Hur hanterar man en narcissist?
Hej.
Förstår att jag förmodligen behöver proffshjälp med detta, men det skulle vara skönt att höra om det iallafall finns några i samma sits som har lite tips och råd..
För några år sen visste nämligen inte ens vad en narcissist är. Men jag var gift med en man från Irland, och skilde mig dock ett par år senare på grund av:
Vi bråkade oavbrutet, och i bråken kallade han mig för hemska saker, samt hotade ofta med att döda mig (även om det såklart var tomma hot)
I bråken brukade han säga att även jag hade kallat honom för vissa saker, även om jag aldrig gjort det. Men det verkade som han trodde på det själv.
Han klagade på allt och alla och tyckte alla andra var idioter.
Ingenting var någonsin hans fel. Det var alltid mitt fel att det blev bråk (trots att det alltid var han som startade dem), fick han parkeringsböter var det svenska systemets fel, osv, osv.
Han kunde aldrig erkänna något misstag från hans sida
Även mina kompisar var idioter och han klagade alltid på dom. När vi själva gifte oss så klagade han på att alla från min sida hade med sig dåliga presenter, och när vi själva var på ett bröllop för en av mina kompisar klagade han på att det var för många tal och det blev tråkigt för honom eftersom han inte kunde svenska så bra.
Han ogillade att jag träffade mina kompisar, trodde alltid mina kompisar hade dåligt inflytande på mig och tyckte jag skulle lägga mer fokus på honom.
Han var extremt självcentrerad, självälskande och kunde inte ta någon som helst kritik.
Han saknade empati så länge inte jag berättade för honom att han måste göra på ett visst sätt för att inte såra någon.
Ni undrar säkert hur jag kunde gifta mig med den är personen, men det tog ett par år innan sidorna kom fram, och det var först strax efter bröllopet som jag började ana oråd.
Så vi skilde oss som sagt efter några år, och jag trodde först problemen berodde på att vi kom från olika länder, men när jag har läst på lite om narcissism så märkte jag ju att precis allt stämde in.
Problemet är ju att vi hann få en dotter som bor hos honom halvtid, och hans narcissistiska sidor visas ofta, han kom till exempel inte på vår dotters födelsedagskalas för han 'ville inte träffa mina backstabbing-friends', även om alla har varit trevliga mot honom och inte tycker illa om honom.
Men han är övertygad om det och struntade i att hon blev ledsen att han inte kom. Hans eget välmående var viktigare.
Och det som verkligen oroade mig är att min dotter berättade att när han blir riktigt arg på henne och plastsyskonen (han har alltså träffat en ny som hade två barn sen tidigare) så skriker han att han ska döda dom.
Hon vet att han inte menar det och säger att hon inte blir rädd, men jag undrar såklart ändå om de tar någon skada av detta.
Jag frågade henne om jag skulle ta upp det med honom, men det ville hon inte eftersom han blir ännu argare då, så jag vill inte säga något till honom i rädsla av att det ska gå ut över henne nästa gång han blir arg.
I övrigt vill jag dock säga att han är en väldigt bra och rolig pappa när han är glad, han skulle aldrig slå dottern eller styvbarnen och vår dotter älskar honom verkligen.
Men de andra sidorna (det själviska där han alltid sätter sig själv före henne, hoten vid raseriutbrott osv osv) oroar mig verkligen.
Mig tål han inte och klarar inte ens av att hålla en vänlig ton, trots att jag har försökt att vi ska vara vänner för vår dotters skull, men sen han träffade den nya vägrar han prata med mig förutom om praktiska detaljer kring vår dotter, och han blir ofta arg ändå, anklagar mig för saker, klagar, bråkar osv.
Jag har redan lärt mig att om jag ger något förslag, ändring osv, så ser jag alltid till att lyfta fram någon fördel för honom, för då brukar han gå med på det.
Men är det någon annan som har erfarenhet av detta och vet hur man bäst kommunicerar? Och finns det nåt annat sätt jag kan komma runt detta med att han säger att han ska döda dem, för jag tycker det är fruktansvärt även om jag vet att han aldrig skulle röra dem.
Tacksam för svar.
