Foglossning

Har du testat att ha en kudde mellan benen när du ligger ner. Lindrar faktiskt lite. Sen kan jag rekommendera magnesium mot benkramperna. Funkar super. Dock kan du behöva högre dos än som står på burken. Högre dos är inte farligt, i värsta fall blir du lös i magen av det. Håll dig under den dosen.

Jag kände fogsmärta i v 10 första gången, i v 16 kunde jag inte gå. Jobbar på en gård med mjölkkor så var väldigt tungt och jag hade riktigt ont men tänkte "så tidigt kan det ju inte göra ont?!" Men vist var det foglossningar och har lärt mig att det är STOR skillnad på bäckensmärta som börjar innan 18 fullgångna veckor eller efter. Dom som börjar innan blir sällan bättre och då är det total vila som gäller, medan dom senare kan bli bra av träning. Du verkar vara ett gränsfall?

Jag har varit sjukskriven sen v 16 och kommer vara det tills förlossningen och sen göra en ny läkarbedömning (är i v 33 nu). FK har varit väldigt förstående så har inte varit något krångel alls med dom, men jag har som sagt ett väldigt fysiskt jobb.

Jag har fått akupunktur sen v 18 ungefär och nu får jag det 2 gånger i veckan och tycker det har hjälpt att ta bort dendär värsta ihållande smärtan. Tens tycker jag hjälper förstunden och bältet tycker jag inte hjälper något speciellt.. Men alla är så olika!

Stackars dig!

Ta det lugnt! Om sjukgymnasten ger dig övningar - gör dem bara om du själv känner att det är bra. De brukar ge samma övningar till alla, oavsett typ av bäckensmärta...

Googla Thomas Torstensson. Han är sjukgymnast som forskat kring just bäckensmärtor och jobbar med bla kortinsonsprutor.

Foglossning kan för ett fåtal hänga kvar läääänge efter förlossningen, så var riktigt rädd om dig och gör inte sånt som orsakar smärta. Man vet ju inte i förväg vilken sort man är. Jag tror att du har rätt till anpassade möbler på din arbetsplats. Om du får ont av att sitta bör du kanske undvika det. En del mår bättre av att stå.

1177.se har en hel del bra info.

Jag blev inte hjälpt av bältet och tyckte det var obehagligt att ha på - det klämmer ju på den känsliga magen, i synnerhet när jag sitter. Men jag vet också de som älskat sina bälten! Bältet hindrar, så vitt jag har förstått, smärtan från att uppstå. Personligen har jag undvikit smärtlindring eftersom jag är rädd att göra saker jag egentligen inte borde om smärtan dämpades. Men det beror ju på hur ont man har och hur man är som person. Jag menar, man behöver ju kunna sova!!

För mig har vila varit det bästa (jag är sååå less på soffan nu...). Men att bara ligga still var inte heller bra för mig. Jag behöver röra mig lite grann - typ hasa runt lite i lägenheten med lagom intervall.

Motionera om du på något vis kan! Kan du cykla?

Ta emot hjälp och låt andra sköta ruljansen. Min sambo gör i princip allt hushållsjobb. Det är tungt för honom (och frustrerande för mig) men vi ser det som en investering inför framtiden eftersom det förhoppningsvis förkortar läkeperioden efter förlossningen. Efter mitt första barn tog det 1,5 år att bli helt kvitt eländet. Men sen var jag helt symptomfri, även vid mens.

Var beredd på att kanske inte fixa att vara ensam med bebisen i början och att barnvagnspromenader kan bli svårgenomförbara.

MEN många blir helt bra igen efter bara några veckor! Bara några procent har kvar det länge. Jag håller tummarna för dig!!

Jag hade nog ont innan v 18, envis som man är så trodde jag väl de vara växtvärk...

Jag red mkt innan graviditeten men slutade i v 10 då det gjorde ont i bäckenet efter ridningen och dessutom var det inte den pålitligaste hästen.. Då försvann smärtan ganska snabbt efteråt, nu vaknar jag ju med smärtan varje dag så den försvinner aldrig helt som den gjorde i början...

Motionerar väl lagom, "smal" (58kg 177cm) och går flera promenader om dagen med hunden, men nu får hon nöja sig med kortare promenader, annars blir jag liggande när jag kommer hem.

Vi har bord som går att höja till stå-läge på jobbet men då känns det värre...

Någon som blivit beviljad sjukpenning trots ej fysiskt jobb? Och som sagt vad händer med min sgi?

Red med innan men fick ge upp det... Du får gå ner i timmar 6 månader innan bf utan att din sgi förändras oavsett om du blir beviljad sjukskrivning eller ej :)

Hoppas allt löser sig. Men av egen erfarenhet är det INTE värt att "kämpa på" in i det sista. Fick jag ångra något här i livet skulle det vara att jag direkt gick ner i arbete och slutade med ALLA fysiska aktiviteter vi första känningen. Min ridlärare sa till mig att jag skulle ha respekt för foglossningar när jag fortfarande trilskades med att rida. Tyckte hon var så töntig och överreagerade, men nu förstår jag vad hon menade och ångrar att jag inte hade lite mer respekt...

Nu låter jag som en riktig gammal olyckskorp, men med mina erfarenheter skulle jag råda dig att inte gå några promenader alls om du får det minsta ont av det. Jag har träffat kvinnor i övre medelåldern som fortfarande inte kan släta ut en matta med foten utan att det hugger till av smärta i fogen. Och även om man skulle bli av med foglossningen snart efter förlossningen kan det vara skönt att slippa kryckor eller rullstol veckorna innan den.

Du har många veckors graviditet framför dig där bäckenet belastas med mer o mer tyngd. Sköt om dig!

Menar du ångra att du INTE gick ner i tid/slutade med aktiviteterna?

Fått en tid hos kiropraktorn på torsdag, han sa bara "oj det måste vi verkligen kolla på" när jag berättade att jag bara var i v 18.. Nu gäller det bara att chefen förstår också, hon är precis som mig "häst-tjej" och har en egen smärttröskel utan dess like..

Usch för foglossning... Jag har haft foglossning sen v 14 är nu snart i v33. Jag har precis som du ett kontorsjobb... Envis som man är så jobbade jag på som vanligt, men nån gång i v 18-19 tog jag kontakt med en sjukgymnast som är specialiserad på kvinnor mer bäckensmärta.

Jag kom med i en studiegrupp som ville testa antingen akupunktur eller TENS på mig. Jag fick akupunktur två dagar i veckan i fem veckor o därefter skulle jag göra olika bäckenövningar varannan dag. Akupunkturen höll smärtan på en jämn nivå, jag blev alltså inte bättre, men jag blev inte sämre heller. Övningarna gav ingen verkan alls på mig.

I denna studiegrupp var jag den enda som inte blev bättre, snarare sämre. Efter att avslutat akupunkturen så kände jag ganska snart att det blev sämre igen. Jag är dock den enda som har barn sedan innan utav de försökspersoner som min sjukgymnast hade.

Idag går jag stappligt med kryckor korta sträckor o har svårt att stå o ligga.

I v 24 bröt jag ihop totalt på jobbet o jag blev sjukskriven till 100% fram till förlossningen. Jag har inte haft några problem med FK o de har hjälpt mig mkt i denna fråga. Jag har dessutom haft en bra läkare som skrivit ett utförligt sjukdomsintyg.

Har du så ont att det påverkar din sömn så tycker ju jag att ska försöka få all hjälp du kan, som T ex bälte, TENS, akupunktur, olika bäckenövningar etc. För vissa funkar det jättebra o kan leva precis som vanligt, medans andra nästan går under av smärta.

Blev ett långt inlägg det här, men foglossning är nog det värsta jag vet, jag boll ju göra så mkt innan bäbis kommer men det går bara inte....

En sak till: du får behålla sin SGI trots sjukpenning. Den blir alltså inte lägre trots att du är sjuk.

Mitt råd är att ta emot all hjälp du kan, jag har lärt mig nu efter ett antal veckor att det är ok med hjälp, även fast det tar emot enormt mkt.

Lycka till

Ja förlåt. Skyller på att jag är gravidsnurrig ;) Jag ångrar att jag fortsatte jobba och hålla igång med ridning och träning som vanligt när smärtan först kom.

Hoppas verkligen på att få en bra kontakt med kiropraktorn och framförallt kunna ha ett bra samtal med chefen.. Vi går lite på knäna redan som de är och om jag skulle bli sjukskriven 50% eller ännu värre 100% så blir det en tung höst för mina kollegor..

Det jag oroar mig över är att jag tagit en extraanställning för att höja mitt sgi inför föräldraledigheten och där har jag bara jobbat 3månader. Det är inget jobb som påverkar smärtan utan endast telefonsupport/jour som går till mobilen.. Kan jag bli sjukskriven från endast ena jobbet?

Besöket hos kiropraktorn var verkligen över alla förväntningar!

Jag rekommenderar er alla att gå till en kiropraktor istället för sjukgymnast när ni ska kolla upp foglossning. Han hittade låsningar i nacken, bröstryggen och en i bäckenet som resulterade i att jag var över 1cm sne =/

Han berättade att jag inte har någon våldsam foglossning men att en sjukgymnast troligtvis diagnostiserat det eftersom dom ofta bara fokuserar på symptomen och själva bäckenet. I själva verket så blockerar låsningarna ryggmärgsvätskan och därför uppstår smärta i bäckenet.. Det kan tydligen påverka hur en ev. Epidralbedövning fungerar också!

Han korrigerade nacken och korsryggen och direkt efter försvann den konstanta smärtan! :) gör fortfarande ont i sätta/ställa sig/promenader men inte bara av att existera...

Har ett återbesök redan idag för att kolla upp om låsningen i bäckenet fått hjälp att släppa nu när det inte finns massa annat i vägen..

Vad roligt att du blev hjälpt :) Jag har redan konstaterat runt 41 grader skolios så min rygg har växt så snett, troligen pga min hjärtoperation. Så den bidrar till foglossningarna tror dom men går tyvärr inte att "knäcka" tillbaka.. Men man borde unna sig en kiropraktor tid sådär var 6 månade eller något för att kunna rätta till småskit innan det blir något sen också :)

Absolut! Kommer garanterat fortsätta gå efter graviditeten!

Han sa att låsningarna satt till och med i senorna och ligamenten det var inte bara musklerna så antagligen har jag gått länge med det här och med hormon-påslaget från graviditeten så kom smärtan fram..

Andra besöket avklarat, bara känslan av att kunna skutta upp för trapporna är ovärderlig!

Fick även tips om att komma tillbaka när lilleman är född om amningen strular, tydligen kan man få hjälp att få igång sugreflexen hos nyfödda och även mjölkflödet om det strular. Han är utbildad kranium...nånting nånting och jobbar med gravida ända fram till födseln och nyfödda :)