Forum Känsliga rummet Allmän debatt
  • Anonym (Tant Elna)
    Äldre 17 Jun 12:44
    7066 visningar
    85 svar
    85
    7066

    Logiken bakom barnlösas/barnfrias egoism

    Har efter några år på FL lärt mig följande:


    - Att få barn är enligt många föräldrar "meningen med livet". Men ofrivilligt barnlösa som inte får uppleva "meningen med livet" och mår dåligt "överdriver", "är egoistiska" och "psykiskt sjuka" när de reagerar i sin sorg på sätt som inte alltid är optimala men i situationen helt förståeliga (för dem som har förmåga till empati). Och så är de barnlösa - så klart - väldigt egoistiska. Ja vad är väl "meningen med livet" liksom, skärp dig.

    - Att säga att man inte vill ha barn möts av stort motstånd. Barn är ju återigen "meningen med livet", "man ångrar aldrig ett barn". "du kommer att ångra dig sen om du inte skaffar", "tänk när du blir gammal och ensam" etc etc. Men fan ta den som lyssnar på argumenten, skaffar barn och faktiskt ångrar sig när det visar sig att "man ångrar aldrig ett barn" inte är applicerbart på alla. Dessa personer är det då "något fel på" och, ja just, de är egoister.

    - Det förekommer ofta argument som "vi är programmerade att föröka oss", "det är genetiskt" och liknande (för att då visa hur stort fel det är på dem som faktiskt väljer att avstå barn). För det första har vi även förärats med en hjärna och förmåga att fatta beslut utifrån andra faktorer än biologi. För det andra - om vi nu är genetiskt programmerade att föröka oss - hur kommer det sig att vi är fantastiskt duktiga på att ta livet av varandra genom t ex krig? Känns ju tämligen onödigt eftersom massproduktion är vårt främsta mål. Alla gener måste ju överleva.  Hur kommer det sig att många är homosexuella (ja de kan få barn ändå men om nu "meningen med livet är reproduktion" så borde man ju anta att generna ser till så att vi verkligen reproducerar oss också) etc. Aja, det beror säkert på att homosexuella är egoister.

    - De som avstår barn är egoistiska och tänker bara på sig själva. Argument som att barnen ska ge föräldrar meningen med livet och en tryggad ålderdom är då med andra ord enbart för barnens skull och inte alls egoistiskt. Att man inte har som högsta intresse att lyssna på andras barnprat i timmar, att anpassa allt efter andras barn eller att man kan tycka att det är givande att någon gång få vara ledig en julafton även om det innebär att Maja blir utan sin mamma just den julaftonen (även om det är Majas mammas dag enligt schema) gör en till fullblodsegoist. Det spelar ingen roll om du ägnar livet åt att hjälpa behövande på olika sätt - prioriterar du inte andras barn och har barn själv så är du egoistisk.

    - Föräldrar vet dessutom vad de barnlösa egentligen tycker och tänker. De vet orsakerna till varför de valt som de gjort (de vill festa, åka utomlands, ha sovmorgon och bara bry sig om sig själva) och de vet att det är synd om barnen till dem som ångrat sig för "det är ju något fel" på dessa föräldrar. När de som faktiskt valt bort barn eller de som faktiskt ångrar sig försöker få en syl i vädret och berätta sin upplevelse stämmer inte det de säger för föräldrarna vet bäst. Och ja just det, de barnlösa är egoister.

    - När någon säger "jag vet att jag vill ha barn" är det ingen som opponerar sig. Självklart vet du det. Men säger någon "jag vet att jag inte vill ha barn" är det väldigt noga att poängtera att "man aldrig ska säga aldrig", "man aldrig kan säga att man vet för man kan ju ändra sig" etc. Dessutom matas man i oändlighet med alla "jag trodde att jag inte ville ha barn men". Att man själv känner sig själv och sina motiv bäst hör inte hemma här, man kan aldrig veta. Alla vill ju ha barn. Annars är det något fel på en. Och så är man egoist.

    Hur man än vänder sig har man arslet bak som det så fint heter.


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-06-17 14:00
    Kopierat från inlägg #5:
    - de personer som pratar mest om att barnen är det enda som ger mening åt livet är ofta samma som tycker att det alltid är föräldrar som det är mest synd om och som har det jävligast. T.ex. får icke-föräldrar inte klaga på att de är trötta för det är alltid föräldrar som är tröttast, det spelar ingen roll om personen utan barn är trött på grund av en kronisk sjukdom, föräldern har det alltid värst.
  • Svara i tråden
    Svar på tråden Logiken bakom barnlösas/barnfrias egoism
  • Anonym (?)
    Äldre 17 Jun 12:46
    #1

    Kanske dags att inte lyssna så mycket på vad andra tycker, tänker och säger?

  • Anonym (Tant Elna) Trådstartaren
    Äldre 17 Jun 13:16
    #2
    Anonym (?) skrev 2014-06-17 12:46:52 följande:
    Kanske dags att inte lyssna så mycket på vad andra tycker, tänker och säger?
    Varför det?
  • sextio­talist
    Äldre 17 Jun 13:24
    #3
    Anonym (?) skrev 2014-06-17 12:46:52 följande:
    Kanske dags att inte lyssna så mycket på vad andra tycker, tänker och säger?
    Jag tyckte hon sammanfattade det hela väldigt bra. Jag tolkade som att hon inte lyssnade för att hon ville ha råd och rätta sitt liv efter det, utan att hon  sammanfattade alla argument.
  • sextio­talist
    Äldre 17 Jun 13:29
    #4

    Det enda jag vill tillägga att oavsett vad man än vill med sitt liv, så är det hur man hanterar det som är viktigt. Som t.ex barnlösa (varav jag är ganska säker på att en majoritet kan hantera detta på ett bra sätt, precis om de flesta kan hantera en sorg eller förlust på ett bra sätt), men ett fåtal som uttrycker hat, vill förbjuda gravida att arbeta, går ur rummet när gravida kommer in etc, de bör absolut ha hjälp med att hantera sin sorg och frustation.

    Eller föräldrar som ångrar att det blev föräldrar och låter barnet veta om det, behöver också hjälp med att hantera detta.
    Föräldrar som lever genom sina barn, och hindrar därmed barnet att utvecklas till en egen individ, bör också få hjälp att hantera detta.

  • Anonym (hålle­r med)
    Äldre 17 Jun 13:36
    #5

    Tack ts, du satte ord på det som jag tänker. Du glömde en sak: de personer som pratar mest om att barnen är det enda som ger mening åt livet är ofta samma som tycker att det alltid är föräldrar som det är mest synd om och som har det jävligast. T.ex. får icke-föräldrar inte klaga på att de är trötta för det är alltid föräldrar som är tröttast, det spelar ingen roll om personen utan barn är trött på grund av en kronisk sjukdom, föräldern har det alltid värst.

  • Anonym (Tant Elna) Trådstartaren
    Äldre 17 Jun 13:54
    #6
    sextiotalist skrev 2014-06-17 13:29:05 följande:
    Det enda jag vill tillägga att oavsett vad man än vill med sitt liv, så är det hur man hanterar det som är viktigt. Som t.ex barnlösa (varav jag är ganska säker på att en majoritet kan hantera detta på ett bra sätt, precis om de flesta kan hantera en sorg eller förlust på ett bra sätt), men ett fåtal som uttrycker hat, vill förbjuda gravida att arbeta, går ur rummet när gravida kommer in etc, de bör absolut ha hjälp med att hantera sin sorg och frustation.

    Eller föräldrar som ångrar att det blev föräldrar och låter barnet veta om det, behöver också hjälp med att hantera detta.
    Föräldrar som lever genom sina barn, och hindrar därmed barnet att utvecklas till en egen individ, bör också få hjälp att hantera detta.
    Fast vem avgör vad som är ett bra sätt att hantera en sorg på och vad som inte är det? Och vem är lidande i fallet av t ex barnlösa, jo det är de barnlösa. Ingen annan. När någon mår så dåligt att hela livet faller samman för dem så anser jag det inte min plats att döma att de inte reagerar på vad jag anser rätt sätt, vem är jag att döma - jag är inte där i deras skor. Jag känner medkänsla i stället. Självklart har barnlösa all rätt att undvika gravida, de skulle inte göra det om situationen det innefattar blir outhärdlig för dem. Det är inte egoistiskt att skydda sig mot outgrundlig smärta. Det egoistiska för mig är att kräva att någon ska genomleva den smärtan för min lyckas skull. När det kommer till "förbjuda gravida att arbeta" så är enda gången jag stött på det här när det handlade om en ivf-klinik. Och där har jag förståelse. Precis som jag har förståelse när t ex kvinnor  som blivit utsatta för övergrepp inte vill ha en manlig gynekolog. Att vara ofrivilligt barnlös är ett trauma, det finns inga "regler" för hur vi ska hantera ett trauma. Man väljer inte att hamna där. När vi tycker att människor som mår mycket dåligt reagerar fel kan vi se det som en fingervisning att det helt enkelt är vi själva som inte förstår. Och det man inte förstår bör man inte tycka så mycket om. Ödmjukhet är underskattat.
  • Anonym (Tant Elna) Trådstartaren
    Äldre 17 Jun 13:57
    #7
    Anonym (håller med) skrev 2014-06-17 13:36:44 följande:
    Tack ts, du satte ord på det som jag tänker. Du glömde en sak: de personer som pratar mest om att barnen är det enda som ger mening åt livet är ofta samma som tycker att det alltid är föräldrar som det är mest synd om och som har det jävligast. T.ex. får icke-föräldrar inte klaga på att de är trötta för det är alltid föräldrar som är tröttast, det spelar ingen roll om personen utan barn är trött på grund av en kronisk sjukdom, föräldern har det alltid värst.
    Så sant. Jag lägger till den.
  • bianca­granen
    Äldre 17 Jun 14:10
    #8

    Varför bryr man sig? Det finns inte en fråga där alla är överens, precis som tjatet om vilken ålder det är bäst att bli förälder. Hu? det är väl inte åldern som avgör förutsättningarna?
    Så självklart ska man inte skaffa barn om man inte vill det, och det behövs inte förklaras. Vem kan inte känna periodvis avund av de barnlösa i "sex and the city", den serien har väl gjort det mer acceptabelt än någonsin att inte ha det traditionella familjelivet.  Sen är väl den stora egoismen egentligen att skaffa biologiska barn, för man vill ha sitt barn av eget kött och blod, egen avbild, hela resan etc. För hade det handlat om att få ett barn, så kan man adoptera barn från nöden eller vara fosterförälder till de barn som behöver stöd och ett riktigt hem.

  • sextio­talist
    Äldre 17 Jun 14:13
    #9
    Anonym (Tant Elna) skrev 2014-06-17 13:54:21 följande:
    Fast vem avgör vad som är ett bra sätt att hantera en sorg på och vad som inte är det? Och vem är lidande i fallet av t ex barnlösa, jo det är de barnlösa. Ingen annan. När någon mår så dåligt att hela livet faller samman för dem så anser jag det inte min plats att döma att de inte reagerar på vad jag anser rätt sätt, vem är jag att döma - jag är inte där i deras skor. Jag känner medkänsla i stället. Självklart har barnlösa all rätt att undvika gravida, de skulle inte göra det om situationen det innefattar blir outhärdlig för dem. Det är inte egoistiskt att skydda sig mot outgrundlig smärta. Det egoistiska för mig är att kräva att någon ska genomleva den smärtan för min lyckas skull. När det kommer till "förbjuda gravida att arbeta" så är enda gången jag stött på det här när det handlade om en ivf-klinik. Och där har jag förståelse. Precis som jag har förståelse när t ex kvinnor  som blivit utsatta för övergrepp inte vill ha en manlig gynekolog. Att vara ofrivilligt barnlös är ett trauma, det finns inga "regler" för hur vi ska hantera ett trauma. Man väljer inte att hamna där. När vi tycker att människor som mår mycket dåligt reagerar fel kan vi se det som en fingervisning att det helt enkelt är vi själva som inte förstår. Och det man inte förstår bör man inte tycka så mycket om. Ödmjukhet är underskattat.

    Det är mest för deras egen skull som jag tycker de behöver hjälp. Det är som med all annan sorg (jodå, jag har förlorat nära så jag har gått igenom sorg), ibland så kan man inte hantera sorgen, den styr ens tillvaro, då behöver man hjälp
  • Dreami­ng83
    Äldre 17 Jun 14:25
    #10

    Att ha körkort, egen lägenhet, bil, komma upp till jobbet på morgonen, ordnad ekonomi, vara måttlig med alkoholen, inte ligger runt spelar ingen roll för har man inga barn är man egoistisk och ansvarslös.

    Men om man har barn så spelar det ingen roll om man är full 7 kvällar i veckan, slår sina arbetskamrater, barnet har migrän och tillbringar 2-3 dagar i veckan hemma, har betalningsanmärkningar, ligger runt, bor ute på landet och har inget körkort. Tjatar på andra om gratis skjuts försover sig minst 30 min varje dag. För man är ju en ordentlig osjälvisk människa i alla fall.

Svara i tråden
Svar på tråden Logiken bakom barnlösas/barnfrias egoism

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2024 - All rights reserved       Modern Women Media Sweden AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies