• Alice in Wonder­land
    Äldre 27 Aug 20:51
    1227 visningar
    13 svar
    13
    1227

    Tredje gången gillt!

    Hej på er!

    Då  var man gravid igen efter två missfall i år. Jag kan ju erkänna att det inte är så lätt att glädjas åt denna tredje graviditet. Första gången svävade jag runt på rosa moln, andra gången tänkte jag att "äh, denna gången kommer det allt gå vägen", men nu... Dock så har jag ju kommit ända till vecka 10 denna gången, vågar man kanske, kanske glädjas lite då? Man försöker ju såklart!

    Var på akuten i slutet av vecka 6, ringde och var helt hysterisk, liten blödning och hugg i magen. Men då såg det tydligen fint ut... 

    På fredag ska jag till BM, ska höra med henne om det möjligtvis skulle kunna gå att få ett ultraljud strax efter vecka 12. Vad jag har förstått så är det ju inte helt enkelt att få det... Men alltså, att vänta till v 18, det känns ju helt olidligt. Jag är ju konstant orolig. Det får bli privat i så fall!

    Anar att det finns fler i min sits, någon som vill dela med sig av sina erfarenheter?

    /Alice

  • Svar på tråden Tredje gången gillt!
  • Äldre 28 Aug 15:30
    #1

    Hej!

    Jag har också två missfall detta år. det sista nu för bara någon vecka sedan Båda var s.k Försenade missfall. Det första kom ut av sig självt samna vecka som vi skulle gått på ett tidigt ultralju. det här senaste upptäcktes på ultraljudet i vecka 9 och jag fick göra medicinsk abort.

    Jag går privat, vilket har vart mkt bättre för min del. blev inte tagen på alvar på vårdcentralen jag var på före och sökte mig därför privat.

    Och tur var det då jag lider av både hypotyreos och pcos.

    Hade inte blivit någon graviditet om jag inte sökt mig vidare. Nu har vi ju inte lyckas ännu men vi vet i alla fall att vi kan bli gravida nu.

    Tänk om vi inte fått gå på ultaljdet i vecka 9, då hade jag ännu trott att jag var gravid. Det har tom börja läcka råmjölk för mig nu så jag hade inte fattat att det var något som var fel om vi inte sett det på vul:et. Har gjort medicinsk abort för två veckor sedan och fortfarande gravidkänslor.

    Mitt råd, sök dig privat och få göra ett ultrljud för att lugna nerverna. Allt är säkert som det ska men skönt att få det bekräftat så är det k anske lättare att slappna av!

    Lycka till med din graviditet! =)

  • Äldre 29 Aug 08:45
    #2

    Jag är också gravid efter två missfall. Är i vecka 8 nu och oron finns ju där hela tiden, samtidigt kan jag inte göra annat än att försöka ta en dag i taget så håller mig sysselsatt så gott det går och hoppas att tiden ska gå snabbt. Vågar inte glädjas över graviditeten ännu och tänker inte att jag väntar barn utan att jag har en chans till barn men att inget är säkert så här tidigt.

    Jag har valt att inte göra något tidigt UL (innan tolv veckor har gått) och det är för att jag inte vill vaggas in en i en falsk trygghet, risken för missfall är lika stor under de tolv första veckorna ändå. Ett tidigt UL är ju bara en ögonblicksbild så även om allt ser bra ut så kan det lika gärna bli missfall så fort man gått därifrån. Visst kanske oron stillas för stunden men har man inte passerat tolv veckor är risken för missfall fortfarande stor och därför skulle inte jag bli lugnare av att göra UL tidigt. Dock kommer jag göra KUB när jag passerat vecka tolv och det känns lite bättre på något sätt för då vet jag ju att den mest riskabla tiden har passerat.

    Jag tycker du ska boka privat om du inte får det via MVC. Att ha passerat vecka tolv är ju lite av en milstolpe och jag förstår att du vill se att allt ser bra ut efter den veckan.

    Lycka till och hoppas det blir tredje gången gillt för oss båda!

  • Äldre 30 Aug 09:53
    #3

    Grattis till graviditeten
    För min del blev det fjärde gången gillt, efter tre missfall under ca 1 år fick vi en underbar liten dotter som föddes förra året. Total lycka och så underbart att det äntligen gick vägen.

    Förstår din rädsla och nervositet, det är ju inte helt enkelt att glädjas när man har ett par mf bakom sig. Om man ska vara krass så var mitt tredje mf mer som en transportsträcka till en utredning. Jag utgick från att mina mf inte var "otur",utan jag ville ju veta vad som var fel.
    Jag hade tur och fick en remiss till SÖS Specialgyn vid andra mf, så jag kom tidigt in i specialistvården. Jag bad om en utredning men de ville såklart vänta till ett tredje mf.
    Utredningen visade att jag hade låga värde av sköldkörtelhormon så jag fick Levaxin utskrivet. Fick även gulkroppshormon, som ska hjälpa fostret att fästa i livmodern. Det var nervöst som 17 under fjärde graviditeten men allt gick finfint hela vägen. Jag hoppas och tror att det var hormonbehandlingen som hjälpte mig.
    Nu är jag gravid igen (snabba ryck) och jag hoppas hoppas hoppas att allt går bra även denna gång. Vågar inte ta ut någon lycka i förskott, men ska göra ett tidigt UL om en vecka och jag hoppas verkligen att allt är normalt.

    Att vara i vecka 10 skulle jag glädjas åt. Visst är faran inte över ännu men du är en bra bit på väg
    Lycka till

  • Äldre 30 Aug 16:00
    #4
    Alice in Wonderland skrev 2014-08-27 20:51:53 följande:

    Hej

    Jag är i vecka 11 idag och fick se ett levande foster för 9 dagar sedan. Jag har haft ett missfall tidigare och fick komma på tidigt vul. Överläkaren sa att om man ser ett ticks de hjärta i v9-10 och storleken stämmer med veckan är det osannolikt att det blir missfall, eller mycket låg risk. Kräv tidigt vul! Jag har inga symtom så det behövs inte för en graviditet. Hoppas allt går bra för dig!

    Hej på er!

    Då  var man gravid igen efter två missfall i år. Jag kan ju erkänna att det inte är så lätt att glädjas åt denna tredje graviditet. Första gången svävade jag runt på rosa moln, andra gången tänkte jag att "äh, denna gången kommer det allt gå vägen", men nu... Dock så har jag ju kommit ända till vecka 10 denna gången, vågar man kanske, kanske glädjas lite då? Man försöker ju såklart!

    Var på akuten i slutet av vecka 6, ringde och var helt hysterisk, liten blödning och hugg i magen. Men då såg det tydligen fint ut... 

    På fredag ska jag till BM, ska höra med henne om det möjligtvis skulle kunna gå att få ett ultraljud strax efter vecka 12. Vad jag har förstått så är det ju inte helt enkelt att få det... Men alltså, att vänta till v 18, det känns ju helt olidligt. Jag är ju konstant orolig. Det får bli privat i så fall!

    Anar att det finns fler i min sits, någon som vill dela med sig av sina erfarenheter?

    /Alice


  • Äldre 7 Sep 22:03
    #5

    Hej!

    Tjata till dig ett VUL eller boka ett privat. Tror det kostar ca 500kr. Det kan det vara värt.

    Jag har fått två missfall under 6 månader och denna graviditet har jag nåt vecka 17. Var på kub test och fick se den lilla må bra och vara väldigt rörlig i vecka 13. Så nu känner jag mig lugn. Har sett den lilla 3 gånger! Denna gång fick jag käka blodförtunnande då de trodde att mina tidigare missfall berodde på dålig/ingen blodtillförsel till embryot.

    Rutinultraljud 23/9. Hoppas se vilket kön det är!

  • Äldre 11 Sep 19:04
    #6

    Hej allihop
    Jag hoppar gärna in här. Är 31 år min man 28. 

    Vi har försökt sen jan 2012. Gått på utredning och kämpat med pergotime,(ägglossningsframkallande) med ÄL ibland och ibland inte.

    Till slut fick vi plus julen 2013. men det slutade i MA dog i v 6 men märkte det inte över förrän v 8/9 och inte skrapad förrän v 11.
    Fick vänta två månader och sen prova pergo igen. blev gravida första försöket med pergo i maj 2014. Bad om tidigt ultraljud pga tidigare MA. men de var osäkra och fick tre ultraljud med en vecka mellan varje innan det blev konstaterat missfall igen. Min kropp ville inte ta hand om det den här gången heller och livmodern fortsatte växa till skrapning. Livmodern va i storlek v9, fostret va i strl v 6.

    Fruktansvärt tungt! med två MA på ett halvår och andra familjeproblem direkt efter. 
    En månad fick vi vänta utan att ha sex efter skrapningen. Mensen kom igång på en månad. Försöka då utan pergo en månad och sen testa med pergo 2 ggr till innan remiss till IVF.

    min andra mens kom inte. så jag testade mig 16/8. neg. testade igen några dagar senare 19/8. neg. nu 5 veckor sen senaste mensen så jag bad att få provera för att framkalla en blödning. Första tabletten tog jag 19/8. tabletter i tio dagar och sen bara vänta på mensen. som fortfarande inte dök upp. Har alltid haft oregelbunden mens så bara väntar o väntar. Nu två veckor sen jag tog sista tabletten. Alltså två månader sen min senaste mens. (senast var 16/7) Tänkte att nu måste jag ju ta kontakt me läkaren igen! Men gör ett test innan för tänkte att dom säkert frågar om jag testat igen.

    Vilken chock jag fick imorse när den visar +. starkt och snabbt. digitala visar 3+.
    Jag var alltså gravid redan när jag började ta provera. kan omöjligt vara efter då vi inte haft sex annat än några dagar sen. senast innan dess var 11/8.
    de andra testen måste varit för tidiga att testa. 

    Men har ingen aning när jag hade ÄL o så. Kan inte fatta att vi efter över 2 1/2 år lyckats bli gravida på egen hand, utan pergo. 

    är galet orolig nu. att få ett till MA som inte märks. att Proveran ska framkalla missfall eller ett inte friskt barn. 

    Är fortfarande i lite smått chocktillstånd. 
    vi har fåttt VUL 19/9. skräckblandad förtjusning... va kommer vi se. hur långt gången kan vi ens vara då? kan man se nåt?

    BF borde bli slutet på april eller början på maj iaf. kanske. 

  • Äldre 11 Sep 20:51
    #7

    Mylady-

    Samma för mig, har genomgått två MA och det är helt fruktansvärt!

    Har du frågat vad dom säger när du fått provera och du är gravid?

    Jag har också ätit pergotime. vid båda graviditeterna.den 29/8 var jag på efterkontroll efter senaste ma:t och det visade sig att jag verkade ha en "egen" ägglossning på gång så hon tyckte att vi skulle köra på direkt när chansen fanns. Tänk om det lyckas utan pergotime? =) vilken lycka det skulle vara. Skulle vara härligt att bli gravid fort. Är så trött på att vänta hela tiden.

    Tog ägglossningstest den 29 och 30/8 och den gav fullt utslag så chansen finns att vi väntar igen, men känns att sån tur kan vi väll inte ha?? Vi har försökt i 3 år nu. Varav ca 1 år med pergotime och läkarhjälp.

    Kommer inte mensen nu i helg så kanske det är så att det tagit sig!

    Dock så visar gravtesterna ännu att jag är gravid från förra graviditeten. Gjorde ett test förra veckan som visade gravid. Så att göra ett test nu är inget jag kan lita på. Kommer inte mensen snart får jag helt enkelt boka in ett vul om ett par veckor. Det är nackdelen med att inte haft en mens innan ny grav.

    Det enda jag tycker mig känna är att bröstvårtorna är lite ömma när man känner på dom men tänker att det kanske också är från förra grav. Läcker fortfarande råmjölk.

    Men har inte haft ont i dom sen jag gjorde medicinsk abort efter ma:t så tycker att dom borde väll inte börja göra ont nu igen om det inte är för ny grav.

    Håller tummarna för dig att det går bra på ultraljudet =)

    får du inte göra tidigt vul När du haft ma tidigare?

    Jag får göra i vecka 7 automatiskt när jag tagit pergotime! Dock så blev det inte före i vecka 9 nu sist då min läkare hade semester men annars hade det gjorts i vecka 7.

  • Äldre 11 Sep 21:00
    #8

    Engsan: hoppas verkligen det tar sig för er nu. Visst är det otroligt att det helt plötsligt funkar utan hjälp?!

    Vi har fått tidigt VUL. Vet inte om vi fått automatiskt men vi frågade o är bokade på fredag om en vecka. Här får man dock inte bara för att man ätit pergon. Utan jag har fått pga blödning eller min tidigare historik när jag fått.

    Jag har bara haft mailkontakt o det enda hon skrev var VUL tiden. Inget om provera :/ men får fråga.

    Nervöst värre! Väntan är värst. Man är så otroligt less på den

  • Äldre 12 Sep 07:20
    #9

    Min läkare sa att blir jag gravid efter behandling av henne så kollar hon alltid upp hur det ser ut och att graviditeten ser normal ut för motsvarande vecka. Så jag trodde det var så överallt när man fått någon form av behandling!

    Hon sa att det är vanligt efter missfall att man snabbt får ägglossning efter, dock så har jag både pcos och hypotyreos så jag har typ aldrig annars ägglossning om jag inte tagit pergo. Hon trodde att jag kan ha ett par stycken varje år och det är ju inte så lätt att pricka in när man aldrig vet när.

    Jag har en 9 årig flicka som kom helt naturligt till, men det tog 2.5 år att få till henne också.

    Ja det är så jobbigt med denna väntan. Efter flers års försök börjar man bli lite less.

    Men kommer så klart var värt allt om/när det lyckas. Men tror inte att jag kommer kunna slappna av vid någon graviditet nå mer. Så rädd att det händer igen. Men får vi nu ett tredje ma så får vi göra vidare utredning.

    Har haft ett missfall före dottern men det var i så tidigt skede så sökte ingen hjälp för det så det räknas inte. Sen måste det nog vara tre i rad för att räknas. Men två har vi haft nu på ett halvår så nu tredjegångengillt. Hoppas på bättre tur nu!

  • Äldre 12 Sep 21:38
    #10

    Vi får också göra utredning om det blir ett till missfall. Men jag hoppas verkligen inte det.

    Men det är som du säger så otroligt svårt att slappna av.

    Jag är lite nojig över att jag knappt har några symtom. Har den redan dött?

    Med tanke på vår historia så är det svårt att inte oroa sig. Undrar verkligen om testen verkligen visade rätt ibland...

    Förra två graviditeter hade jag mängder med symtom resan vid BIM.

    Fast de slutade ju också dåligt

    Vet inte vad man ska tro

  • Äldre 12 Sep 23:05
    #11

    Ne det det är svårt! Hoppas verkligen nu tredje gången gillt nu. Blir ett hårt slag om vi får ett tredje ma.

    Om det stämmer att jag hade ägglossningen helgen hon trodde så borde jag få min mens nu i helg. Men ingen antydan till att det skulle vara på g. Frustrerande att inte kunna göra ett gravtest. Vid dom två tidigare har det visat positivt på 11:e dagen efter ägglossning.

    Men nu är det ju ingen ide att ta något eftersom jag ännu verkar visa positivt från förra grav. Får helt enkelt vänta och se.

    Kommer inte kunna slappna av vid ny graviditet och kommer begära att få gå på regelbundna ultraljud, antagligen hela grav för att kunna slappna av.

    Vill inte behöva uppleva igen att man upptäcker ett foster som dött redan flera veckor före och man tror allt är ok.

  • Tina20­1
    Äldre 27 Sep 12:45
    #12

    Första gången tänkte jag inte ens på missfall, fanns knappt i mitt huvud att det skulle hända mig. Var som stensäker på att jag skulle få barn, men icket. Missfall i v 8-9. Tog det väldigt hårt och kom aldrig över det. Ca ett år senare blev jag gravid igen, tänkte "nu måste det gå vägen", men kände mig ändå orolig hela hela tiden, så kunde knappt förstå att jag var gravid. Slutade även denna gång i mf, v 7-8 kanske. Mådde riktigt pissigt både de gångerna, ont, grät hela tiden, dåligt humör, deprimerad, spydde, osv. 

    Sen 2 månader efter senaste mf:et blev jag gravid igen. Denna gång räknade jag nästan med missfall. Kändes dock annorlunda redan från början, mådde betydligt bättre. Inte alls samma humörsvägningar, tårar, ilska osv över ingenting. Hade inte heller lika ont. Nu är jag i v 28 och har för kanske bara nån vecka sen börjat inse att jag faktiskt har ett barn i magen. Tagit många veckor att verkligen förstå att det är på riktigt. 

    Så har verkligen vart annorlunda när det gått bra. Stor skillnad på graviditeterna i början. Hoppas det går vägen för dig! Och v 10 - en bra bit, snart är ju största mf risken över. :) 

  • Äldre 27 Sep 15:16
    #13

    Jag är gravid igen efter två mf på raken. Ett ma v12/13 samt ett tidigt mf v6/7.

    Nu är jag i v7. Idag var dagen som mitt tidiga hände. Nu idag firar jag med att må illa. Men illamåendet behöver ju inte betyda att det går vägen. Mådde extremt dåligt vid mitt ma. Räknar ned till vul och bara hoppas.

Svar på tråden Tredje gången gillt!