• Anonym (Hoppfull)

    Min sambo har gjort slut, vad är mina chanser?

    Hej!

    Min sambo och jag har varit ihop i 5 år och har bott ihop i 4 år. Ända sen vi blev ihop har vi bråkat en hel del, vi har lixom inte förstått varandra när vi har bråkat. Om jag tex frågar henne om en kille på hennes facebook så tycker hon det är jobbigt och blir snäsig vilket gör att jag blir ännumer svartsjuk osv osv. Eller så kan hon vara småsur men inte säga vad det rör sig om vilket gör att jag blir arg för att hon inte säger vad det är osv osv... Vi har flera ggr sagt att vi borde göra slut när vi bråkar, men ingen av oss vill det. Nu under semestern så var vi ganska kärleksfulla mot varandra, men vi jobbade oxå en hel del med att hjälpa våra föräldrar med div renoveringar osv vilket gjorde att vi fick lite egentid. Två ggr under semestern blev jag arg på henne efter att vi hade druckit, inget jag är direkt stolt över, men då drar jag upp saker som har varit olösta och börjar bråka om dom... 5 dagar innan semestern tar slut säger hon att det inte funkar längre, hon har tappat hoppet om oss, hon orkar inte mer. Varje gång vi har bråkat har en bit av oss "dött" för henne. Jag tänkte aldrig på att det kunde ta slut och tänkte att den biten som "dött" kom tillbaka när det var bra mellan oss. Men nu är det alltså slut, snart 2 veckor. Vi har försökt skaffa barn i 6 månader, hon är 30 och jag är 32. Nu ska hon åka till London och plugga ett år för hon behöver vara sj. Hon säger att jag är hennes livs stora kärlek, att hon älskar mig och fortf är kär i mig men att hon inte orkar ett bråk till, hon vill inte försöka igen, det är helt stopp. Vi bor fortf ihop men jag sover på soffan. Häromkvällen frågade jag om hon hoppas att det blir vi i framtiden och då sa hon att hon såklart gjorde det men att vi inte får tänka så, det går inte. Hon är ganska kall, har börjat jobba, sover väldigt mycket och kollar på TV, vill inte diskutera utan tycker det blir för jobbigt. När jag bryter ihop så kramar hon mig och säger "förlåt att jag gör dig så ledsen". Jag vill bara krama om henne hela tiden och att hon ska säga att vi försöker igen, jag mår sjukt dåligt...
    Hon vill inte ens prata om att vi ska flytta isär utan säger att vi kan bo ihop tills jag flyttar till London i januari, men att om jag tycker det är jobbigt så flyttar hon, men då vill jag inte vara kvar i lägenheten sj heller...

    Långt inlägg, men är det någon som har någon erfarenhet av detta? Vad har jag att vänta mig? Kommer det att bli vi igen?
    Snälla hjälp...

  • Svar på tråden Min sambo har gjort slut, vad är mina chanser?
  • Anonym (Hoppfull)

    Bo ihop tills hon flyttar till London ska det stå

  • Frontline

    Tycker första meningen sa en hel del...

    Hej! Min sambo och jag har varit ihop i 5 år och har bott ihop i 4 år. Ända sen vi blev ihop har vi bråkat en hel del

    Vill man ha bråk i ett förhållande?

    Vi har bott ihop i mer en 11 år och vi har på sin höjd gnabbat lite och höjt rösten nån gång..


    Livet är underbart när underlivet är bart :)
  • Anonym (Hoppfull)

    Nej, klart man inte vill ha bråk, men i vissa förhållanden bråkar man ju mer än i andra, och att man ändå kan älska och vara kära i varandra tycker jag inte är så konstigt? Tycker att 2 gnabb på 11 år låter väldigt lite, är glad för eran skull:)!

  • panicorion

    Håller med föregående det var samma som jag reagerade på direkt. Jag hade ett förhållande tidigare där vi ofta bråkade, Idag har jag ett annat förhållande, vi har levt tillsammans i 1 år och vart väldigt tajta med varandra och träffats mycket då vi jobbade tillsammans de första 7 månaderna, vi har inte haft ett ända bråk, vi ha små tjafsat en gång men det mynnade ut i en diskussion som vi båda deltog i..

    Bråka kan man göra även om man älskar varandra men blir det allt för ofta så är det inte bra för någon av parterna. Det kan bli jobbig och som hon hade sagt var gång ni bråkat så har en liten del dött....

    Jag tror att du kan göra bäst i att acceptera att hon inte vill leva med dig mer, det är hårt och tufft men om du nu älskar henne som du säger så släpper du henne och låter henne gå. Var hennes vän om det går men stå inte och vänta på att hon skall komma tillbaka, försök gå vidare med ditt liv och försök leva ett bra liv,... utan henne.

  • Anonym (Hoppfull)

    Nä, det är ju Inge bra att vi har bråkat såklart... Men när vi inte har bråkat så har det varit helt fantastiskt. Och vi har verkligen inte bara bråkat även om vi ju uppenbarligen har bråkat för mycket...

    Tack för era tankar. Forts gärna! Kramar

  • Anonym (Varit där)

    Tycker du skall flytta iväg till en kompis ett tag. Så ni kommer ifrån varandra. Ibland behöver man vara själv och fundera lite samt få distans. Se henne som en vän ett tag. Sedan skulle ju hon plugga ett år i London , vilket låter konstigt, men kan vara er/din räddning. Då får ni tid över att kanske fundera på saker och ting. Om ni hittar tillbaks så kommer du säkert vara mindre svartsjuk också. Sånt kväver, och finns inget osexigare. Hitta tillbaks till mitt ex efter 2,5 år. Båda hade andra under tiden. Dock så vet vi nu vad vi betyder för varandra och skiter i vem nån kille eller tjej är för någon på Facebook.

  • Anonym (.)

    Jag håller med om att ni borde flytta ifrån varandra och ge varandra space ett tag. Om det är meningen att det ska vara ni så kommer ni båda att känna det och söka er till varandra igen. Du vinner ingenting på att vara som en igel på henne nu, tvärtom kan det göra henne ännu mer less på dig.

    Flytta, sysselsätt dig med annat och gå vidare med ditt liv. Fokusera på att må bra.

  • Anonym (Hoppfull)

    Tack för era tankar! "Har varit där" tack för att du delar din historia, känns bra att höra att någon varit med om samma sak. Vill gärna veta mer, bodde ni ihop när ni separerade? Vad var anledningen till att ni gjorde slut? Ville båda göra slut el bara ena? Hur klarade ni av att ha kontakt när det tog slut, var det inte för jobbigt? Förlåt att jag är frågvis, men den här tråden är det enda som ger mig någon form av ro i dagsläget... Kramar

  • Anonym (Hoppfull)

    Idag pratade vi och jag berättade att jag flyttar till min kusin ett tag eftersom det är för jobbigt att vara hemma. Hon sa "ok". Sen bad jag om förlåtelse för att jag dragit upp hennes förflutna i många av våra bråk. (Det handlar om en turbulent period med en del droger och killar inblandat). Jag sa att jag skäms över att jag har tagit det till den nivån och att jag förstår att det inte är den personen hon är idag och att hon aldrig behöver skämmas för det. Då började hon gråta och sa "tack för att du säger så". Sen bad hon om förlåtelse för att hon alltid stänger in sig sj när hon är arg, och för att hon inte säger till mig när hon är arg över saker. Sen kramade hon om mig och sa åt mig att höra av mig om det är något. Efter kramen höll hon mig lite lätt i armen. Sen kramade jag henne igen och gick. Men vad betyder allt detta? Nu "löser" vi lixom allt som har legat och skavt i en längre tid, vi diskuterar och bråkar inte utan berättar hur mycket vi älskar varandra. Är det för att lindra fallet eller är det för att det finns en chans? Vad tror ni? Kramar

  • Anonym (n)

    har ni funderat på att gå i parterapi? Tycker det låter som ett klassiskt fall av "missförstånd" hela tiden mellan er.  Då kan man behöva få verktyg av tredje part för att prata på ett bättre sätt

Svar på tråden Min sambo har gjort slut, vad är mina chanser?