• MariaMaria02

    Hemlänktan!!! Ensam!

    Hej!

    Jag skulle behova rad. Jag har bott i London i 9 ar. Jag ar gift med en brasilianare. Jag alskar honnom o kan knapt vanta pa att akaffa barn. men jag har en otrolig HEMLANKTAN. Har ont i magen nastan gamt. o vill inget hallre an att bo i Sverige. Men jag kan inte se min man dar. Tror inte han skulle passa in. och desutom vill han flytta till Braslien. O det ar ju annu langre bort.

    Jag ar 28 ar nu. O vill skaffa barn. Vilket gor att jag vill hemm anu mer.

    Ska jag lamna min man o hoppas pa att jag traffar en lika bra Svensk man? Eller ska jag bita ihop o hoppas att min angest gar bort?

    Snalla ge mig rad?

  • Svar på tråden Hemlänktan!!! Ensam!
  • mamajennie

    Åh, vad jobbigt! Jag vet inte om jag kan ge dig någon jättestor tröst...

    Men, att flytta "hem" blir svårare och svårare desto längre du bott någon annan stans, som ju också nu är hemma? Om du flyttar till Sverige så har du ju bott hela ditt vuxna liv någon annan stans, och det du minns, finns ju inte riktigt längre (kanske bo hos föräldrar? Vänner har flyttat, skaffat familj? Alla är vuxna och har jobb...) Om du åker till Sverige och hälsar på så kanske det inte heller skulle bli riktigt så om du flyttade? Jag menar att det är ju semester och alla "anstränger sig" för att man kommer "hem" vilket inte riktigt är det samma om man bor där jämt. 

    Min erfarenhet är att de som försöker att "flytta hem" (baserat på 2 1/2 vän ;) ) är att det inte blir så kul och bra som de tänker sig... Jag har också en utländsk pappa som jag upplever aldrig riktigt blir hemma 100%, svårt att förklara hur jag menar helt.

    Du har ju din man också, som ju också är ett slags "hem". Har ni någonsin pratat om att bo i Sverige tillsammans?

    Hur känner han för barn, är ni sugna båda två?

    Lycka till!

  • Pistou

    Försök reda ut vad det är som gör att du har en sån hemlängtan! Varför tror du att du skulle bli lyckligare av att bo i Sverige efter hela 9 år i London?

    Vad gör du på dagarna? Jobbar du? Om inte, skaffa dig ett jobb så att du har något att göra och kommer ut och träffar lite folk och fyller livet med något.

    Fungerar ert förhållande annars? Jag är själv gift med en icke-svensk man och känner att vårt förhållande mår allra bäst om vi bor på neutral mark, dvs. varken i det landet min mans kommer ifrån eller i Sverige.

    Om ni funderar på att skaffa barn, rör sig kanske tankar i ditt huvud som rör din egen barndom? Kanske idealiserar du bilden av livet i Sverige?  

    Samtidigt ligger ju London inte så långt ifrån Sverige. Från London är både enkelt och snabbt att ta sig "hem" när man vill. Fundera lite på vad som gör att du längtar. Efter flera år utomlands är det inte alltid så lätt att flytta hem igen, och som icke-svensk är det inte alls lätt att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden även om man har goda meriter...

    Hoppas att ni lyckas lösa situationen!

    (Själv bor jag i Schweiziska alperna men skulle älska att pröva på livet i London) 


    People don't care how much you know until they know how much you care.
  • Annaïck

    Vänta med att skaffa barn!!! Känner du sa redan nu maste det problemet lösas först. När ni har barn har du inte längre ett val. Da maste du stanna i London om inte din man vill flytta till Sverige. Du blir "fast" där!

  • supersötasilversara

    Ett alternativ om det går är att testa bo i Sverige ett tag. Det kanske är precis så som du drömmer om, eller precis tvärtom. Jag är ju inte du, men att flytta till Brazilien som har en helt annan kultur och klimat än vad jag har levt i, plus att det ligger på andra sidan jordklotet, det hade jag inte velat alls. Semester i Brazilien? Ja! Men inte bo där permanent. Men det är jag. Med tanke på din hemlängtan så kommer den nog inte att bli mindre därborta i Brazilien. London är ju ändå nära och både billigare och snabbare att flyga till Sverige. Skaffa inte barn nu, ni måste reda ut hur ni vill ha det först. Jättesvårt att råda... Jag hoppas att du hittar en bra lösning!

Svar på tråden Hemlänktan!!! Ensam!