• Juliaa1998

    Idag dog min mamma!!

    Herre min skapare?tror inte att det är sant!! Fik ett meddelande ifrån pappa idag och han berättade att mamma har dött!!! Idag!! Jag är förtvivlad för jag älskade min mamma även om jag har haft det jobbigt!! Jag bor hos mormor och morfar och jag mår så j*vla dåligt nu så jag vet inte vad jag ska ta mig till? Tårarna sprutar och pappa sa att mamma hade cancer?
    Min syster bryr sig inte ett skit men jag gråter floder?jag har förlorat min mamma för alltid?snyft. Har ni några råd till mig om hur jag ska må mindre dåligt psykiskt??

  • Svar på tråden Idag dog min mamma!!
  • Aaamanda

    Åh beklagar!! Men visste du inte om att din mamma var sjuk? Förstår att du måste vara väldigt ledsen. Låt det ta sin tid. Kram

  • Juliaa1998
    Aaamanda skrev 2014-08-20 15:45:38 följande:

    Åh beklagar!! Men visste du inte om att din mamma var sjuk? Förstår att du måste vara väldigt ledsen. Låt det ta sin tid. Kram


    Tack! Nej jag visste inte om att hon hade cancer. Det är svårt att acceptera att hon är i himlen nu? :'(
  • Mika86

    Beklagar verkligen sorgen.

    Låt det ta tid att komma tillbaka, sörj i lugn o ro o stressa inte

  • Aaamanda
    Juliaa1998 skrev 2014-08-20 15:47:56 följande:
    Tack! Nej jag visste inte om att hon hade cancer. Det är svårt att acceptera att hon är i himlen nu :'(

    Ja det är såklart lite overkligt för dig ännu. Det tar ett tag att förstå. Speciellt om du inte visste att hon var sjuk. Men förlåt att jag frågar, vad har du för relation till din pappa? Tänkte eftersom han skrev meddelande och inte ringde. Hoppas ni kan stötta varandra
  • Juliaa1998
    Aaamanda skrev 2014-08-20 15:56:50 följande:

    Ja det är såklart lite overkligt för dig ännu. Det tar ett tag att förstå. Speciellt om du inte visste att hon var sjuk. Men förlåt att jag frågar, vad har du för relation till din pappa? Tänkte eftersom han skrev meddelande och inte ringde. Hoppas ni kan stötta varandra


    Behöver inte be om ursäkt. Min pappa har inte älskat mig. Min relation till mamma var bättre. Min pappa gratulerar mig inte på födelsedagen ens.
  • jakolina

    Beklagar din sorg, vet att det känns tungt och väldigt jobbigt. Men låt det ta den tid det tar annars får det bara bakslag.

     Man går igenom 4 faser, som heter krisens förlopp:  1:a är chockfasen som är frånvaro av känslor, tiden står stilla ångest och smärta.

    Det 2:a reaktionsfasen som är när den drabbade tvingas öppna ögonen för det som har hänt, rastlöshet, oro och impulsstyrning.

    Det 3:de är bearbetningsfasen när den drabbade börjar acceptera det som hänt och även börja se framåt den drabbade kan känna skuld och anklaga både sig själv och andra.

    Det 4:e är nyorienteringsfasen där man konstatera att livet aldrig blir som det varit och det gäller att gå vidare många gånger med ökad självkänsla och finna en ny mening med tillvaron.

    Ta väl hand om dig och massor av styrkekramar till dig!

  • Anonym (koma)

    Min pappa är inte död men han fick en massiv hjärnblödning och hamnade i koma den 7/8. Han kommer troligtvis aldrig att vakna mer och förhoppningsvis är han ju omedveten om att han bara ligger där. Jag sörjer som en galning fast han inte är död än. Jag har ångest för att han på minsta vis ska vara vid medvetande och förstå att han ligger och inte kan göra sig hörd. Det är sjukt jobbigt. Visst jag kan åka till sjukhuset och se honom och ta i honom men min underbara pappa såsom han var är ju borta för alltid. Han är 68 år. Han borde ju haft åtminstone 10 år till i livet. Jag åker också till sjukhuset varje dag, spelar ljudböcker för honom, smörjer hans ben, rakar honom, gör munvård och försöker så gott jag kan göra hans "liv" så drägligt som möjligt utifall att han känner av och är medveten. Jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag får reda på att han varit vid något slags medvetande och legat där ensam och rädd.  Ibland tror jag det varit enklare om han faktiskt "bara" dött. Då hade jag haft något mer konkret att sörja och något att börja bearbeta.

  • Anonym (Beklagar)
    Juliaa1998 skrev 2014-08-20 15:42:30 följande:
    Herre min skaparetror inte att det är sant!! Fik ett meddelande ifrån pappa idag och han berättade att mamma har dött!!! Idag!! Jag är förtvivlad för jag älskade min mamma även om jag har haft det jobbigt!! Jag bor hos mormor och morfar och jag mår så j*vla dåligt nu så jag vet inte vad jag ska ta mig till? Tårarna sprutar och pappa sa att mamma hade cancer Min syster bryr sig inte ett skit men jag gråter floderjag har förlorat min mamma för alltidsnyft. Har ni några råd till mig om hur jag ska må mindre dåligt psykiskt??
    Det är alltid jobbigt när det kommer så plötsligt! Det är det värsta, om du hade vetat att hon har cancer skulle du kunnat va mer bered på vad utgången kan bli. Beklagar sorgen! {#emotions_dlg.flower}

    Min far dog i cancer för några år sen, jag fattade vad som har hänt, accepterat, men det känns som han lever än, det finns så mycket jag skulle velat fråga och prata med han om.
    Min mor har inte lång tid kvar.. 1-10 år. hon är 74 år och inte helt frisk. så jag förbereder mig mentalt för det.
  • Anonym (Varm tanke)

    Jag förstår att det måste vara jättejobbigt för dig!

    Kanske kan du hitta ditt eget sätt att fortsätta "prata" med din mamma? Skriva i en särskild bok till henne? Gå till en särskild plats o tänka o prata med henne? Eller något sådant?

    Tillåt dig att vara ledsen, jätteledsen. Med tiden blir det lite lättare o sedan ännu lite lättare. Finns det någon vuxen du litar på o kan prata med så gör det!

    Kramas mycket. Med en vän, ett djur eller ett gosedjur eller kudden. Kramar är bra när livet är tufft!

    Kram till dig!!

  • vampyria2

    Här är en länk till en tråd jag skapade när min pappa hade dött, han hade varit död i 10 månader och jag saknade honom så mycket fortfarande.

    Nu är det 4.5 år sedan och nu blir jag bara lycklig när jag tänker på min pappa och alla härliga minnen med honom, de jobbiga minnena har bleknat och de bra finns nu kvar.
    Visst saknar jag min pappa än men har accepterat att han inte finns kvar här.

    Vad jag vill förmedla till dig här är att det gör ont och kommer att göra det ett tag till men tillslut så kommer du att märka att det tyngsta går över och du kommer att bli glad av att tänka på din mamma och inte vara känna sorg och saknad och en förlust av vad som kunde ha hänt om hon hade fått vara kvar här.

    Beklagar din sorg och önksar att du hade fått tid att bearbeta det hela lite längre genom att ha fått veta hur illa det var ställt med din mamma redan tidigare.

    gamla.familjeliv.se/Forum-24-190/m55161588.html

Svar på tråden Idag dog min mamma!!