Mina barn kommer ärva olika

Jadu det är ju så det är när man har barn med olika föräldrar med olika ekonomi. Livet ÄR INTE rättvist det borde även dina äldre barn kunna förstå.

När du och din make går bort och din ena son får ärva så lär ju barnen vara så gamla att de har egna ekonomier eller? Och vad är det som säger att dina andra söner inte har det bra ställt själva då?
Rent hypotetiskt, enligt medellivslängd, så kanske ni går bort när ni är runt 80 år. Vad är dina söner då? 50?
Förhoppningsvis är det inget som kommer att sabba mellan dem då.
Som viseversa skriver, livet är inte rättvist. 

Och det kan bli stor skillnad ekonomiskt mellan dina barn av andra orsaker också, eftersom de antagligen är rätt gamla själva när ni går bort. De kommer ha haft olika lön och ha gift sig med personer med olika ekonomiska förutsättningar. Om en av dina äldre söner gifter sig med en superrik kvinna får ju han bättre ekonomiska förutsättningar än den yngre. Det är så det funkar i livet. Det viktiga är att de behandlas lika av sin mamma och att du inte börjar ge mer till de äldre eftersom den yngre kommer få ärva pengar senare utan behandlar dina barn lika.

Tack för era svar! Kanske oroar jag mig i onödan. En del av mig har funderat om jag skulle göra så att min minsta son ärver så lite som möjligt från mig för att på så vis ge lite kompensation till de två äldre men då blir det förstås också orättvist och det kan ju också uppfattas som om jag älskar honom mindre. Det sista jag vill är att någon av barnen ska uppleva att de inte är lika omtyckta och älskade så därför tror jag inte att det är någon bra variant.

Jag får kanske helt enkelt acceptera att mina barn kommer att få olika "lotter" i livet och hoppas att det inte kommer att leda till klyftor mellan barnen. Jag har redan sagt till de två äldre att de inte kommer att ärva min sambo (så de är förberedda på det), de har redan förstått att hans föräldrar har mycket god ekonomi. Jag har också redan sagt att de alla tre kommer att ärva min del i huset till lika stor del. Jag äger idag 50% av huset men det är i stort sätt fullt belånat (så det är väl banken som äger det :)), hoppas dock kunna amortera av en del innan man går bort och då blir det i alla fall något för dem att ärva. Är jobbigt det här med pengar och arv, har märkt att det så lätt blandas ihop med kärlek vilket det inte alls behöver ha att göra med.

Jag har halvsyskon vars far (eller iaf farmor) har det gott ställt. Dom kommer få en rejäl slant var där och inte är det något som jag hänger läpp för även om jag är som "en av dem". Firar fortfarande jul med dem fastän det är 10 år sedan min mor och deras far separerade. Firar alltså med mina syskon, deras pappa och farmor hellre än med min egen mor.

När det är tid för det där kommer dina barn förhoppningsvis vara stora nog att förstå. Och om dina äldre barn är som familj för din man, så kanske de testamenteras en liten bit av kakan :)

Jag är i samma situation. Fast i mitt fall handlar det inte bara om att ett av mina barns pappa kommer att ärva och att barnet i sin tur kommer att ärva honom, utan också om att andra släktingar till barnet ifråga kommer att testamentera en del direkt till mitt barn ( vilket är fullt möjligt att göra så länge ingens laglott kränks).

Det här är något jag sedan länge har förlikat mig med och inte är vare sig särskilt bitter eller orolig över. Som någon skrev, livet är inte rättvist , det är bara att acceptera.