Trotsbarn-är detta normalt?

Det är väl klart att det är normalt. Ett barn kan förstås inte vara snäll varje dag och minut av sitt liv. Det finns inget värde i att ungar ska vara snälla hela tiden, det finns däremot ett stort värde i hur föräldrar hjälper dem att hantera det de känner. Det är inte onormalt att en 2,5-åring inte lyssnar när den blir tillsagd. 

Vad gäller lillebror så ska storasyster inte ges möjlighet att göra honom illa. Ni måste vara närvarande och förutse händelseförloppen också när de kommer tillsynes från ingenstans. Skälla och bestraffa tycker jag är så felaktigt som det kan bli. Sluta med det. 

Har ni inte läst något alls om barn och barns utveckling?

Men lägg av med skuldbeläggandet. Ja, alla barn blir arga, testar gränser och gör illa sina syskon. Men självklart kan man som förälder bli orolig, speciellt om det är första trotsåldern.

Ts, jag tycker inte det låter som något att oroa sig för utefter din beskrivning, men det är självklart något ni måste fortsätta jobba med. Att man tar till straff är inte optimalt men lätt hänt i frustrationen.

Försök istället att tänka konsekvenser. Om man geggar i smöret så får man inte ta smör själv. Nyper man lillebror så får man inte vara med lillebror osv. Något jag försöker (vilket är jättesvårt) är att berätta vad jag vill istället för vad jag inte vill.

Exempel: Jag vill att du brer mackan själv och använder smörkniven.

Så du tycker att bestraffning av en 2,5-åring inte är optimalt? Själv tycker jag att det är är helt förkastligt och den som frågar på ett forum där jag läser och skriver får finna sig i att jag tycker så. 

Du fick ett jättebra svar av Jojile. En annan tanke är att en 2,5 åring är väldigt liten även om den "blir stor" när det kommer ett litet syskon de testar, provar och vill se var gränsen går och vad den klarar själv. Har också en 2,5 åring som testar just nu och vi gör som ovanstående skriver, häller man ut mjölken får man ingen mer, bits man får man inte vara i knäet på en stund, Mao en direkt konsekvens ingen bestraffning. Vi brukar säga STOPP tydligt när något tok är på gång, nej blir lätt så himla uttjatat, iaf här.

Det låter som en normal 2 åring för mig!

Så där var min 2 åring, minus nypandet och bitandes på lillasyster, det har hon gjort på oss i stället! ;)

Hon är nu 4 år och har lugnat ner sig!

Dom testar alla gränser dom kan när dom är små, vad händer om jag häller ur mjölken, hm..vilket reaktion får han när jag nyper honom? Kanske ska skratta lite mot mamma när hon är arg, undra vad som händer då!? Blir hon ännu argare?

Det ända jag kan rekomendera är att biter ho eller slår, ta bort henne och säg bestämt att du får du inte vara med och leka om du bits, man pussas istället! undvik de situationer där hon kan testa alldeles för mycket, ge henne en pipmugg för tillfället, så kan hon inte hälla ut mjölken...

Undvik, förutse, beröm när hon gör bra i från sig, avleda mm

Det kommer gå över, men tiden dit kan vara väldigt påfrestandes, för alla!

Tack för alla kloka råd!

Bestraffning har varit i form av att vi tagit av henne nappen i en stund. Om hon visat bättring har hon fått tillbaka den snabbt, ingen bättring längre stund utan. Hon får självklart nappen när hon ska sova.

Jag tycker inte detta är en logisk bestraffning, utan att det är bättre att införa en naturlig konsekvens som flera redan skrivit, som t ex att om hon häller ut mjölk får hon ingen ny, eller om hon bits när hon sitter i famnen så sätter ni ned henne på golvet.

Jag tar emot alla idéer och råd med stor tacksamhet. Att vi tagit nappen är för att det är det enda som hon brytt sig om och som vi känner har gett resultat. Men jag skrev inlägget just för att jag känner hopplöshet och behövde råd. Ska testa råden jag fått :)

"Bestraffning" tycker jag oxå ska vara direkt kopplat ihop med det som faktiskt hände!

Känns som dom kanske har svårt att koppla att man inte får slåss/bitas/hälla ut mjölk om mamma tar nappen, eller i alla fall varför man inte får slåss/bitas/hälla ut mjölk...att det då inte har med själva händelsen att göra...

Då blir det mer..."Jag får inte slåss för då tar mamma nappen" istället för "jag får inte slåss för det gör ont"

Man ska nog oxå göra det med en gång det händer för senare har barnet inget minnen av vad den gjorde för fel...

Har hon napp mycket? Kanske kan vara bra att dra ner lite på den så hon kanske vill få för sig att prata istället för att tex slåss...

Försöka få henne att prata och samtidigt prata med henne, "man får vara arg, men man får inte slåss. Är du arg??"

På min dotters fsk har dom figurer på olika känslor en arg gubbe, en glad, en ledssen mm det använder dom för att få barnen att visa och försöka förmedla det dom känner istället för att agera ut som många gör när som inte kan sätta ord på hur dom känner...

Fast man måste få bli arg som förälder oxå! Det tar inte barnen skada av, se mamma eller pappa arga!