Jäkla lärare!
Så har skolorna börjat igen. En av barnen har börjat 4:an nu i höst. I 3:an började klassen läsa engelska och hade då en annan lärare än deras ordinarie som undervisade i engelskan.
Veckan innan skolavslutningen hade klassens ordinarie lärare ett utvecklings- och avslutningsamtal med varje elev och föräldrar . Eleverna fick muntliga omdömen i samtliga ämnen inkl engelskan. Jag har haft koll på hur det gått för mitt barn under hela året så det hans "fröken" sa var ingen direkt överraskning. Hon har kört en öppen linje och klagat på barnen (inklusive mitt barn) när det varit befogat och talat om vad dom behövt öva mer på.
Detsamma trodde jag när det gällde engelskan. Jag har några gånger under årets gång lite kort, i samband med att jag hämtat mina barn från skolan, frågat engelskaläraren hur det går för mitt barn, om han hänger med som han ska eller om det är något han behöver träna extra på. Varje gång har jag fått samma svar: Han är jätteduktig, är flitig på att räcka upp handen, har bra uttal och är en av dom få som alltid gör sin läxa.
När engelskaläraren sin slutbedömning skrev att han inte nådde upp till målet blev jag därför heligt förbannad. Inte för att han inte blev godkänd, det är hon som gör bedömningen, utan för att hon inte vid ett enda tillfälle kontaktat oss föräldrar. Inte heller när jag aktivt frågat har hon sagt annat än att han är jätteduktig. Hade vi bara vetat så hade vi självklart ägnat mer tid åt att träna med sonen. Det som gjorde mest ont var ändå att se hur ledsen sonen blev över beskedet att han inte klarade nivån för godkänd. Flera gånger under sommarlovet har han kommenterat detta med en ledsen uppsyn. Jag fick aldrig något tillfälle att prata med hans engelskalärare, för hon hade dragit på semester, så jag bestämde mej för att låta det vara över sommaren och ta tag i det nu till hösten igen.
Så, i dag har jag haft ett samtal med sonens engelskalärare. Jag bad om en förklaring till omdömet, att få specificerat vad det är som gör att han inte når upp till godkänt-målet och att få information om vad det är han behöver jobba på och materialhänvisning. Läraren skruvade på sej och sa att det fanns inget mer han kunde träna på och han gick ju bara i 3:an. Hon hade för övrigt gett samtliga barn i klassen underkänt så det behövde jag inte se så allvarligt på!
Det var då jag var nära att säga: lärarjävel. (men det gjorde jag förstås inte). Om man nu bedömer att en elev inte når upp till målet är man som lärare då inte skyldig att informera både föräldrar och eleven om det under läsårets gång så att man har en ärlig chans att nå upp till godkändnivån? Det som gör mej mest irriterad var hennes inställning att det inte är viktigt att min son (och hela klassen) ligger under nivån för godkänd och att hon inte tycker man som förälder behöver bry sej om det! Vad ger det för signaler till barnen?
Är det jag som är dum som försöker lära mina barn att skolan är viktigt, eller är det läraren som är dum som inte fattar att hon genom att säga att mitt barn gjort sina hemläxor och alla uppgifter i skolan perfekt men ändå inte når upp till nivån godkänd i och med det visar att hon själv är inkompetent?
