan inte tänka riktigt klart. Vet inte heller hur saker bedöms av familjerätten. Kan ni som varit med i svängarna innan ge mig lite feedback så jag kommer fram till något?
Tack!