Min stora kärlek och trygghet dog 1 månad innan jag skulle föda vårat barn.

Jag beklagar sorgen, det gör ont i mig att läsa dit inlägg 

Jag förstår att allt känns meningslöst och hopplöst just nu, men jag försäkrar dig, att när ert barn kommer, så kommer du att känna en gränslös kärlek, och även om barnet påminner dig om din förlust, så kommer det även att hjälpa dig att minnas det fina ni haft.

Du har förlorat ditt livs kärlek, men snart kommer en liten som behöver dig, det kommer att bli bättre 

Jag kan knappt föreställa mig vad du går igenom... Enorma styrkekramar till dig! Att prata med personer som har varit med om liknande saker brukar hjälpa, det kanske finns ngn stödgrupp där du bor?

Åh det gör ont att läsa vad du skriver 😥 jag har ingen aning vad du går igenom men förstår att det måste vara fruktansvärt jobbigt. Vad säger man egentligen till någon som förlorat en älskad partner? Hoppas ändå att du finner glädje och lycka i ert barn så småningom när du hunnit landa i din sorg. Kram❤️

Jag vet inte vad jag ska skriva, mer än att se till att ha någon att prata med. Har du ingen nära vän eller familj, så ta hjälp utifrån. Och så tror jag att ditt lilla barn kommer att hjälpa dig i din sorg, hen är ju en del av din kille.

Jag har inte inte att lägga på dig som läker, inget som lindrar. Men jag kan dela med mig av en historia. Min kusin dog innan hans barn hann födas. Han var några år äldre än ni och omkom i en bilolycka. Och livet gick vidare, sonen är en kopia på sin pappa idag. Han blev en trygg vuxen och han har fått syskon. Livet går vidare även om du inte kan se det eller känna det just nu. Kanske framtiden kan få komma till er längre fram och tiden får på visa hur den kommer att se ut. På något vis finns en väg även för dig och den lille, en väg som leder framåt. Men vi vet inget om den ännu, men helt säkert finns den. Försök hänga kvar veckan ut och omge dig med människor som kan ge dig stöd, kärlek och omtanke. Din kraft och energi behövs snart för den lille... Livet är inte rättvist, det har ingen någonsin påstått, men ibland känns det så jäkla grymt och orättvist. Kram på dig, ljus och kärlek♡.

Kramar och styrka till dig!

Styrke kramar i massor

Jag beklagar också sorgen, men det finns tid för sorg och sen måste man mentalt börja förbereda sig för att släppa sorgen och gå vidare istället för att fastna i ältande. Du är ung och det finns många bra män som du kan leva med om du har god uppfostran och väljer med omsorg.

Om vi ser krasst på din situation så förhåller det sig såhär: Han lever inte längre och han kan därför inte lida, du lider och det är numera av rent egoistiska skäl som du lider. Det är en jobbig sanning, det tyckte jag också när jag förlorade min familj, men samtidigt har jag kommit till insikten att det faktiskt är just sanning och ju snabbare man inser det, desto snabbare går man vidare.

Det är med tårar i ögonen och gråten i halsen som jag läser din historia. Mina tankar finns hos dig och ditt ofödda barn. Trots att jag varit med ganska länge, så finns det ingenting jag kan säga som kan ge dig tröst.

Du ska bara veta att DU är viktig, du känner dig svag och maktlös, men du kommer att bli en stark människa, och du kommer att bli en underbar mor till ert barn.

Så sorgligt, vet inte vad jag ska skriva.... All styrka till dig.