kommer en 6åring ihåg nytt språk

Absolut inte dömt att försvinna. I så fall skulle ingen i världen vara flerspråkig. Men man måste underhålla språken i alla fall med jämna mellanrum.

MVH, mångspråkig.

Tack för svar! Vad roligt att höra ett positivt svar. Känns som att man måste lägga ner mycket energi i att hålla språket vid liv. Jag hoppas att vi kan lyckas med det. Jag är pratar själv bara svenska, lite spanska och engelska som man lärt sig i skolan och bott utomlands ett par år. Pratade mycket bra engelska då men nu känns det krystat igen några år senare. Skulle önska att våra barn får med sig mycket språk när dom växer upp från tidig ålder, man har så mycket nytta av språk i livet. Jag hörde aldrig något annat språk när jag var liten förutom från tvn och nån granne som prata finska. Hade verkligen önskat att man utmanats och fått använda språk mer som liten. Då hade man förmodligen inte blivit så feg som man är nu när man är vuxen. Kom gärna med egna erfarenheter. Jag tycker det här ämnet är Jätte intressant

Det är lite olika med språken som man kommer ihåg tror jag.
Min sambo pratade sitt hemspråk när han var liten med sin mamma, men ju mer svenska hon lärde sig, desto mer svenska blev det i hemmet. Idag som vuxen kommer han inte ihåg något alls. Hör han språket så kan han urskilja kanske max 10 ord.
Jag är också en sk blandras och pratade rumänska som liten. När mamma och pappa skildes, så träffade jag ingen på nästan 15 år som jag kunde prata med. Men när jag träffade pappa igen i vuxen ålder, upptäckte jag att språket fanns kvar, behövde bara påminnas lite, höra lite sen var det igång igen :)

Det jag vill komma fram till är att jag tror det beror på språkbegåvningen. Men ni har ingen möjlighet att hon kan få hemspråksundervisning i skolan?

Intressant svar.. minns du hur gamla ni var ungefär när svenskan tog över? Även om våra barn skulle lära sig ett språk felfritt så kommer dom aldrig få hemspråksundervisning eftersom vi pratar svenska hemma. Hur gör man om man bor i ett land under några år när barnen är små o kommer hem och pratar svenska hemma. Ska man glömma de språket man tidigare använt med vänner i det tidigare landet? Känns orättvist att språkundervisning inte är till för alla. Förstår ju att det inte är ekonomiskt hållbart men min killes föräldrar brydde sig inte om att nyttja rätten mitt barns pappa hade att få lära sig språket men vi vill att våra barn ska lära sig nu men då går det inte.

I sambons fall var det när han började skolan, så ca 7 år gammal.
I mitt fall var jag ca 5.
Dock så är vi båda födda i Sverige.
Synd det där med hemundervisningen, tycker man borde kunna få det på något höger :/

Gick ni inte på hemspråk? Varför inte? Då hade ni ändå språken som förstaspråk och glömde ändå. Men vad roligt att ditt språk kom tillbaka. Använder du dig av språket ibland idag? Kommer du lära/lär du dina barn rumänska?

Mina kusiner har svensk mamma och italiensk pappa. De har alltid haft engelska som förstaspråk.

Svenska har de pratat när de ringt oss eller varit på besök 1-2 veckor var 3-4 år. Annars ytterst sällan. Det brukar ta några dagar, men sen kommer mer och mer och innan de åker hem har de pratat nästan flytande. Så jag tror man kommer ihåg mer än man tror.

Oj, det låter ju helt fantastiskt! Men tror du inte att de underhåller språket mer än så? Låter ju helt otroligt att de snappar upp de så fort när de är hemma. Hur gamla är de nu?

När jag var 6 år så kunde jag holländska och nix, jag kommer inte ihåg ett ord från detta språk.
Min svärmor kom som flykting från Österrike som 9-åring, min knaggliga tyska är bättre än hennes.
Så för vissa måste nog språket hållas i liv.
Det finns säkert de som en gång har lärt sig ett språk, så sitter det kvar, jag tillhör inte dessa

Jag tycker det är så sorgligt att höra att ett språk man kunnat bara kan försvinna. Tråkigt att det blev så för er. Minns du om det tog lång tid för språket att försvinna sen du slutade använda det? Konstig o flummig fråga kanske

Kommunen sambon växte upp i erbjöd inte hemspråk när han var liten.
Att jag inte gick, beror tyvärr på att mamma blev bitter efter skilsmässan, ville inte att jag skulle ha med mina rötter att göra :(

Jag använder mig av språket idag, har kontakt med familjen där nere, kommer prata det med mina barn på rumänska och svenska, för det är alltid bra att lära sig till släktträffar, samma att jag har bett svärmor prata med dom på hennes språk. så får vi se hur det går, men jag tror det kommer gå bra :)

holländska lärde jag mig som sexåring, av mina kusiner. Så det var inget språk som jag hörde hemma. Det var bara när jag träffade mina kusiner. Det var nog mer en kul grej när de lärde mig drypt. Svärmor vilken dag inte prata om detta.

Jag tror att det till absolut största del beror på vilken "vinst" man har på att komma ihåg språket.

Svar till #9. Jag kan tyvärr inte citera av någon anledning...

Du frågar om mina kusiner ifall de underhållit svenskan mer än det jag skrev.

Det är de gånger som de behövt svenskan som jag beskrev.

Deras mamma valde att prata engelska inom familjen. Om de sedan pratat någon enstaka gång har jag svårt att svara på. Men inte med någon regelbundenhet eller för att hålla språket igång.

Det verkar som det varierar väldigt mycket. Men det låter ju jättepositivt. Tack för dina svar!