syskonadoption

Jag förmodar att man inom socialtjänsten har erfarenhet av familjer som tagit emot flera barn samtidigt - och att det inte gått bra .... för det är svårare att få flera barn samtidigt än ett. Du måste ha kunskap om både det yngre och det äldre barnets behov och det är svårt att ha utan gedigen barnerfarenhet. Spädbarn finns fö knappast tillgängliga för adoption längre, vare sig i syskongrupp eller enskilt.

Hej!
Vi har medgivandet för syskon. Vi resonerar som så att vi vill ha två barn och tänker ur ett barnperspektiv att de skulle må bättre att få komma samtidigt. Att ha någon med samma biologiska band, någon som gjort samma resa och tryggheten i varandra när de kommer. Någon extra att ty sig till och som kan samma språk och som man förhoppningsvis redan har en relation till.
Våra utredare har även tryck på att det kommer att bli tufft med två barn samtidigt men vi kommer att vara hemma båda två de första månaderna. Vi kommer att ha fullt upp men fördelarna för barnen väger tyngre. Jag är utbildad förskollärare men ingen supermänniska för det. Kämpa på!

Bra att ni har möjlighet att vara hemma den första tiden båda två! Hoppas ni är flexibla och kan sträcka ut den tiden så länge det behövs. Och räkna med att barnen kanske INTE har en positiv relation med varandra utan konkurrerar om allt - om de ens känner varandra. De kanske bott på olika avdelningar på barnhemmet. Lycka till!

Vi fick medgivande för syskon. Dock fick vi  senare barnbesked med ett barn, inte två. Vi har ingen speciell erfarenhet och min bedömning av varför vi fick detta ändå, är att det beror på socialsekreteraren. Precis som med åldersrekommendationerna kring 43, vet jag att de två vi haft har gjort olika bedömningar på vår första och andra adoption. Med den första var det nästan omöjligt för oss att adoptera alls och med den andra mer vidsynta socsekr helt ok med syskon trots att en av oss då var avsevärt över rekommendationen.  Jag tror inte att vi fått Ok med syskonmedgivande med en mer erfaren utredare, alt på en annan ort.

Det är tyvärr ett lotteri beroende på vem man får och var man bor, mer än vilka argument man har.

Det är vanligt att man får förslag på ett barn trots att man har syskonmedgivande, Det är inget som sochandläggaren kan påverka!

Fast om man enbart har medgivande om ett syskonpar kan man inte få adoptera ett barn. Om det ska gå att adoptera ett barn eller ett syskonpar måste det stå så på medgivandet.

Vi hade ett biologiskt barn sedan innan som gick på lågstadiet då vi fick medgivande för ett barn eller ett syskonpar. Vi motiverade det genom att vi båda då skulle ha möjlighet att vara f-lediga tillsammans länge, att det skulle underlätta för de adopterade barnen att ha någon med sig i traumat att få familj och de faktiskt var fler än det biologiska i vår familj (rek. från psykolog att ha det så om möjligt), men framför allt detta att det även skulle gynna vårt biologiska barn om vi var f-lediga tillsammans länge så det kunde få en av oss om så behövdes.

Vi adopterade sedan ett barn och nu efteråt kan jag undra hur man klarar av att adoptera två eller ännu fler barn sammtidigt å andra sidan undrade jag när vi fick ett bio barn hur tusan man klarade av att få tvillinar eller fler samtidigt! Jag tror att med ett stabilt förhållande så klarar men det mesta, man formar sitt liv utifrån sina förutsättningar och nu kunde jag lägga all min tid o alla mina känslor på ett barn i taget (storasyskonet, var ju ändå ganska självständigt redan).

Vi fick medgivande för ett barn eller ett syskonpar. Detta fick vi under tiden som utredningen pågick, då jag och min man funderat över de argument som nämnts tidigare i tråden. Vi bara frågade soc sekr om de kunde göra en ändring gällande syskonpar och så var det klart. Sommaren 2012 hämtade vi våra älskade barn, då 3 och 4 år gamla. Jag är lärare på grundskolan men ingen av oss hade nämnvärd kunskap om mindre barn, jag tror det hänger otroligt mycket på varje kommun och hur de ställer sig till syskonadoption. Det som ovan nämnts stämmer på pricken. De har haft otroligt stöd av varandra och de är (numera) de bästa vänner. Mycket konkurrens och bråk i början dock men fasta ramar och en varm famn eller två löser det mesta! :) Jag och min man var hemma tillsammans med barnen i 8 månader. Sedan var min man hemma. Totalt var någon föräldraledig och hemma i 15 månader.