Jag är så himla piinsam, skäms för mig själv!

Min sambos kompisar är över här ikväll, trivs inte alls att umgås med dem, är superjobbigt hela situationen. Försöker leka upptagen i köket så jag slipper sitta i vardagsrummet med dem. Är skiträdd för att någon ska börja prata med mig och tycker det är skitjobbigt och skitpinsamt att bara sitta tyst och inte säga ett enda ord på hela kvällen...Nu skyllde jag på att jag skulle plugga och gick in i ett annat rum, klarade inte av att vara bland dem längre. Sitter på helspänn hela tiden, får ont i huvudet av att hålla på och spänna mig. Är inte alls bekväm bland folk. Känner hela tiden att de är så mycket bättre än mig, de är coolare, drar bättre skämt, är mer allmänbildade, har ett liv, vilket inte jag har. Jag vågar inte prata med dem!

Nu trivs jag, framför datorn ensam i ett annat rum. Hör hur de skrattar och pratar därute. Hör hur min sambo skrattar och pratar. De har roligt, min sambo har roligt och jag har det också bra nu, när jag slipper vara med dem. Jag kan ju inte förvägra min sambo till att ta hit hans vänner, som tur är så är det inte ofta dem är här, någon gång i månaden kanske eller varannan månad, men för mig känns det ändå ofta då jag vantrivs så med det att dem är här. 

Jag vet att jag är pinsam och knäpp som inte vågar umgås med folk. Är säker på att de pratar om mig också på vägen hem, typ att dem säger "den där konstiga xxxxx, varför säger hon inget?" "Ja eller hur det har jag också reagerat på, hon är ju skitskum"

Jag sa några meningar iaf, fast det är nästan värre än att inte säga någonting alls, för nu kommer jag ligga och tänka och skämmas för det jag sa flera dagar framöver. Det var inte bra och jag råkade titta lite för länge på den jag pratade med, han tyckte nog jag var knäpp när jag gjorde det.

Någon som känner igen sig???!!