Många missfall, nu gravid och EXTREM oro för missfall... Har ångest. Mardrömmar om mord o skit.

Åh jag vet hur du känner! Vi försökte få barn i två år och fick två missfall. när vi blev gravida igen kunde jag inte släppa tanken på att det skulle skita sig varje dag.. Jag försökte ta en dag i taget och se fram emot andra saker för att ta bort all fokus på graviditeten, tex jul, resor osv.. Jag hade sån otrolig ångest under hela graviditeten pga de psykiska men som missfallen orsakat men jag klarade mig igenom det!! För två veckor sen föddes vår fullt friska son och jag är så lycklig!! grattis till graviditeten och lycka till!! Kram

Förstår hur du känner. Kände samma sak. Jag skulle helst velat ha haft UL varje dag för att se att lillis levde men det går ju inte. Och för mig så kändes det så bra att få se på UL att bebis var ok men nästa dag var ju ingen garanti för det. Otroligt jobbigt. Nu med sista grav så köpte jag en sådan liten hemmadoppler så man kunde lyssna efter hjärtljud. Jag använde den inte jättemycket men det ar skönt att veta att jag kunde kolla om jag behövde. Gjorde det några gånger och det var inte så svårt, man måste bara veta vart man ska lyssna och vad man lyssnar efter. Det hjälpte mig att ta mig igenom veckorna fram tills att man känner bebis då jag tyckte att jag iaf fick någon form av koll på att liten iaf levde där inne. Kanske något för dig. Be om samtalshjälp också, skönt att få ur sig alla knäppa tankar ibland.

jag lyssnade i v 10 eller 11 och hitta hjärtljuden utan några större problem. Man måste lyssna väldigt långt ner i magen bara eftersom livmodern inte är så stor ännu.

Va kul! Ja lev på det över helgen, snart är det UL igen och då får du ju se lite mer igen.
Ta en dag i taget. Det är tidigt att hitta hjärtljud men inte omöjligt i v 10-11. Vet att jag bad barnmorskan lyssna i v 14 eller nåt men hon hitta inget då men det var ju för att hon lyssna på helt fel ställe. Lyssnade när jag kom hem sedan och fann det direkt. Även barnmorskor kan vara ena jäkla klåpare ibland. Tur att man kan byta om man vill.

Hej, Usch jag är också så rädd för missfall. Sitter här med typ panikångest just nu. Är bara i v.7 och har mf bakom mig. Hur ska man orka vänta och se hur det går. Jag blir så otroligt irriterad på alla som säger att jag inte ska oroa mig, att jag ändå nte kan göra något åt vad som händer, att jag ska sluta testa så mycket. Men jag kan ju inte låta bli. Så otroligt rädd, och det påverkar hela min tillvaro, är som en tickande bomb som promenerar runt hemma hela tiden, och exploderar till och ifrån, pga all åmgesten som byggts upp inom mig. jag öänskar också man kunde få göra UL så ofta man vill, och bara typ 20 sekunder eller så, så man ser allt är bra och kan slappna av. Jag orkar verkligen inte med ett till missfall.

Nu har jag haft svagare test 2 dagar i rad, och är i upplösningstillstånd! Är bara i 6+4 så vansinnigt svårt att se något då. Ska få göra ultraljud nästa vecka när jag är över 7 fulla veckor, men känns redan nu kört. Varför skulle provet visa svagare annars, var senaste nu på morgonen med mogonurin. Jag hatar det här!!!

Hej! Samma oro här, jag är enligt senaste mensen i 6+5 men har haft ett ma innan och nu har gravsymptomen försvunnit och jag är i princip säker på att det avstannat igen. Även cb digital visade för få veckor när jag tog i v. 4+2, då visade den gravid 1-2, Då gick rullgarndinen ner. Nu håller jag på att förtänga att jag varit gravid, gör allt för att få dagarna att gå, har ett vul inbokat på måndag. Självklart säger alla att jag inte ska vara så orolig men jag har en stark känsla av att det är nåt som är fel. Igen. Har inga barn sen tidigare så jag vet inte hur en normal graviditet ska kännas, förra gången avstannade det i v 5, och upptäcktes i v.12. Grundlurad. Alla andra verkar kräkas och sova när de är i v. 7 men jag.. jag känner inget. har möjligtvis lite svullna ömma bröst. Thats it. Nu är det nedräkning till vul:et så vi får veta vad det är som pågår i min kropp.

Hur har det gått för er andra? önskar er alla ett stort lycka till nu!

Tack anonym! Jag skrev fel, jag var nog i 5+2 då,drygt tre v efter befruktning så det borde stått 3+, inte 1-2v. Känner att hcg inte är på samma nivå som sist men hoppas såklart att jag har fel..

Vad mysigt att det bara är bra med dig och magen! Tack för att du ger hopp när du berättar om hur olika det kändes i dina graviditeter, det ger hopp!! Vul om 5 dagar, jag räknar timmarna. Lycka till med din fortsatta graviditet!

En till med ångest över att få mf här, har dock bara ett bakom mig, i höstas i v13, hjälper ju inte att jag haft blödningar sedan v5.2 (är i v11 nu), gjorde VUL i v6+5 och allt såg bra ut men är så sjukt nervös att det ändå ska hända igen. Dels att få missfall istället för att det ska bli en bebis, men mest nervös/rädd är jag att det ska hända någonstanns utanför hemmet, tex på jobbet. Förra mf blödde jag så extremt mycket, slutade med akut skrapning efter att jag svimmat på sjukhuset 5 ggr, fick blodtransfer efter det, vill verkligen inte att det ska hända igen och verkligen inte att det ska hända på jobbet tex. Går och väntar på UL om drygt 1 vecka, känns så sjukt långt bort just idag.... Kan bara tänka mig er som varit med om fler mf, vet inte hur jag skulle klara av det.....

Hej!

Har 3 missfall bakom mig. 2 MA (okt 2014, okt 2015) och en biokemisk graviditet (maj 2015). Alla mina foster har dött tidigt. Har en dotter född dec 2012.

Plussade imorse. Blir så ledsen över att jag inte kan känna mig glad. :( Kommer få göra VUL i vecka 6+någonting, för det har min läkare lovat. Men jag har ju också sjuk ångest för det. Har ångest för allt! Borde kanske prata med någon :( Vad tror ni?

Kram!

Gick Ultraljudet bra?