Är det synd om kvinnor som inte får barn?
Eller är det deras eget fel?
Denna fråga avser kvinnor som inte kan hitta en man att skaffa barn med (bortser alltså från kvinnor som av medicinska skäl har svårt för att få barn).
Eller är det deras eget fel?
Denna fråga avser kvinnor som inte kan hitta en man att skaffa barn med (bortser alltså från kvinnor som av medicinska skäl har svårt för att få barn).
Ja det är synd om dom som vill men inte kan. Män också.
Frågan blur ju fel. Om det är deras fel betyder ju det st det är något de kan påverka själva. Då har de ju gjort ett val. Annars skulle det ju inte vara deras fel.
kan väl liga gärna finnas män som vill ha barn men inte kan få. varför ska detta "alltid" vinklas som en kvinnlig fråga?
kan väl liga gärna finnas män som vill ha barn men inte kan få. varför ska detta "alltid" vinklas som en kvinnlig fråga?
kan väl liga gärna finnas män som vill ha barn men inte kan få. varför ska detta "alltid" vinklas som en kvinnlig fråga?
Finns väl inget ja eller nej här. Säg att kvinnan har någon fysisk missbildning och därför har svårt att träffa en man fast hon vill. Säg att kvinnan är ursnygg men så kräsen att hon inte tycker någon duger? I vilket fall är det väl egentligen synd om båda?
Vill man ha något som man inte får är det klart tråkigt. Därmed inte sagt att det är ett dumt val av henne att välja partner med omsorg... Det borde fler göra.
Vill man ha något som man inte får är det klart tråkigt. Därmed inte sagt att det är ett dumt val av henne att välja partner med omsorg... Det borde fler göra.
Jag kunde varit kvinnan som inte hade barn, om jag inte oplanerat blev gravid, hade det varit synd om mig, inte alls, hade jag fått "skylla mig själv", troligen eftersom jag inte har jagat en man för att bilda familj.
Så fram tills jag var 35+ var jag barnlös och trivdes väldigt bra med det livet.
Nu är jag 50+ och har en tonåring och trivs bra med det livet.
Jag har flera barnlösa, jämngamla väninnor och det är inte det dugg synd om dom, eftersom det för de flesta har varit ett aktivt val.
De har bra liv, alla har en partner som de är lyckliga med och trivs med
Vill man ha något som man inte får är det klart tråkigt. Därmed inte sagt att det är ett dumt val av henne att välja partner med omsorg... Det borde fler göra.
Ja, det tycker jag.
Precis som det är synd om män som vill ha barn men av någon anledning inte får det. Tycker även synd om kvinnor som blir gravida fast de inte vill (rent slarv med preventivmedel undantaget), och befinner sig i en situation där ett barn gör allt sämre. Och män som blir lurade att bli pappor (återigen, slarv räknas inte. Han kan inte bara utgå ifrån att hon skyddar sig om hon inte sagt det).
Ja, det tycker jag.
Precis som det är synd om män som vill ha barn men av någon anledning inte får det. Tycker även synd om kvinnor som blir gravida fast de inte vill (rent slarv med preventivmedel undantaget), och befinner sig i en situation där ett barn gör allt sämre. Och män som blir lurade att bli pappor (återigen, slarv räknas inte. Han kan inte bara utgå ifrån att hon skyddar sig om hon inte sagt det).
Intressant.
Hittills är det 68% som tycker synd om kvinor som inte får barn men bara 38% som tycker synd om män som inte får ligga.
www.familjeliv.se/forum/thread/73714343-ar-det-synd-om-kvinnor-som-inte-far-barn
www.familjeliv.se/forum/thread/73704682-ar-det-synd-om-man-som-inte-far-ligga
Och? Vad säger det menar du?
Varför inte köra två identiska undersökningar istället? Antingen barn ELLER sex, det här är två helt skilda frågor, och jag är säkert inte ensam om att bara ha svarat på den ena undersökningen.
Om kvinnan vill ha barn och inte har gjort något själv för att "förstöra för sig" så tycker jag synd om henne. Jag vill dock inte ha barn själv så jag skulle vara glad om jag inte kunde få barn, inte synd om mig alltså.
Finns ett undantag till det jag skrev först, en "vän" till mig är "sekundärt barnlös" för att hon har anorexi och bulimi, hon försöker bli med barn men så fort hon får ett plus går hon och svälter sig och kräks igen och är sedan ledsen över att hon får missfall. Jag menar, det är jättesynd om henne att hon mår dåligt och har jobbigt, men hon kan väl inte FÖRVÄNTA sig att barnet ska överleva om hon inte tar hand om det och sig själv. Jag tycker inte synd om henne för det.
Och? Vad säger det menar du?
Varför inte köra två identiska undersökningar istället? Antingen barn ELLER sex, det här är två helt skilda frågor, och jag är säkert inte ensam om att bara ha svarat på den ena undersökningen.
Det är väl lika lite synd om dem som för de som inte kan få barn pga av sjukdom? Kan sätta mig in i deras situation men att det är synd om dom tycker jag inte.