Varför så skilda attityder mellan olika psykisk ohälsa?
Något jag alltid funderat över är varför attityderna gentemot personer m psykisk ohälsa skiljer så markant beroende på vilken typ av ohälsa man lider av?
Jag har ett par års trauma och övergrepp som "orsak" vilket bl a gett PTSD, depressioner och ångest, men till skillnad från en kollega som förutom PTSD drabbades av samma psykiska ohälsa (men utan stor huvudorsak), har jag överlag fått förståelse från såväl sjukvård, arbetsgivare, kollegor och allmänbefolkningen. Kollegan däremot blev av m jobb, vännerna tyckte hon skulle "rycka upp sig" och även inom sjukvården blev hon ifrågasatt och ignorerad. Allmänbefolkningen beskyllde henne för att vilja leva på bidrag.
Är det någon mer än jag som upplevt problematiken m attitydsskillnader gällande psykisk ohälsa? För oavsett orsak kan män ju må jäkligt kass.