socionom + jobb

Är inte den utbildningen på helfart?

Har jobbat natt under utbildningstiden.

Jo visst är de på helfart men man är väl ändå inte på föreläsningar varje dag?

Ja natt hade varit det ultimata. Har sökt nattjobb men just nu har jag ett "vanligt" vårdjobb, dvs dag o kväll.

Ingen som har jobbat samtidigt som de läst?

Funkar kanske första terminerna, men tempot höjs framöver och under prakrikperioderna torde det vara omöjligt. Mem det är klart du kanske bor hemma och bara behöver lite fickpengar eller kanske har ett extremt lukrativt extrajobb där du inte behöver lägga ned så mycket tid för att få ihop till brödfödan.

De flesta högskolestudier kräver inte närvaro 40h / vecka även om man studerar på helfart. Man behöver inte gå på de flesta föreläsningar utan kan läsa in på egen hand när man vill. Det går utmärkt att jobba samtidigt, men kanske inte under praktikterminen.

Jag gick en liknande utbildning, vill inte säga exakt vad eftersom en användare här på forumet är lite för intresserad av mig och skriver obehagliga saker ibland.

Men jag jobbade en del, vilket jag ångrar idag. Hade jag fått göra om allt så hade jag tagit studielån och enbart jobbat på sommaren.

Okej ja jag hoppas ju att hitta ett nattjobb men tänker att jag kanske kan jobba lite dag/kväll fram tils jag hittar ett.

Nej bor inte "hemma", har hus och en dotter. Vet att det inte är optimalt.

När det är praktik kan de ju bli svårt men jag tänker att jag då får ta semester, komp eller tjänstledigt. På min arbetsplats är de väldigt generösa med att bevilja ledigheter även med kort varsel.

Boundforglory, varför ångrar du dig?

Det blev för mycket, vardagen blev för stressig och inget blev direkt bra.
Jag var inte direkt bra på mitt jobb eftersom jag var så stressad och fick tacka nej ofta. Skolan blev inte heller så bra som jag önskade mig, jag blev inte lika duktig på det jag lärde mig so jag önskar att jag hade blivit, jag fick inte så bra betyg. Innan jag började så satsa jag stenhårt på att göra ett riktigt bra examensarbete, nu blev det faktiskt riktigt dålig och det märks att jag fick stressa ihop det. Jag hann aldrig riktigt fundera över hur jag vill inrikta mig och vad jag ville jobba med utan allt fick pressas fram när utbildningen var klar. Jag hade t ex stora planer om att kombinera min utbildning med mitt politiska intresse men det blev aldrig av.

Jag hann inte umgås lika mycket med släkt och vänner som jag ville, kunde inte ta hand om hem och djur.

Så när jag ser tillbaka på det nu så ångrar jag mig att jag inte tog studielån, räntan är extremt låg,villkoren är väldigt bra. Jag hade fått betala mindre än 1000kr per månad nu vilket känns som ingenting. Jag ångrar att jag offrade så mycket och inte gjorde utbildningen till vad den kunde ha varit enbart för att spara några hundralappar per månad.