• Anonym (Undrar)

    Hur ofta får ni träffa era barn?

    Hej!
    Jag har en mycket viktig fråga som jag behöver har svar på ganska snabbt: Ni som har barn som av en eller annan anledning är placerade i jourhem eller familjehem: Hur ofta får ni träffa era barn? En gång i månaden eller oftare? Om ni vill får ni gärna skriva varför barnen är placerade men ni måste inte. 

    Väldigt tacksam för svar!! 

  • Svar på tråden Hur ofta får ni träffa era barn?
  • Amanda84

    Varför måste du ha svar på det snabbt?

    Jag tror att det helt och hållet handlar om i vilka omständigheter barnet är placerat och vad som är beslutat. Sedan säger det ju sig själv att om familjehemmet ligger 60 mil ifrån den biologiska föräldern så kan man inte träffas lika ofta som om man bor närmare varandra.

  • Anonym (Undrar)
    Amanda84 skrev 2014-05-29 19:00:08 följande:
    Varför måste du ha svar på det snabbt?

    Jag tror att det helt och hållet handlar om i vilka omständigheter barnet är placerat och vad som är beslutat. Sedan säger det ju sig själv att om familjehemmet ligger 60 mil ifrån den biologiska föräldern så kan man inte träffas lika ofta som om man bor närmare varandra.
    För att jag sitter i en akut situation. Jag ställer naturligtvis frågan här för att få svar kring enskilda fall, är mycket väl medveten om att det varierar beroende på omständigheter. Just därför efterlyser jag individuella svar, inte allmänna självklarheter. 
  • Anonym (Ellie)

    Jag har jobbat som jourhem för små barn, 0-3 år. Då var det vanligtvis umgänge två gånger i veckan.

    Numera är jag familjehem för två barn som är 3 och 5 år. De träffar sin mamma en gång i månaden (hemma hos oss) och utöver det någon gång ibland då det är någon särskild släktsammankost (då skjutsar jag barnen till mormor eller moster)

    Det är lvu på barnen och det är tänkt att det är en s.k. uppväxtplacering. De är placerade pga av moderns psykiska problem, adhd, borderline, sviktande omsorgsförmåga samt misstänkt misshandel.

  • Anonym (Undrar)
    Anonym (Ellie) skrev 2014-05-31 16:06:33 följande:
    Jag har jobbat som jourhem för små barn, 0-3 år. Då var det vanligtvis umgänge två gånger i veckan.

    Numera är jag familjehem för två barn som är 3 och 5 år. De träffar sin mamma en gång i månaden (hemma hos oss) och utöver det någon gång ibland då det är någon särskild släktsammankost (då skjutsar jag barnen till mormor eller moster)

    Det är lvu på barnen och det är tänkt att det är en s.k. uppväxtplacering. De är placerade pga av moderns psykiska problem, adhd, borderline, sviktande omsorgsförmåga samt misstänkt misshandel.
    Tack för ditt svar! En gång i månaden - det låter så lite tycker jag. Vet du om det är praxis? Märker du om barnen har ett behov av att träffa sin mamma oftare? Har de en fin relation till henne?
  • Anonym (Ellie)
    Anonym (Undrar) skrev 2014-06-01 10:46:19 följande:
    Tack för ditt svar! En gång i månaden - det låter så lite tycker jag. Vet du om det är praxis? Märker du om barnen har ett behov av att träffa sin mamma oftare? Har de en fin relation till henne?

    Hon är helt oförmögen att ta hand om sina barn på ett ok sätt. Men de timmarna hon är här är hon en jättebra mamma! Barnen älskar henne och ser fram emot hennes besök. Men det är inga ledsamheter när hon åker...
    Med tanke på att det är en uppväxtplacering och barnen har sitt hem, sin nya familj och hela sitt sammanhang här hos oss - så tycker jag att en gång i månaden är lagom. De har inga problem med att komma ihåg henne! Vi pratar om henne ofta, barnen har foto osv och hon finns med i vår vardag fastän hon bor 7 mil bort!

    Mamman vill såklart träffa dem jätteofta, men det är barnens bästa som styr och det fungerar så bra nu som det är. Det är viktigt att det inte blir splittrar för barnen. De har en fin relation till sin mamma och det har vi också. Hon är nöjd med hur barnen bor och hur de har det hos oss. och självklart känner barnen av att det är ett avspänd och trevlig atmosfär när vi alla träffas!

    En gång i månaden är nog praxis då det gäller umgänge vid uppväxtplaceringar. Sedan finns det såklart varianter åt båda håll....
  • smuli
    Hej,,

    Jag och min man får träffa vår dotter 2,5 tim varannan vecka, måndag efter skolan. Dock ej själva, vi har med oss "våra" sk  familjebehandlare - en manlig och kvinnlig--de har stöttat oss och har varit allt från bollplank, språkrör, reserschare, vän och framför allt velat vårat bästa. De är ej socialsekretarare och ej heller anställda av socialförvaltningen barn-och ungdom, utan de jobbar för öppen vården och kontakten är frivillig. Vi har haft tur att få dessa bra människor som är på " vår" sida men som samarbetar med de kontakter vi har hos  soc. Deras och våra synpunkter, åsikter eller önskemål når alltid fram samma dag och även återkopplingen sker snabbare via dom.
    Om ni ej fått kontakt med en instans utanför socialförvaltningen så kräv att få det av er handläggare - man måste inte vara missbrukare för att tillhöra öppenvården - vi behövde stöd under omhändertagandet och sedan har vi som par hjälp med konflikthantering.
    Vi har även fått träffa och åka till henne på födelsedagar, skolträffar, fritids träffar odyl, men fråga i god tid och be om en motivering om ni nekad, Jag tror praxis brukar var en omprövning av umgänget var #dje månad, men det finns inga exakta rergler -alla gör olika.Stå på er , pushaeg advokat som du kan få via förvaltningrätten, kämpa på att få ert barn SoLplacerad än Lvu.
    lycka till
  • Anonym (....)

    Har fått träffa mitt barn en gång på drygt 6 månader.

    Det gick så bara så nu ska barnet "jobbas hem skyndsamt" enligt soc.

    Har en ny VETTIG soctant så allt känns positivt

    Egentligen skulle umgänget enligt dom vara tel kontakt en gång i veckan och träff 2 Tim per månad med familjen närvarande.

    Helt vansinnigt!!!

    Mitt barn har egen mobil så vi pratar varje dag.

  • Anonym (....)
    Anonym (....) skrev 2014-06-12 09:06:02 följande:
    Har fått träffa mitt barn en gång på drygt 6 månader.

    Det gick så bara så nu ska barnet "jobbas hem skyndsamt" enligt soc.

    Har en ny VETTIG soctant så allt känns positivt

    Egentligen skulle umgänget enligt dom vara tel kontakt en gång i veckan och träff 2 Tim per månad med familjen närvarande.

    Helt vansinnigt!!!

    Mitt barn har egen mobil så vi pratar varje dag.



    Gick så BRA skulle det stå
  • Anonym (.)
    Varandra helg. Jämna veckor. Vissa smester veckor och stora helger m.m.

    Jag är en kvinna, mamma, fru till två barn som är födda 00 och 02. Pojken är 14 år och flickan är 12 år.  Jag är 43 år. Vi bor på landet i ett stort hus med våra djur. Vi bor i Kronobergs län som ligger i Småland. Vi söker seriösa, ärliga vänner, utåtrikta människor i vår ålder att kunna umgås med att hittar på olika saker med. Hoppas på svar! Man kan säga att våra barn är utfluga nu. Både gott och ont. Kan man säga att det är. Dom bor i en stödfamilj som man tycker mycker om. Jag har Autism, Asberger, utvecklingstörning m.m. Bra att man kan utnyttja Socialen på pengar m.m. Nu är jag och min man fira från allihopp och vi kan göra precis vad vi vill nu med våra egna liv. Bra va! Det är ju bra att Socialen kan tar hand om våra barn när man inte har någa vänner alls. Som inte vill har med oss att göra. Det är ju bra med skattepengar. Ni får ju ändå betala med skattepengar till Socialen. När man är kontaktlös. Vi ska utnyttja socialen till max.
  • Anonym (.)

    Jag är en kvinna, mamma, fru till två barn som är födda 00 och 02. Pojken är 14 år och flickan är 12 år.  Jag är 43 år. Vi bor på landet i ett stort hus med våra djur. Vi bor i Kronobergs län som ligger i Småland. Vi söker seriösa, ärliga vänner, utåtrikta människor i vår ålder att kunna umgås med att hittar på olika saker med. Hoppas på svar! Man kan säga att våra barn är utfluga nu. Både gott och ont. Kan man säga att det är. Dom bor i en stödfamilj som man tycker mycker om. Jag har Autism, Asberger, utvecklingstörning m.m. Bra att man kan utnyttja Socialen på pengar m.m. Nu är jag och min man fira från allihopp och vi kan göra precis vad vi vill nu med våra egna liv. Bra va! Det är ju bra att Socialen kan tar hand om våra barn när man inte har någa vänner alls. Som inte vill har med oss att göra. Det är ju bra med skattepengar. Ni får ju ändå betala med skattepengar till Socialen. När man är kontaktlös. Vi ska utnyttja socialen till max.

  • Anonym (.)

    Mitt liv i min blogg!

    Det som hjälper mig att får vara med mina djur som är hundrana. Dom betyder allt för mig Hade jag inte dom så skulle det nog går åt helvet med allt i hopp skulle jag säga. Jag rider på ridskola en gångi veckan när skola är i gång då. I kväll hyrde jag en häst och rid själv. Hästarna betyder allt för mig också. Det stora problemet är att jag inte kommer i gång på grund av mitt stora funktionshinder. Jag saknar en startknapp och stoppknapp. Det är inte så många som hjälper mig med detta. Tråkiet nog. Jag är förhandlingsförlarmad m.m. Min dotter har samma diagnos som mig. tråkiet nog. Har en stor problemmatik. Autismspekatrum. Vad ska jag mer berätta då? Har gått i en jävla särskola. Lärde mig inte ett jävla förbannad dugg. Fick aldrig lära mig engelska m.m. Det är särskolans fel att jag är den jag är i dag nuläget. Vad kan socialen hjälpa oss med. När dom har tagit hand om barnen. Då har man ju totalt misslyckas med allt vad det innebär. Vad är meningen att leva då. När man inte har något ting att komma när man inte har lärt sig något i denna jävla särskolan som man har gått i. Vilket jävla värde man har.  Socialen Dom är redan inkopplad sedan år 99 - 00.  Jag har inget att dölja. För jag inget mera av mitt liv längre. Så man kan gärna lägga sig och dö. Jag är inte på psyk akuten nu. Jag blir utskriven den 8 jini-14. Var inne i ca tre dagar. Fick alla mina medciner upphöjd, Jag är hemma. Tror att jag känner till namnet. Kanske till och med att jag har provat det någon gång. Jag är inte på psyk akuten nu. Jag blir utskriven den 8 jini-14. Var inne i ca tre dagar. Fick alla mina medciner upphöjd, Jag är hemma. Tror att jag känner till namnet. Kanske till och med att jag har provat det någon gång.  Inte samma situation igen  tack som jag fick uppleva den 4 Juni. Det var hemsk då! Känner mig stark nu.Tack vare att jag rid på en häst innan i kväll. På ridskolan.

    Något mera ni vill veta?????????????

  • Chrysabelle
    Anonym (.) skrev 2014-07-04 23:50:15 följande:

    Jag är en kvinna, mamma, fru till två barn som är födda 00 och 02. Pojken är 14 år och flickan är 12 år.  Jag är 43 år. Vi bor på landet i ett stort hus med våra djur. Vi bor i Kronobergs län som ligger i Småland. Vi söker seriösa, ärliga vänner, utåtrikta människor i vår ålder att kunna umgås med att hittar på olika saker med. Hoppas på svar! Man kan säga att våra barn är utfluga nu. Både gott och ont. Kan man säga att det är. Dom bor i en stödfamilj som man tycker mycker om. Jag har Autism, Asberger, utvecklingstörning m.m. Bra att man kan utnyttja Socialen på pengar m.m. Nu är jag och min man fira från allihopp och vi kan göra precis vad vi vill nu med våra egna liv. Bra va! Det är ju bra att Socialen kan tar hand om våra barn när man inte har någa vänner alls. Som inte vill har med oss att göra. Det är ju bra med skattepengar. Ni får ju ändå betala med skattepengar till Socialen. När man är kontaktlös. Vi ska utnyttja socialen till max.


    Hur kan någon bli vän med dig, när du är anonym?
  • Mia70Mia
    Chrysabelle skrev 2014-07-06 18:42:11 följande:
    Hur kan någon bli vän med dig, när du är anonym?
    Mia70MIa
  • Anonym (.)

    Funktionshinder

    En person har en funktionsnedsättning om han/hon på grund av en skada, sjukdom eller medicinskt
    tillstånd har svårigheter att klara vardagliga aktiviteter. Personen kan sägas vara funktionshindrad.

    Somatiska och kognitiva funktionshinder
    ? Somatiska/fysiska funktionshinder är funktionsnedsättning utifrån kroppslig sjukdom eller
    skada till exempel hörsel, syn eller rörelsefunktioner. Funktionshindret ger problemen i
    vardagen som kan vara förutsägbara och där man tydligt kan se och förstå problematiken.
    ? Kognitiva funktionshinder handlar om kognition, de processer som sker i hjärnan då vi tar
    emot, bearbetar och förmedlar information. Funktionshindret är dolt och svårigheterna kan
    vara svåra att förutse och förstå.

    Kognitiva funktionshinder
    Den kognitiva förmågan kan påverkas av bland annat utvecklingsstörning, traumatiska hjärnskador,
    whiplashskador, autismspektrumstörningar, ADHD/DAMP, demenssjukdomar och psykiska
    sjukdomar som kan ge kognitiva funktionshinder, det vill säga funktionsnedsättning av hjärnans
    förmåga.
    Den kognitiva funktionsnedsättningen kan göra det svårt att minnas, ta initiativ, planera, ha koll på
    tiden, lösa problem, ha struktur på dagen, ge problem med sömn och stress hantering. Det kan påverka
    förmågan att ta hand om sig själv i det dagliga livet, förmågan att umgås med andra/social kontakt och
    förmågan att arbeta eller att delta i regelbundna aktiviteter.

    Kognitiv
    funktionsnedsättning
    kan orsakas av bl a
    Psykisk sjukdom
    Demenssjukdom
    Utvecklingsstörning
    Autismspektrumstörningar
    ADHD/DAMP
    Traumatiska
    hjärnskador
    med flera?

    Psykiska funktionshinder
    En person med psykiska funktionshinder kan ha flera kognitiva funktionsnedsättningar orsakade av
    långvarig psykisk sjukdom eller från neuropsykiatriska diagnoser och tillstånd. Schizofreni och psykos
    är några exempel på psykiska sjukdomar som kan orsaka psykiska funktionshinder. Hjärnan har
    svårighet att samordna intryck och signaler vilket kan skapar svårigheter att klara vardagliga sysslor.
    Psykiska funktionshinder handlar alltså om dolda funktionshinder som kan förorsaka liknande
    problem som för personer med somatiska/fysiska funktionshinder. Vi möter en människa som ser, hör,
    kan tala och röra sig men kan sakna förmåga att använda sin syn, hörsel, tal och rörelseförmåga på ett

    adekvat sätt. Personen har funktionshinder och blir på grund av detta handikappad i samhället
    eftersom det ofta brister i stöd och tillgänglighet.
    Några exempel på kognitiva funktionsnedsättningar:

    ? Svårigheter i exekutiva funktioner
    Ger funktionshinder när det gäller att ta initiativ, skapa struktur i vardagen, planera och organisera,
    lösa problem, motivera sig själv, komma i tid, avsluta i tid. Sånt som vanligtvis är en rutin och som
    kräver ytterst liten tankekraft, kan bli ett stort hinder i vardagen och försvårar delaktighet i samhället.
    Personer i omgivningen kan tolka det som man inte vill, fast det egentligen handlar om att man inte
    kan. För vissa räcker det inte bara att vara motiverad, det kan även behövas stöd för att klara
    uppgiften.
    ? Svårigheter i central samordning (central coherence)
    Ger funktionshinder på grund av att det är svårt att hålla ihop och foga samman en mängd detaljer och
    även en nedsatt förmåga att tolka känslomässiga och sociala sammanhang. En del reagerar långsamt
    eller inte alls på det som händer runtomkring dem. Andra är mycket fåordiga. Man kan ha svårt att se
    om en människa är arg eller om någon vill vara i fred. Många bakslag gör att man till slut inte vågar ta
    kontakter, man drar sig tillbaka och är avvaktande inför andra människor.
    ? Svårigheter i abstrakt tänkande
    Svårigheter att förstå övergripande begrepp, svårt att se helheten och fastnar lätt i detaljer. Man tolkar
    tal/uttryck efter dess konkreta innebörd och har svårt att föreställa sig förhållanden som man aldrig har
    upplevt. Man tvekar när man ska prova något nytt och okänt. Man kan ha svårt att skapa ?inre bilder?
    och en oförmåga att ?drömma sig bort? vilket gör det svårt att tänka sig in i hur det skulle kunna vara i
    ett nytt boende eller ett nytt arbete. Den naturliga reaktionen kan bli att säga nej till allt nytt t ex i en
    vårdplanering/personlig plan för boendestöd, boende, arbete/sysselsättning.
    ? Svårigheter i kroppsuppfattning och stresstålighet
    Man blir lätt stressad, går ständigt på högvarv. Det kan ta lång tid att varva ned till normalläge, vilket
    förbrukar mycket energi som kan vara en bidragande orsak till att man ofta känner sig trött och sällan
    utvilad. Sömnstörningar kan också vara vanliga. Den inre klockan som reglerar sömnen fungerar inte
    och man har svårt att somna på kvällen vilket gör att det kan vara besvärligt att komma upp på
    morgonen. Man kan även bli överkänslig för ljud och ljus samt beröring.
    ? Minnessvårigheter
    Vanligt är svårigheter med närminnet men även att ta fram lagrade minnen. Detta leder till att man har
    svårt att lära sig nya saker, det tar tid bland annat på grund av nedsatt koncentrationsförmåga, svårt att
    fokusera uppmärksamheten och att bearbeta information. Man kan även ha svårt att plocka fram och
    generalisera kunskap ?man glömmer att komma ihåg? och svårighet att använda gamla kunskaper i
    nya situationer vilket bland annat innebär att det är viktigt att träna i sin rätta miljö.
    ? Svårigheter av mentalisering (theory of mind)
    Tankestörningar i inlevelseförmågan innebär att man har svårt att förstå hur andra tänker och svårt att
    förstå att andra har känslor som kan vara annorlunda än mina egna. Det handlar om en oförmåga att se
    saker från en annans människas perspektiv vilket gör att för omgivningen ses dessa personer som
    egocentriska och det är svårt med sociala relationer.
    Den kognitiva funktionsnedsättningen kan påverka förmågan att ta hand om sig själv och sitt hem, den
    sociala kontakten att umgås med andra samt förmågan att arbeta eller delta i regelbundna a

Svar på tråden Hur ofta får ni träffa era barn?