• Isbit

    Är det bara mina barn....

    Är de bara mina ungar som måste stå o hänga bredvid mig dagarna i ända? Kan inte göra nå ting om de inte är en meter som längst ifrån mig.
    Dörrarna står öppna nu på dagarna då de är så fint. Men barnen går fan inte ut.
    Jag för säga till tusen ggr om dagen. Ändå går dom in efter några minuter.

    Jag blir galen

  • Svar på tråden Är det bara mina barn....
  • Isbit
    Natulcien skrev 2014-07-24 11:14:59 följande:

    Men om du vill att de ska vara ute, så får väl du också gå ut då..?


    Jag är ute på altan men dom kan inte leka, bara stå vid mig
  • Isbit
    Regnblomman skrev 2014-07-24 12:46:32 följande:

    Det kanske är för varmt ute och skönare inne helt enkelt :)


    Det är alltid så här.

    Om mitt största barn är inne o spelar dator med nån kompis så grinar resten av ungarna om dom måste gå ut. "Men han får ju vara inne"

    Som om ute alltid är ett straff.

    Och då har vi stor inhägnad gård med lekstuga,cyklar,grunkor,sandlåda,studsmatta,fotbollsmål osv...
  • Jossevk

    Dem gillar väl sin mamma helt enkelt, var också sådär när jag var yngre. Var ihop klistrad med min mamma hela tiden, hon fick inte ens gå utanför dörren knappt utan mig. Släppte dock bara sådär någon dag och jag började göra saker utan henne och åka till saker utan henne osv. Alla är olika, men någon dag kommer det släppa, tar dock olika tid för olika personer. Haha njut medans ungarna är "mammiga" sen kommer du inte se röken av dem, när dem är ute hela dagarna och nätterna och du får sitta och ringa telefoner som inte svarar ;)

Svar på tråden Är det bara mina barn....