• Anonym (deXx)
    Äldre 3 Jul 23:14
    5100 visningar
    25 svar
    25
    5100

    utredningshem

    Hej allesammans.

    Jag är en ensamstående tvåbarns mamma
    Barnen är 1 och ett halvt och 3 år gammla
    Barnen är hos sin pappa vartanan helg.

    Jag gick in i väggen för ett år sedan och har haft hjälp från socialen av familjebehandlingen då hade jag konakt mwd wn underbar kvinna en gånf i veckan som hjälpte och stöttade mig i mitt föräldrarskap.
    Barnens pappa behagar inte hjälpa mig att ta barnen mer me då jag tyvärr inte mår bra fortfarande och har ibte exakt den orken barnen behöver så behöver jag mer hjälp och jag har bett om avlastnings familj eller en stödfamilj bara för att få lite extta stöd, då min mamma inte lvever och min pappa har svår alzzhimerns har jag inge familj att få hjälp ifrån, jag har en syster men hon hat fullt upp med sitt egna liv.
    Iallafall i april i år åkte jag in på psyk för jag orkade inte mer medicinen jag fått utskriven fungerade inte inget fungerade helt enkelte, då barnens far inte behagade att ta sitt ansvar för sina barn då jag blevninlagd så ställde mina vänner upp på at barnen (jag var iblagd 7 veckor under dom veckorna tog pappan bara barnen varrranan helg plus 3 dagar extra) t annars så första veckan tog en av mina vänner barnen andra veck en annan vän dom och resterande veckor ställde min syster och hennes sambo upp trots att dom hade fullt upp med att packa inför flytten dom strax skulle göra! I varje fall med tanke på att barnens far inte tog sitt fulla ansvar s gjorde dagis en orosanmälan till socialen och ja dom kontakta mig ich kom upp til psyket för att prata med mig, jag sa då att jag vill ha hjälp på något sätt med stöd osv för barnen, dom frågade om dom fick öppna en utredning på barnen och jag s självklar ja då jag anser att vi behäver hjälp och hag kan ibte fixa det helt själv, det va ju prat om stödfamilj men den s v tänkt kan bara en helg i månaden och socaieln vill hellst att vi ska ha en familj vi kan åka och hälsa på oftare osv så det blir som en mormor och morfar för barnen, så nu har dom försökt bearbeta barnens far att ta mer asvar men insett att det är ingen ide förhan kommer inte göra det, så idag var dom på hembesök hos mig och sa att dom gett upp hoppet på barnens far att han ska hjälpa till mer så nu föreslog dom att vi jag och barnen skaa bo på ett utredningshem men de är heöt frivilligt säger dom.. och allt jag ha läst om utredningshem gör mig mörkrädd, jag bli skit skraj.. jag glömde fråga va fanns för andra alternativ än detta dick.. men nu tänker jag såhär att dom säger att drt är frivilligt me om jag säger nej kanske dom tvingar mig?

    Jag vill hels ibte då jag tror att både jag och barnen kommer må sämre pga detta, stället dom har tänkt sig ligger mellan 10-15 mil från dör vi bor och ut p landet och jag har ibget körkort heller v blir ju rätt låsta där! Och jag känner att jag och barnen har ju vår största trygghet här förskolan vännerna och d lil familj vi har allt det finns här vad ska jag ta mig till?

    Fredrikdals utredningshem ä det någon som har erfarenhet därifrån?

    Uraäkt stavningen blir så när jag blir sstressadoch fixar int ändra detta nu heller vill bara få detta skrivet och svar från någine

  • Svar på tråden utredningshem
  • Anonym (deXx) Trådstartaren
    Äldre 3 Jul 23:21
    #1

    Glömde skriva att jag och barnens far levde ihop i 6åra tid och under dom 6 åren så psykisktmisshandlade han mig därav att jag gått in i vöggen och denna depression

  • Anonym (C)
    Äldre 3 Jul 23:23
    #2

    På ett utredningshem så utreder man väl huruvida du är en bra mamma för dina barn, eller ej. Kommer de fram till att du inte är det, så kan det mycket väl bli tal om LVU eller SoL. Jag tycker att du ska boka ett möte med socialen och ställa frågan igen om du kan få en avlastningsfamilj. Se till att spela in hela mötet (men inte så att de märker något). Då har du svart på vitt att du faktiskt HAR insett dina fel och brister och att du har bett om hjälp.

  • Anonym (deXx) Trådstartaren
    Äldre 3 Jul 23:46
    #3
    Anonym (C) skrev 2014-07-03 23:23:18 följande:

    På ett utredningshem så utreder man väl huruvida du är en bra mamma för dina barn, eller ej. Kommer de fram till att du inte är det, så kan det mycket väl bli tal om LVU eller SoL. Jag tycker att du ska boka ett möte med socialen och ställa frågan igen om du kan få en avlastningsfamilj. Se till att spela in hela mötet (men inte så att de märker något). Då har du svart på vitt att du faktiskt HAR insett dina fel och brister och att du har bett om hjälp.


    Vad är sol?

    Glömde skriva att soc helst inte vill det här mes avlastnings familj då dom anser att barnem är så små och kanske kan ta skada ut av det (jag kan inte sånt men mina små pojkar är så sociala och älskar verkligen att umgås med människor och lära känna nya människor , händer inte så ofta men ja ni förstår)
  • Anonym (deXx) Trådstartaren
    Äldre 3 Jul 23:48
    #4

    Mem det påpekade hon idag att hon tycker det är så bra att jag är så ledveetet och öppen med vad det är jag brister i och mest är det ju orkaäen att vara delaktig 100%

    Dom får allt dom sska barmem med mat kramar hygien sömn ja allt sån dock har jag int ork att säga ifrån när dom gör fel jämt och stora grabben visar tendenser utav adhd som jag också har och det blir väldigt mkt ibland ist för att bara låsa mig å skita i att ta fajterna så behöver jag mågot som stöttar upp och lraft för att orka om du förstår hur jag tänker och menar

  • Anonym (hh)
    Äldre 3 Jul 23:51
    #5

    Jag tycker att dina barn faktiskt verkar ha en rätt osäker tillvaro. En pappa som inte vill ha dem och en mamma som inte orkar med dem. Förstå hur otryggt för ett barn att riskera kastas runt i olika hem under längre perioder bara för att mamma ligger inlagd på psykavdelning och pappa inte pallar att ta över. Och här snackar vi om riktigt små barn som är i stort behov av stabilitet och kontinuitet. Jag förstår att socialtjänsten är oroliga.

    Du skulle behöva få riktigt bra behandling för dina psykiska besvär. Du skulle även behöva ett riktigt stabilt liv för övrigt. Dessutom skulle du behöva en avlastningsfamilj som skulle kunna ta hand om dina barn under en lite längre period om något skulle hända dig igen. För det är inte bra för småbarn att kastas runt mellan olika människor.

    Vad tror du själv? Hur mycket avlastning skulle du sammanlagt behöva en vanlig månad? Skulle du orka fungera som en bra förälder resterande dagar i så fall?

  • Anonym (deXx) Trådstartaren
    Äldre 4 Jul 00:40
    #6

    Jag har sagt att jag vill ha hjälp en helg i månaden, och kanske även att jag och barnen kan åka till avlastningsfamiljen gemensamt då och då och umgås och fika och så!

    Och jag håller med jag tycker verkligen inte att det är bra att barnen blir kastade runt blad flera olika, hade jag inte måttt så dåligt som jag gjorde hade jag aldrig tillåtit att bli inlagd men hag behövde detta för att kunna må bättre och det gör jag, jag mår väldigt mycket bättre nu har fått en medicin som fungerar och n2har jag även fått boendestöd.

    Anledning till att jag vill ha stöd fortfaranfe trots att jag mår bra är just för att förebygga att detta händer igen och skulle det hända igen så finns där isf en familj som barnen känner sig trygga med och kan vara hos isf! Nu hoppas och tror jag intr att det blir så igen men man kan aldrig veta!

    Mina barn får all den energin jag har jag lägger allt på mina barn och vissa dsgar finns det ingen energi kvar till mig själv och för att jag ska fungera måste jag ju även lägga energi på mig själv. Därflr jag hamnat där jag hamnat för all den energin jag haft har gått åt till barnen (vilket det självklart ska göra, men när energin brister och det inte finns nåt kvar till sig själv då blir det fel)

    Jag säger inte att jag är världens bästa mamma för det är jag inte men jag är inte en dålig mamma heller, barnen får kärlek så det väller om det från mig dom får mat som dom ska dom blir badade tänderna borstade mediciner om de behövs plåster om det behöva sjukvård om det behövs dock när det gäller att sätta gränser osv så går det inte alltid och gräner är viktigt för mig men tyvärr tar det ofta stopp det blir ofta mycket bråk å tjafs barnen emellen och mot mig åå en gåbg å då tar det stopp jaag får ibte till det blir hwlt matt och inget blir som det ska... ofta får dom som dom vill (fast att jag inte vill det, men kraften finns inte, och detta handlar inte om att jag är lat eller okunnig det handlar om mitt psykiska mående stressen depressionen osv, och som sagt jag vill ju ha hjälp från soc och jag har varit 100% ärlig mot dom jag har inget att dölja för jag är en bra mamma men ibland tryter orkeen tyvärr å där behöver jag hjälp)

  • Anonym (anony­m)
    Äldre 4 Jul 15:55
    #7

    De vill nog se genom utredningshem hur mycket hjälpbehov du egentligen har, kan tänkas att de vill att ni tillsammans bor hos ett familjehem eftersom du för tillfället verkar ha mer behov än bara avlastning en gång i månaden och med tanke på att barnen är så små.

  • Anonym (deXx) Trådstartaren
    Äldre 4 Jul 19:32
    #8

    Ja det kanske är så!

    Men när dom nämt detta så satte det fart på tankarna i huvudet, har en lät tendens att få mindre katastrof tankar, så för mig va de bara att dom kommrr ta barnem ifrån mig, men alla jag talat med vänner osv säger att hade dom varit så oroliga för barnen att dom vill ta barnen ifrån dig hade dom ju gjort det för länge sen, har ju haft konakt med socialen i över 1 år nu ändå, och det har dom ju rätt i så jag kanske inte behöver oroa mig så mycket! Mailade min social sekreterare och frågade vad det danns för andra alternativ om jag inte ville det här med utredningshemmet.. wå vi får se hon svarad att vi pratar om detta nästa vecka på mötet där

  • Anonym (nej nej)
    Äldre 4 Jul 20:10
    #9

    Frivilligt ? Nä knappast, visst är det det.. MEN den dag de placerar dina barn för att du går emot de så kommer det stå i dana papper som underlag för beslutet -mamman vägrade hjälp insats av soc.

    Mitt förslag är att du begär en nanny med omedelbar verkan. Som kan hjälpa dig hemma med barnen samt lämna eller hämta på dagis och skola.

  • Anonym (anony­m här)
    Äldre 4 Jul 20:30
    #10
    Anonym (C) skrev 2014-07-03 23:23:18 följande:

    På ett utredningshem så utreder man väl huruvida du är en bra mamma för dina barn, eller ej. Kommer de fram till att du inte är det, så kan det mycket väl bli tal om LVU eller SoL. Jag tycker att du ska boka ett möte med socialen och ställa frågan igen om du kan få en avlastningsfamilj. Se till att spela in hela mötet (men inte så att de märker något). Då har du svart på vitt att du faktiskt HAR insett dina fel och brister och att du har bett om hjälp.


    Om man ska spela in mötet ska det göras öppet så klart. Annars finns det svart på vitt att detta handlar om en oärlig paranoid människa som spelar in samtal i smyg.

    TS, jag tycker du ska träffa din socialsekreterare och be att få mer förklarat vad tanken med ett utredningshem är. Förhoppningsvis får du bra stöd och hjälp. Jag håller tummarna.
Svar på tråden utredningshem