Min sambo drar sig undan

Hur kan man råka bli med barn tre gånger?

Första två var olyckor . Jag åt P - piller men de blev ändå. Han ville jag skulle göra abort, men jag vägrade. Sista ville jag ha barn så jag slarvade m pillren m flit. Han älskar sina barn!!

Hur tänker du att ett fjärde barn skulle "föra er närmare"....? Låter snarare som motsatt effekt här....

Jag vet att han älskar mig, men känner ändå som att jag tappar honom. Jag kände så innan vårt sista barn också, men graviditet och förlossning gjorde att han kom närmre..

Ett till barn löser inget. Att han kom närmare var nog tillfälligt i o med att du verkar tycka det inte är bra just nu.

Jag tror att han är missnöjd, antingen hela eller delar av sitt liv. Du kanske får agera syndabock då han verkar få ut sin frustration över dig.

Är du orolig över att han undviker sin familj då o då, eller är det att du känner dig osäker o vet inte vad du ska göra?

Pratar ni något utöver vardagliga saker? Dvs har ni någon bra kommunikation?

Vi pratar , men han är som sagt äldre än mig och ibland får han mig att känna mig dum. Han har tidigare sagt att han inte orkar med sin familj.

Sista tiden har han haft mobilen med överallt , men han tittar OCKSÅ på hus med mig. Jag kan inte förklara , han känns scizo.

Ja,jag tror att du är på väg att förlora honom. Att skaffa barn efter barn med en man som inte vill är att be om att bli singel.

Han borde göra en vasektomi så slipper han fler oönskade barn.

Han har pratat om vasektomi, men jag tror aldrig han skulle det.

Jag har ingenting utan honom! Kommer ej ha råd med hyra, mat bil något alls. Han är den enda jag levt med sen ja var 18! Vad ska jag göra ??

Skaffa dig en egen försörjning. Du får försörjningsstöd, barnbidrag och underhåll om han inte har barnen halva tiden.

Känner du dig dum för att han är äldre eller för att han har argument som vinner över dina?
Om det är det förstnämnda så har du lågt självförtroende. Kanske dags för parterapi? Har ingen erfarenhet av det, men testa kan man ju göra.
Han verkar bara vilja fly verkligheten om han ständigt har sin mobil. Sen låter det som att båda ni har något att jobba på om ni vill hålla familjen hel. Han måste inse verkligheten eller få leka av sig på annat sätt och du verkar behöva förbättra ditt självförtroende.

När han drar hemifrån brukar jag bara låta honom vara. Tänker att han kommer när han kommer. Borde jag ifrågasätta ? Han lämnar mig med barnen fast jag kanske också vill vara själv ibland.. Jag tror inte han älskar mig..

Hade du älskat någon som hade grundlurat dig på något så livsavgörande som ett barn?

Hur ska du ha det? Jag tror, tyvärr för dig, att han stannar tills han hittar någon ny.

Vet ej om du är föräldraledig el varför du inte jobbar men råder dig att skaffa en egen inkomst för att stärka dig sj o din trygghet.

Jag hoppas han lämnar dig.... du har ju lurat på honom barn.....

Ok TS, nu har du ansvar för tre små barn. Det är dags att bli vuxen nu!

Du har satt dig i den klassiska kvinnofällan, men misströsta ej, det finns vägar ut ur den. Det första du behöver göra är ta uti med din egen försörjning. Börja plugga eller jobba. Det kommer att stärka ditt självförtroende.

Hej TS
Hur har allt gått? Vet att det är konstigt att ta upp denna tråd 4 år senare, men skulle bara vilja säga att jag tycker de i tråden var elaka och hårda mot dig. Vill att du ska höra det, även om det är 4 år senare.

Låter som han har haft dig som nåt sorts kuttersmycke och sen när det börjar bli allvar och barn kommit till världen, så blir han arg och skyller på hur livet blev på dig.

Inte ok att dra bort så där, snacka om att sätta sig själv i första rummet. Hoppas du har skilt dig!

Och som senaste inlägget sade: du kan ta dig ur detta! Se till att skaffa inkomst.

OBS, till alla som kommer säga att jag är knäpp som kommenterar detta 4 år senare: ja men kände bara så för TS, så skriver ändå.

Håller med

Blir tokig på människor som skaffar barn för att försöka lappa ihop ett dåligt förhållande. Det är INTE barnens roll!! Och det fungerar inte!!