Treårings utbrott

Har en dotter på snart 3½ och en på 6 år. Under sommaren har yngsta flickan börjat få fler och fler utbrott för småsaker, och det blir allt jobbigare för hela familjen. När hennes storasyster har/har haft liknande perioder så har det fungerat att bekräfta hennes känslor typ "Jag ser att du är arg" och hitta någon slags lösning på problemet, i stil med "men nu är det kväll, och det är för sent att gå ut och leka. Men vi kan vara ute och leka i morgon när vi kommer hem från dagis". Det fungerade också att hjälpa henne hitta ord för när hon blev arg, och hjälpa henne få uttryck för ilskan genom att t.ex. slå en kudde om hon blev så arg så det kom ut i händerna.

Treåringen går inte att nå. Hon hamnar i ett läge där allt bara är NEJ NEJ NEJ!!! om hon inte får som hon vill. Det fungerar inte heller att prata med henne om utbrotten när hon är lugn, för det är ju inget hon kommer ihåg, eller har impulskontroll nog att följa när det blir ett utbrott.

Vi får inte vara i närheten av henne, men vi får inte gå därifrån. Vi får inte prata med henne, vi får inte röra henne eller se på henne. Hon skriker, slåss, sparkar och rivs. Hon går på sin storasyster och på oss föräldrar. Efter ett tag kan det gå att få ta i henne, och kramas, och då brukar det gå över ganska snabbt.

Vi försöker hitta situationer där hon får ha så mycket kontroll som möjligt, och låter henne bestämma i situationer där det passar.
Är det "vanlig" treårsfas? Vad ska vi göra när det inte fungerar att prata eller ens se på henne? Det tar på hela familjen, för utbrotten kommer flera gånger per dag, och det är såna småsaker som inte går att förutse och därmed inte heller att förebygga