Det beror ju alldeles på. Asperger är en jättebred diagnos. Jag har asperger (diagnos både som barn och vuxen, bekräftelsediagnos), och på mig märks det för att jag är "blyg", ser inte folk i ögonen när jag talar med de (betyder inte att jag inte lyssnar/är ointresserad, det är bara helt enkelt obehagligt) behöver vila efter sociala grejer (tog aldrig hem kompisar efter skolan/på lov för jag orkade inte. Många trodde att jag inte hade vänner, men det hade jag.), har djupa specialintressen (nördar ner mig), behöver förberedelser inför när saker händer, tycker inte om att saker förändras alltför mycket, "ser inte" när det är stökigt (stör mig inte för jag har stenkoll på mina grejer), och att jag har IQ långt över normala (från början, när jag fick min första diagnos, var IQ över normalspannet ett krav). Jag kräver logik i verkligheten, annars stör jag mig.
Kriterierna för asperger är som följer:
A. Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt, vilket tar sig minst två av följande uttryck:
påtagligt bristande förmåga att använda varierande icke-verbala uttryck såsom ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen
oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån
brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (t ex visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse)
brist på social eller emotionell ömsesidighet
B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck:
omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering
oflexibel fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer
stereotypa och upprepade motoriska manér (t ex vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)
enträgen fascination inför delar av saker
C. Störningen orsakar kliniskt signifikant nedsättning av funktionsförmågan i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
D. Ingen kliniskt signifikant försening av den allmänna språkutvecklingen (t ex enstaka ord vid två års ålder, kommunikativa fraser vid tre års ålder).
E. Ingen kliniskt signifikant försening av den kognitiva utvecklingen eller i utvecklingen av åldersadekvata vardagliga färdigheter, adaptivt beteende (utöver social interaktion) och nyfikenhet på omgivningen i barndomen.
F. Kriterierna för någon annan specifik genomgripande störning i utvecklingen eller för schizofreni är inte uppfyllda.
Och kriterierna är naturligtvis grader i "helvetet".
Utredningen går till som så att man pratar mycket med den som utreder (en del i att bedöma det sociala samspelet), en närstående får ett frågeformulär för att de ska kunna se hur man var som barn, tester (bland annat språktest, IQ.test).
Jag har säkert missat en massa, jag är dålig på att svara på "öppna" frågor. Det är en del av min problematik.