Barnkläder och vattenpelare

Vi kör hög vattenpelare (10 000), men å andra sidan så tänker jag på min egen barndom. Jag har delat min uppväxt mellan det allra nordligaste Norrland och det allra blötaste västsverige......och vi var alltid ute.....och inte hade vi funktionkläder och highteckängor etc. Jag har inget minne - i alla fall inga traumatiska - av att frysa och vara våt. Antingen har ytterkläderna generellt blivit sämre, eller så överdriver vi . Mycket bävernylon vet jag att jag hade .

Själv har jag ett klart minne av att sitta på en blöt sandhög på dagis och undra varför jag blev fuktig i rumpan trots att jag hade på mig galonbyxor. Med det i åtanke har vi prioriterat hög vattenpelare.

Enligt svärmor har barnen knappt regnkläder (vare sig galon eller skalkläder) utan regnar det är de inne.

Vi bor på Island och här är barnen ute i alla väder precis som i Sverige och att barnen har varma och vattentåliga utekläder ses som en självklarhet. Men då jag jobbade på ett dagis för några år sedan hade utländska barn i många fall inte tillräckligt bra utekläder. När vi lite försiktigt påpekade att de behövde bättre kläder för ute lek verkade föräldrarna inte förstå att barnen var ute när det regnade, var blötsnö eller minusgrader. Fast jag kan förstå att om man bor i ett land där det inte regnar så ofta och det oftast är varmt är det ju enklare och billigare att hålla barnen inne de få dagarna än att köpa dyra regnkläder och overaller.

Min åsikt är att vattentätt är vattentätt kan liksom inte bli mer än tätt sen spelar det ingen roll om det är 5000 eller 20000 vattenpelare, mina har alltid haft galon och aldrig blivit blöta.

Jag kan förstå om man bor nånstans där det regnar 2 dagar/år men att döma av vad sambon sagt om sin uppväxt (och vad jag själv upplevt i samband med besök) regnar det ändå en hel del under vinterhalvåret hos dem. Inte kan man väl hålla barnen inne veckor i sträck bara för att det regnar?

Min teori är att vattenpelare är något som tas med i beräkningen när man köper ytterkläder i större delen av norra Europa. Oavsett om resultatet är att man köper galon eller Gore-Tex så förväntar man sig att plagget håller barnet torrt och att det ska kunna leka fritt även om det är blött ute.

Fattar ärligt talat inte varför svenska förskolebarn tvunget måste vara ute i regn och rusk. Om man ändå råkar vara på utflykt eller ska på promenad när det riskerar att regna/snöa, så förstår jag absolut nödvändigheten med tåliga ytterkläder. Men hur många vuxna skulle frivilligt välja att tillbringa en längre stund utomhus om det regnar så mycket så att man blir blöt.

Jaja, det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder heter det ju så fint i Sverige... Men handen på hjärtat, de flesta av oss skulle nog föredra att stanna inne när det regnar. Barnen dör inte av att vara ute i regnet, men de dör inte heller av att få vara inne när det är ruskväder.

Skillnaden är ju att de inte bryr sig eller tvärtom, tycker att det är kul, så länge de inte fryser.  Var ute med mina två på 4,5 och snart 6 år + en 6-årig kompis. Jag tyckte att vädret var "skit". Blåsigt, regnigt och eländigt. Vi gjorde inget särskilt utan ute på gården.....och de vill vara det. De hade jättekul. Det var ju jag som var halvtaskigt klädd och inte riktigt upplever gården lika spännande som gärna hade gått in. Lite av ett förlorat barnasinne antar jag .

Jag minns alltför väl att jag frös och blev kall av de usla kläder jag hade. Utelek var förknippad med iskyla och eller väta och det har hängt med mig upp i vuxen ålder så jag ogillade länge det mesta som hade med natur och utomhus att göra.

Mina barn får mad andra ord ordentliga kläder. De ska slippa frysa och bli blöta och ha fina minnen från sina utflykter.

Det var ju en lite "speciell" åsikt. Testa att använda funktionsplagg och far runt aktivt under en dag och använd galon nästa dag så förstår du.
 

När jag tänker tillbaka på min tid på dagis (som man ju sa då) på 70-talet, minns jag tydligt att jag absolut föredrog att vara inne och pyssla eller sitta i kuddrummet när det regnade. Om det var för att jag frös trots regkläder (galon, bävernylonoverall) vet jag inte. Jag var bara inte mycket för att sitta i sandlådor och leka med våt sand, klafsa omkring i allvädersstövlar, även om jag självklart gjorde det när det var tvunget... Jag minns bara att det var så skönt när man slapp.

Självklart hittar man barn som gillar att vara ute i regnet, men det finns säkert lika många som trots avancerade regnkläder föredrar inomhusaktiviteter.

Både jag och mina barn tycker om att vara ute i de flesta väder. Bara vi är rätt klädda för det. På min dotters dagis får barnen välja att vara inne om det är dåligt väder. De felsta väljer dock att vara ute och leka. Skulle vi bara vara inne när det blåser, regnar eller är kallt skulle det inte bli många dagar om året med utelek. Denna sommaren hade vi sammanlagt 8 torra dagar i Juni och Juli (det var förvisso en ovanligt blöt sommar). Både jag och barnen hade blivit galna av att sitta inne i två månader, bara för att det regnade. När det är snöstorm är min son den förste ut, han älskar det. Jag erbjuder mig alltid att köra honom till skolan när det regnar men han tycker bara det är spännande med alla vattenpölar och kommer ibland för sent till skolan för att det var så roligt att vara ute.
Jag tror det handlar mycket om var man bor och vad man är van vid. Jag tillbringade en stor del av min barndom på landsbyggden i ett blåsigt och blött Skåne och vi barn var alltid ute och lekte, året runt. Har inga minnen av att jag tyckte det var obehagligt att vara ute i regn och blåst. Hade jag inte tyckt om att vara ute ruskväder hade jag inte valt att bosätta mig på en ö i norra Atlanten. Då hade jag hellre valt ett land där det var torrt och varm eller en storstad där de flesta nöjen är innomhus.