• Äldre 21 Mar 20:12
    17479 visningar
    9 svar
    9
    17479

    Föräldrar till barn med ADD - se hit!

    Hej!

    Min son på snart 12 år har ganska nyligt fått diagnosen ADD.

    Han har under de senaste 2 åren haft det väldigt tufft i skolan, främst med koncentrationen och sin självkänsla.
    Han gjorde ett Wisc-test för 1 år sen, vilket visade att han låg på en 17-årings nivå när det bla gällde det visuella.
    Han är otroligt smart och har väldigt lätt att lära, men allt eftersom koncentrationssvårigheterna blivit värre så har skolarbetet blivit väldigt lidande.
    Frustrerande, eftersom både vi (hans föräldrar) och hans lärare VET att han är smart och har lätt för sig.

    Så i höstas hade vi ett av alla våra hundraelva möten i skolan, och då föreslog specialpedagogen att han kanske borde göra en utredning för bla ADD.
    Jag kände ren och skär lättnad eftersom sonen vid det här laget höll på att brytas ner.

    Han har mått dåligt över att inte vara som de andra i klassen, han har tex inte kunnat göra ett prov tillsammans med de andra, han får alltid göra det före/efter de andra, vilket visserligen har funkat jättebra då han oftast får alla rätt.
    Så efter ett par månaders väntan så satte utredningen igång, och som jag förstod så kom de fram till ADD.

    Jag känner en enorm lättnad, för nu vet jag hur vi kan hjälpa honom till ett drägligare liv.
    Han har de senaste månaderna börjat få panikångest ibland på kvällarna, och med det insomningssvårigheter.
    Nu har vi satt igång med KBT på Bup, och efter att sonen fick veta hans diagnos har hans ångest blivit betydligt bättre. För nu vet ju han åxo att det inte är fel på honom, eller som psykologen sa: "Du är inte dum i huvudet" Flört

    Så. Tanken med denna tråd är att jag vill komma i kontakt med andra föräldrar med barn med ADD/ADHD och få tips och råd om allt möjlighet, om tex för/naktdelar med medicinering etc.

    Tack på förhand!
    {#emotions_dlg.flower}

  • Svar på tråden Föräldrar till barn med ADD - se hit!
  • Ninten­doGame­r94
    Äldre 21 Mar 20:15
    #1

    Jag har inget barn med ADD men jag har ADD ^^

  • Lindse­y Egot the only one
    Äldre 21 Mar 20:26
    #2

    Min son diagnosticerades med Adhd nu i förra veckan. Han hade alla nio kriterierna i kategori i dvs koncentrationen och två i kategori två dvs hyperaktivitet. Min son är också grymt duktig när det kommer till det visuella, har vi kört en väg med bil en enda gång har han memorerat allt och nästa gång vi kör vägen så kan han säga att snart ska vi svänga högre vid stopskylten även om det är en bit kvar och även säga att till vänster om en stund ligger det ett grått hus med en röd lada. Psykologen kollade hans visuella förmåga och den var över förväntan.

    Men när det kommer till koncentrationen och arbetsminnet är det katastrofalt.

  • Äldre 21 Mar 22:24
    #3

    Hej hej
    Min dotter på 8 fick sin ADD diagnos i dec. Hänger gärna här för tips
    Hon började först med Ritalin men den varade i knappt 4 timmar och hon slutade äta så vi la ner d och började med stratera som e en 24h medicin som man trappar upp och tar tid innan full effekt uppnås, vikt baserad.
    Den funkar till viss del för dottern, morgonen har blivit en jätte stor skillnad. Hon tog innan 1,5 timme att klä sig och äta. Nu 15 min att klä sig och äta 15 min.

  • Äldre 21 Mar 22:48
    #4
  • Äldre 23 Mar 07:52
    #5

    Finns massa bra grupper på FB. Större uppslutning där tror jag.

  • Äldre 6 Apr 15:08
    #6

    Hej Bea78! Jag skriver till dig för jag känner igen det du skriver så mycket. Min son fick diagnos ADHD i januari. Han är snart 13 år. När han gick i 4:an började det gå fruktansvärt dåligt. I skolan. I 5:an var det KATASTROF. Han fick inget gjort av skolarbetet, han tillbringade 95% ute i korridoren (enligt lärarna själv) och kunde inte koncentrera sig alls i skolan. Efter många samtal gång på gång med skolan om att jag som förälder visste att något var fel, fick jag svar att han var bortskämd och lat. Oftast fick han skulden om incidenter i skolan och han mådde inte bra. jag var på rektorn att här måste göras något. Till slut fick vi gå tre ggr till en psykolog där det gjordes lite tester. Men i skolan hände ingenting, situationen fortsatte och inget positivt kom fram. Jag kontaktade alla som kunde hjälpa mig men ingen gav mig en hjälpande hand. Sista instansen var att prata med skolläraren som skrev en remiss till BUP. Därefter förändrades allt, han utreddes och efter många besök fick han slutligen diagnosen ADHD. Då förändrades skolans bemötande mot honom dramatiskt. Han går i 6:an nu är det fungerar jättebra......VARFÖR skulle det behövas en diagnos för att hjälpa honom i skolan, när det tidigare hade sett att han inte fungerade i skolan? Min son förlorade två år i skolan med att går runt i skolan utan att få hjälp. NU trivs han väldigt bra, är motiverad och fungerar. NU får han det han behöver, mindre grupper och lektioner under skoldagen som är anpassade. Han medicineras inte för tillfället och det har inte heller varit aktuellt. Det behövdes så lite av skolan för att han skulle må bra, varför gjordes inget tidigare? Min son är en otrolig smart kille, hans minne är grymm och kan i stort sätt alla huvudstäder och flaggor. Han lär sig otroligt snabbt men saknar koncentrationen.

  • Lindse­y Egot the only one
    Äldre 6 Apr 16:51
    #7
    place skrev 2014-04-06 15:08:09 följande:

    Hej Bea78! Jag skriver till dig för jag känner igen det du skriver så mycket. Min son fick diagnos ADHD i januari. Han är snart 13 år. När han gick i 4:an började det gå fruktansvärt dåligt. I skolan. I 5:an var det KATASTROF. Han fick inget gjort av skolarbetet, han tillbringade 95% ute i korridoren (enligt lärarna själv) och kunde inte koncentrera sig alls i skolan. Efter många samtal gång på gång med skolan om att jag som förälder visste att något var fel, fick jag svar att han var bortskämd och lat. Oftast fick han skulden om incidenter i skolan och han mådde inte bra. jag var på rektorn att här måste göras något. Till slut fick vi gå tre ggr till en psykolog där det gjordes lite tester. Men i skolan hände ingenting, situationen fortsatte och inget positivt kom fram. Jag kontaktade alla som kunde hjälpa mig men ingen gav mig en hjälpande hand. Sista instansen var att prata med skolläraren som skrev en remiss till BUP. Därefter förändrades allt, han utreddes och efter många besök fick han slutligen diagnosen ADHD. Då förändrades skolans bemötande mot honom dramatiskt. Han går i 6:an nu är det fungerar jättebra......VARFÖR skulle det behövas en diagnos för att hjälpa honom i skolan, när det tidigare hade sett att han inte fungerade i skolan? Min son förlorade två år i skolan med att går runt i skolan utan att få hjälp. NU trivs han väldigt bra, är motiverad och fungerar. NU får han det han behöver, mindre grupper och lektioner under skoldagen som är anpassade. Han medicineras inte för tillfället och det har inte heller varit aktuellt. Det behövdes så lite av skolan för att han skulle må bra, varför gjordes inget tidigare? Min son är en otrolig smart kille, hans minne är grymm och kan i stort sätt alla huvudstäder och flaggor. Han lär sig otroligt snabbt men saknar koncentrationen.


    Jag känner igen detta. Skolan gör ingenting, ingenting, ingenting. Man kräver hjälp, förståelse och går med barnet till skolpsykologen. Min sons skolpsykolog gjorde iaf tester på koncentrationen och arbetsminnet och larmade både lärare och rektor att de måste agera för han presterade fruktansvärt dåligt i dessa två testerna men det hände knappt nått. All ledig tid som efter skolan och loven gick åt att komma ikapp så han inte blev efter och han kom i kapp men väl tillbaka i skolan kom han efter igen och nästa lov fick han jobba ikapp. Nu har han fått diagnosen adhd och har alla nio kriterierna i kategori 1 (uppmärksamhetsstörning) och två kriterier i kategori 2 (hyperaktivitet). Imorgon ska vi ha skolkonferens på bup och jag hoppas de verkligen tar detta på allvar i skolan nu för hela vår familj är utredd och de ser inga fel i familjen utan problemen är i skolan och med skolarbetet.

    Sitter jag jämte honom med läxorna tar det tre timmar. Sitter ingen jämte honom kan han sitta i evigheter. Har tom bett lärarna hjälpa honom att lägga ner skolböckerna i hans väska men det gör de inte fast han glömmer av det själv.

    Jag hoppas på bättring nu! Annars anmäler jag skolan helt enkelt.
  • Äldre 14 May 19:56
    #8

    Vi är på väg mot en diagnos någonstans mellan ADD och autism. Ingen stämmer fullt ut. Men diagnos lär det bli på något vis. Risken är väl att den är så unik och faller mellan stolarna att vi inget stöd får alls.

    Dottern har nu förlorat första året på gymnasiet. Hon måste börja om. Men då utredningen tagit ett år att genomföra så hinner vi kanske inte klart tills sista dagen för gymnasievalet 1 juni. Utfallet bör styra det hon väljer som första alternativ. Vi behöver LSS stöd i form av LSS boende på internat eller i form av elevassistent. Om vi inte får detta så rasar livet för oss helt. Hennes problem är så stora att vi inte klarar vardag, skola och jobb själva.

  • Äldre 29 Aug 16:02
    #9

    Hej. Någon kvar här? Har idag hört talas om ADD. Detta stämde till viss del in på vår dotter på 8 år. Hon fixar skolan okej men här hemma funkar inte läxor, inte mornar, frukost kan ta evigheter...

    Vad är symtomen på era barn?

    Vår dotter är ofta i en egen drömmande värld men hon fixar det sociala. Hon har kompisar hon leker med och så. Är mest måsten som det blir krig över (typ läxor, städa på sitt rum)och detta att hon är väldigt "disträ" som stämde in på henne. Har svårt att ta tag i saker och ting och är ganska "dryg" av sig...

    Som sagt, hur är symtomen på era barn?

Svar på tråden Föräldrar till barn med ADD - se hit!