Forum Hjälp/Råd - Adoption
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Etiskt dilemma

    Lör 9 aug 2014 20:03 Läst 2774 gånger Totalt 4 svar
    Lör 9 aug 2014 20:03

    Min man och jag bor just nu i Afrika och har bestämt oss för att adoptera ett barn medan vi är här. Mitt dilemma är att jag skulle vilja välja ganska specifikt vilket barn vi ska adoptera (ålder och stam), men tycker att det känns väldigt fel på något vis. Är det egoistiskt och oetiskt av mig att vara så kräsen eller borde jag vara glad att möjligheten finns? Känner mig väldigt kluven i detta.

    FYI
    1 Adoptionen är varken en impuls eller något välgörenhetsprojekt, utan ett moget övervägt beslut efter flera års längtan efter barn.
    2 Vi vill adoptera ett mycket litet barn för att barnet ska få oss som första anknytning och för att vi vill vara med från början.
    3 Min man har starka band till en viss stam och vi skulle lättare kunna hjälpa barnet att känna gemenskap med sitt ursprung om hen kom från den stammen.

  • Lör 9 aug 2014 20:25 #1

    Det känns som ett moget beslut från er sida.

    Det är också mycket bra för barnet att få föräldrar.

    Angående etiken:

    tänk om ni skulle adoptera ett barn, utan att berätta om era önskemål. Då skulle någon annan fått adoptera barnet som stämde överens med ERA önskemål. Utan att det kanske ens spelar någon roll för de andra föräldrarna att barnet är från en viss stam, till exempel. Vad skulle det vara bra för?

    Eller ännu värre: tänk om barnet som skulle passat er perfekt aldrig kommer att bli adopterat! Utan kommer att leva på barnhem. Vad skulle det vara bra för?

  • Tor 21 aug 2014 13:13 #2

    Jag tycker det verkar fullt vettigt! Det är väl bara positivt och fint att man vill hjälpa barnet att ha kontakt med sina rötter?

    Sen så kanske åldern är svår att välja själv, men jag vet inte alls hur sånt där funkar. Men önska på förmedlingen ska.man väl få göra.

    Vad är "ett mycket litet barn" för er?

  • Tor 21 aug 2014 19:29 #3

    Tack för svaren.

    Jag antar att jag är lite låst vid hur det ser ut (= vad jag läst) med adoption när man bor i Sverige. (Att det tex är lättare att få adoptera ett barn som är några år och/eller har särskilda behov)

    Efter att ha längtat efter barn länge skulle jag vara evigt tacksam för vilket barn som helst och då känns det konstigt att helt plötsligt stå inför möjligheten att välja. I det här landet finns inga egentliga adoptionsförmedlingar. Man får själv kontakta barnhem för att hitta barn tillgängliga för adoption och skaffa en advokat som hjälper till med allt det formella.

    Med "ett mkt litet barn" menar jag ett barn som är runt eller under halvåret. Här är det inte ovanligt att nyfödda barn lämnas på sjukhus, utanför kyrkor eller bara på gatan. Om mamman inte identifieras inom 6 mån anses barnet föräldralöst och blir tillgängligt för adoption. Innan dess kan man vara fosterfamilj åt barnet, vilket man ändå måste vara i 3 mån, i väntan på att adoption ska bli möjligt.

  • Fre 22 aug 2014 08:01 #4

    Att välja en viss stam med tanke på din mans anknytning till den stammen är inte helt annorlunda än att en del som adopterar här hemma väljer länder för att de har anknytning till den, för att man vill skapa ren extra anknytning för barnet, ett sammanhang. Har själv fått min son via adoption och val gör man, däremot skulle jag personligen inte velat behöva välja det specifika barnet. Svårt att förklara känslan men man väljer inte vilket barn man får annars heller, det är inte så det var menat på något sätt.

    Om ni inte redan gjort det råder jag er i övrigt att kolla upp med MIA vad som gäller för er om ni ämnar att flytta tillbaka till Sverige inom en snar framtid. Beroende på medborgarskap, aktuellt lands regler och lagstiftning, om Sverige godkänner deras sdoptionsprocess mm så kan det innebära en hel del jobb i Sverige oxå med er tilltänkta adoption.

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll