• Anonym (sextonårig)

    Psykiskt misshandlad av mamma, vad göra?

    Jag är sexton år gammal, trans dessutom, och jag har hamnat i en infekterad relation med min mamma. Ett axplock av de saker hon gjort mig:
    - Använt fel namn/pronomen om mig eller uppträtt allmänt transfobt för att sätta mig på plats
    - Förlöjligat mig inför andra
    - Blackmailat mig emotionellt
    - Manipulerat tredje parter till hennes fördel/min nackdel

    Mina föräldrar är skilda och min pappa har en lägenhet i centrum, men han föddes tyvärr ryggradslös, så han tänker inte låta mig bo där. Jag har haft kontakt med soc/bup sedan tidigare, men mamma har kontakt med dem också och har säkert manipulerat dem, så jag litar inte på dem för fem öre. Dessutom innebär kontakt med soc könsidentitetsutredning, vilket kommer ta alldeles för lång tid för så lite som ingenting till resultat.
    Jag börjar på gymnasiet till höst, på ett gymnasium i stan, och det finns inget jag hellre vill än att gå på den skolan, men jag vet att skolan kommer lämna över mig till min mamma om de blir tillfrågade.

    Jag behöver ett alternativt boende i trygga händer som inte överlämnar mig till lejonets kula eller nekar mina känslor och behov. Hur ska jag uppnå detta som minderårig?

  • Svar på tråden Psykiskt misshandlad av mamma, vad göra?
  • Anonym (internat)

    Kan du inte flytta och bo på internat/elevhem?

    Det gjorde jag.

  • Anonym (sextonårig)
    Anonym (internat) skrev 2014-07-28 21:25:23 följande:

    Kan du inte flytta och bo på internat/elevhem?

    Det gjorde jag.


    Som sagt vill jag inte gå på internat, då jag redan så gärna vill gå till den gymnasieskola jag sökt och antagits till. Och elevhem finns inte i min stad.
  • Anonym (internat)
    Anonym (sextonårig) skrev 2014-07-28 22:41:59 följande:
    Som sagt vill jag inte gå på internat, då jag redan så gärna vill gå till den gymnasieskola jag sökt och antagits till. Och elevhem finns inte i min stad.
    Ok, synd. Det bästa rådet jag kan ge då är väl att försöka stå ut, tycker ändå du ska göra utredningen, blir inte lättare om man väntar skriver jag av egen erfarenhet.

    kanske hittar du någon vän som har egen lägenhet som du kan hänga med, men annars får du försöka planera hur du ska flytta direkt du fyller 18, ställ dig i bostadskö direkt du kan. Ofta när man fyller 17.

    Annars borde egentligen bup och soc stå på din sida. Dåligt.
  • Anonym (Emelie)

    Vad tråkigt för dig att din mamma inte accepterar dig för den du är! Men kämpa på, gå till soc flera gånger. Berätta hur du mår av din mammas beteende. Ingen mamma ska mobba sina barn.

  • Anonym (internat)

    Ok, har läst igen, och undrar varför vill du inte göra könsutredning?

    Min partner är trans fast vuxen. 

  • Anonym (sextonårig)
    Anonym (internat) skrev 2014-07-29 10:44:53 följande:

    Ok, har läst igen, och undrar varför vill du inte göra könsutredning?

    Min partner är trans fast vuxen. 


    Dels för att jag är rädd för att utredningen kommer sinka min omplacering, dels så är jag rädd för att min könsidentitet inte tas till hänsyn (identifierar mig varken som man eller kvinna nämligen, och jag är inte intresserad av vare sig hormonbehandling eller övrig transition)
  • Anonym (internat)
    Anonym (sextonårig) skrev 2014-07-29 12:22:35 följande:
    Dels för att jag är rädd för att utredningen kommer sinka min omplacering, dels så är jag rädd för att min könsidentitet inte tas till hänsyn (identifierar mig varken som man eller kvinna nämligen, och jag är inte intresserad av vare sig hormonbehandling eller övrig transition)
    Jaha, då förstår jag bättre. 
    Jag hoppas du kan bli omplacerad då. 

    Man ska inte göra utredning förstås om man inte vill behandlas. Då tycker jag man kan få ge det den tid man själv behöver.
Svar på tråden Psykiskt misshandlad av mamma, vad göra?