Hur klär du din son?

Stora (8) i piké, snygga shorts eller jeans och hoodie. Palladiumskor. Lilla (3) ungefär samma men kavatsandaler. Glada färger, blått, rött, rosa, grönt, orange osv. Gärna också pasteller och randigt eller rutigt. Absolut inget svart, camoflage, hemska tryck eller Disneyfigurer.

Är också noga med att det ska vara snyggt och färgglatt.

Inte en massa disneytryck eller liknande.

Han är 2,5 och väldigt bestämd i vad han ska ha på sig. Han har tre favorittröjor, en turkos med olikfärgade stjärnor på, en havsblå med fiskar och gula kanter och en knallrosa med blommor på. Byxor bryr han sig inte så mycket om, så det blir i 9 fall av 10 mjukisar i olika färger. Lila glittriga gympaskor (hatar glitter men han valde dem själv). Just nu kutar han mest runt naken pga jättejättevarmt.

Men JA! Tack! Det finns fler!

Ute ser man i princip bara mjukiskläder, prasselshorts och Disneytryck.

Vart i Sverige finns ni?

Min första son klädde jag ofta i skjorta och häftiga byxor i alla tänkbara varianter, färg färg färg var huvudtemat.  Snickarbyxor, jeansjackor.  Rutigt, randigt, prickigt.  Pga sin adhd-diagnos har han svårt för kläder som sitter åt, idag är han 16 och har börjat handla sina egna kläder på Dressmann , han bär ofta hatt och har finare t-shirts och välsittande jeans. 

Andra sonen blev mer dämpad, oftast enfärgade kläder. Brunt och orange och mörkt grönt var färgerna oftast.  Också mycket snickarbyxor , när han var en 3-4 år blev det mycket mjuka kläder även om det var jeans var dom jättemjuka och med lös passform. Jeans med muddar var poppis.  Idag är han 14 och bär gärna hoodtröja och lösa o luftiga jeans. 

tredje sonen fick mycket roliga kläder som bebis, jag upplevde att utbudet var mycket större eftersom han är född 8 år efter andra barnet.  Tvärrandigt, döskallar, mycket unisexkläder.  Idag är sonen 6 år och väljer ofta själv hur han ska klä sig och vill gärna ha kläder med tryck på, men det kan lika gärna vara en stor traktor mitt på magen.  Jeans hatar han och vill inte ha det och jag kan inte tvinga honom så det blir byxor i andra material och utföranden.   Färgglatt även här.  Knalliga färger gillar han. Har förkärlek för knallorange, knallrosa och  neongrönt och i den mån det går så får han kläder i dom färgerna. 

Något gemensamt för alla tre pojkar - jag har inte köpt ett enda blått plagg!  

Fråga 1: Vart hittade du prickiga kläder utan spets att annat utmärkande flickigt?

Fråga 2: Varför har du valt att utesluta en sådan vacker färg som blå!? Jag tycker att blått, i alla dess nyanser, är en otroligt vacker färg. Bäst gillar jag ljusrosa, men även turkost kan vara fint. Mörkblått är stilrent.

Jeans, t-shirt, mjukisbyxor, svettiströjor etc lever han i. (Klättrar i träd, åker kickboard, badar, spelar fotboll, landhockey etc) 
Blått, rött, grönt, turkost,svart och rosa har han. Pikétröjor och linnebyxor om vi ska på kalas eller restaurang. Eller kostymbyxor och vit skjorta samt slips och väst, eller slipover. Adidasskor och Nikeskor samt Puma. 
Enstaka märkeskläder, annars Ellos, Kappahl, H&M, Cubus etc. 

jag köpte ofta kläder i mindre butiker, jag skippde Hm, kappahl och försökte leta i mindre boutiquer, köpte en del via second hand.  Fick en del kläder som var köpta utomlands. 

Jag gillar inte blå kläder per automatik för att jag har pojkar, jag hade svårt med folk som gav mig kläder till mina nyfödda och det var en hel  uppsättning med knallblåa plagg. Tanken var fin och det var fina kläder men....
  Och jag tycker heller inte om blått som färg så jag avstår ofta olika plagg om det bara finns i blått. Jag har svårt att köpa plagg i en färg jag inte tycker om.    Jag godkände blå kläder om det fanns ett syfte med dom, tex den blå sjömanskostym som båda mina älsta pojkar är fotograferade i, det var min morfars gamla.   Att köpa blå gummistövlar eller skor eller en regnbyxa kan ju vara helt okej och det säger jag inget om men jag väljer inte aktivt blåa plagg till mina barn för jag har svårt för färgen och helt enkelt inte tycker det är snyggt.   

Så som du klär din son till fest, klär jag min son till vardags.

Jag känner mig dock väldigt ensam om att klä min son så.

Där jag kommer ifrån var det väldigt vanligt. Där jag bor nu har jag på sin höjd sett en pikétröja på ett mindre barn.

Så jäkla märkligt hur det kan vara en sådan skillnad på typ tjugo mil.

Jag syr egna kläder så jag kan få så färgglatt som jag vill