Några fler som måste gå ner i vikt?

Jag vill inte ha barn, men gå ner i vikt måste jag - funderar stenhårt på att börja väga och mäta mej varje dag och lägga upp i en tråd eller något, så att jag inte Kan fuska. 

Just nu ligger jag på 84 kilo till 169 centimeter, så Något måste göras :/  Precis som du nämner så har jag sockerberoende som inte är av denna världen, och dessutom en sambo som är naturligt mager och envisas med att äta pasta och potatis hela dagarna :/ 

Då kan vi försöka stötta varandra! Min sambo var smal men han har också gått upp lite i vikt men jag avundas ändå honom för så fort han sätter igång att träna så går han ner ganska fort, nu har dock soffat till sig igen på grund av en skada :P. För mig går det inte att bara träna och äta som vanligt för jag äter för mycket och tränar för lite. 

Hur har du tänkt göra med träningen? Eller hur vill du göra? Jag väger 85 och är 170 så då ligger vi lika. 

Jag funderar på att börja med start Första Augusti (vi firar ettårsdag den 27'e Juli och då lär det bli lite fira av) 

Från Första Augusti så tänker jag kapa socker och kolhydrater så mycket som alls möjligt, men träna vet jag inte om jag tänker göra - jag försöker skriva en bok och det tar Mycket av min tid, så jag nöjder mej nog med promenaden till och från jobbet (20 minuter enkelt väg)  samt lite situps och grejer här och där när jag har tråkigt. 

Jag behöver oxå plocka bort lite, ca 10-15 kg och jag har just börjat.

Jag tror på att inte skjuta upp en start utan säga, idag/imorgon gäller det och så gå på det. Det kommer att vara dagar, förhoppningsvis få, som man syndar. Men huvudsaken är att det går åt rätt håll och man inte lider överdrivet. Blir det för jobbigt är det lätt att man fuskar för mycket.

Motion och att bygga muskler är A och O, muskler förbränner mer. Jag har börjat med 20-25 minuter powerwalks på kvällarna (kommer att utökas), mycket musik från 70talet och tidigt 80tal har ett bra och snabbt tempo (tänk 2-4-6-8 Motorway, Boy Toy, disco), musiken hjälper dig att orka. Går du på rätt sätt använder du hela överkroppen och du kan även adda armrörelser till det. Sedan blir det en lugnare och längre promenad på morgonen innan frukost, om jag kommer upp innan det blivit för varmt.

Mat då. Försöker du samtidigt bli gravid tror jag på en normal kost, men i mindre potioner. Mer grönsaker och mindre potatis, pasta och ris. Naturligtvis går allt som feta såser, glass, godis, fikabröd, chips, sötade drycker mm totalt bort. Minska bröd, max en skiva om dagen och försök äta av annat istället.

Tycker jag märker en liten effekt redan...

Det låter bra det med! Dem ska öppna ett nytt gym vid mig i september så jag väntar till dess och känner efter om det är gym jag vill träna på. Har så många gånger förut köpt årskort och sen lagt av efter 3 månader. Till dess ska jag promenera, och försöka springa i spåret men jag testade i förrgår och det är inte det allra enklaste. Sen ska sambon försöka spela smart och säger "dem första gångerna kommer det kännas som om du håller på att dö". Ville bara slå honom, han har själv sprungit 4 gånger sammanlagt det här året så jag vet inte varför han försökte leka personlig tränare helt plötsligt :P Kul att du skriver en bok, spännande! Jag har börjat på en men den blir aldrig klar, jag har inte förmågan att avsluta det projektet! 

Ballt, jag tror jag håller mej hemma i den här tråden lite då - det är som sagt en vecka kvar tills min "start" för då är vi klara med firandet, samt har inte barn i huset längre (barnet åker den 28'e efter att ha tillbringat sommarlovet med oss) vilket innebär att jag kan gå på min egen kosthållning utan att det blir kaos :) 

Posta hur det går så vi alla andra kan stötta, också :) 

Kul att du lyssnar på den sortens musik för jag satt just igår och sa att "dem måste ha varit gladare och mer vältränade på den tiden". Man får liksom en rytm i kroppen mot dagens musik. Jag testa ladda ner en playlist och promenera imorgon. 

Problemet med mig är jag såå många gånger försökt äta normal kost fast mindre. Jag har inte den karaktären. Tyvärr. Många tror inte på mig men vi har ätstörning i släkten och jag tror jag har en sorts ätstörning, fast åt andra hållet. Mat är hela mitt liv, jag tänker på mat hela dagarna :( Först tänker jag på vad jag ska äta till frukost, sen får jag ångest över vad jag åt till frukost även om det inte var vitt bröd, sen funderar jag på lunch, sen får jag ångest över vad jag åt till lunch, sen småplockar jag i kylskåpet under eftermiddagen och sen tänker jag att "imorgon, då ska jag äta mindre och nyttigt" så därför ber jag också sambon ta med sig mat från någon snabbmatskedja och lite plockgodis :(. Glass är min svaghet också. Jag vet att många nu kommer att skratta och säga "ryck upp dig, det är väl bara att ha lite karaktär" men det fungerar inte så, jag har NOLL karaktär. Maten har varit mina känslor. Jag vill pröva lchf för att se om det kan hjälpa mig mot mitt sockerberoende, sen kanske man kan övergå till normala portioner. 

Jag vet hur det är, är gammal baletthoppa :)
Men drick en massa vatten, det stoppar hungern och suget ngt. Varmt, med persilja eller gurka i, var uppfinningsrik. Det blir lättare när du kommit över sockerberoendet.

Men du kan ju inte äta vad du vill om du är gravid och har 25 kg övervikt!

Har du varit hos läkare? Kanske Fluoxetin skulle hjälpa?

Nej det vet jag väl att jag inte kan men jag är inte gravid så problem löst. 

Idag startar jag min viktresa! Har läst på massor om lchf och ska verkligen försöka att inte hamn i någon fälla, t.ex äta för mycket fett. Max 1 dl mejeri om dagen och 20 g kolhydrater. Jag tror också jag ska väga allt jag äter i början och loggföra det.