Varför blev jag fast med en sån här man?
Den jag är med kan titta på mig när jag kliver ur duschen t ex och säga: Stor rumpa! helt apropå ingenting. Han kan titta på mig från andra sidan soffbordet och säga: Varför ser du så sur ut? fast jag är helt inne i min bok och han vet att jag bara ser ut så för att det är mitt avslappnade ansiktsuttryck. Han kan säga: Du har en stor finne vid läppen! som om jag inte skulle veta det redan. Eller utan att jag har frågat kan han säga: Hahaha, gud vad tjock du är om magen! Jag har ibs och blir löjligt svullen av det mesta jag äter och han vet att jag skäms för hur magen ser ut.
Sen är det den andra mannen jag var involverad med. Han som jag känner minst lika väl som den jag är med. Den mannen kan titta på mig tvärs över matbordet och säga: Vad vacker du är! När jag har klätt på mig för att vi ska gå ut säger han: Vad fin du är! Den tröjan passar dig jättebra. När jag kliver ur duschen säger han: Jag måste ha dig nu! Han skulle aldrig kommentera om jag har en finne eller om magen är svullen. Han ger bara komplimanger eller är tyst.
Den jag är med säger att han bara skämtar när jag ifrågasätter varför han säger sånt skit till mig men det gör han ju inte. Vad är det för fel på mig som valde honom att leva med istället för den som ger komplimanger och uppmuntrande ord?