• Anonym (ts)
    Äldre 3 Sep 19:41
    43358 visningar
    132 svar
    132
    43358

    Er värsta arbetsdag någonsin?

    Idag blev jag tillsagd för något som min kollega hade gjort fel (vi är båda ekonomer på samma företag). Min chef visste att kollegan var ansvarig men kallade in oss båda på möte.

    Inte min värsta arbetsdag någonsin men inte långt ifrån heller.

    Min värsta arbetsdag någonsin var på min förra arbetsplats där min chef kallade in mig i ett avlägset rum, blockerade dörren och vrålade åt mig i 10 minuter för att jag hade kollat min Facebook på arbetsliv. Hotad blev jag också.
    Jag har aldrig varit så rädd.
    Facket och högre chefer blev indragna och jag blev sjukskriven pga ångesten händelsen gav mig. Fick en ursäkt av min chef men valde ändå att säga upp mig.

    Så, berätta om er värsta arbetsdag!

  • Svar på tråden Er värsta arbetsdag någonsin?
  • Anonym (Jenny­)
    Äldre 6 Sep 10:27

    Inte arbete men när jag arbetsprövade fick jag ta en massa skit för att jag är blyg, tystlåten. Folk klagade på mig och var otrevliga. På en arbetsplats frågade en i personalen hela tiden om jag förstod henne, förstår vad hon säger bara för att jag är blyg. Jag har social fobi och asperger men det vet bara mina närmaste om. 

    Nu jobbar jag som trappstädare på samhall sen 1 år tillbaka och jag trivs med jobbet, kollegorna men arbetsledaren har en väldigt otrevlig attityd. Alla i personalen tassa på tå inför henne för att inte göra henne arg för då blir det otrevligt. Arg är hon ofta, ringer man henne och hon är upptagen så kan man få en utskällning. 

    För några dagar sen gav arbetsledaren mig en utskällning inför flera kollegor och sen mådde jag dåligt resten av dagen, hade ångest resten av arbetsdagen. 
    Men jag hade inte gjort nåt fel fast det tyckte hon. Vi har en tavla där det står uppskrivet var man ska städa varje dag. Arbetsledaren var inte på jobbet på morgonen så jag kollade på tavlan och började städa där det stod att jag skulle städa. Men när hon kom tillbaka så sa hon att jag skulle ha städat någon annanstans. 

  • Anonym (M)
    Äldre 6 Sep 16:51
    Anonym (Jenny) skrev 2014-09-06 10:27:43 följande:

    Inte arbete men när jag arbetsprövade fick jag ta en massa skit för att jag är blyg, tystlåten. Folk klagade på mig och var otrevliga. På en arbetsplats frågade en i personalen hela tiden om jag förstod henne, förstår vad hon säger bara för att jag är blyg. Jag har social fobi och asperger men det vet bara mina närmaste om. 

    Nu jobbar jag som trappstädare på samhall sen 1 år tillbaka och jag trivs med jobbet, kollegorna men arbetsledaren har en väldigt otrevlig attityd. Alla i personalen tassa på tå inför henne för att inte göra henne arg för då blir det otrevligt. Arg är hon ofta, ringer man henne och hon är upptagen så kan man få en utskällning. 

    För några dagar sen gav arbetsledaren mig en utskällning inför flera kollegor och sen mådde jag dåligt resten av dagen, hade ångest resten av arbetsdagen. 

    Men jag hade inte gjort nåt fel fast det tyckte hon. Vi har en tavla där det står uppskrivet var man ska städa varje dag. Arbetsledaren var inte på jobbet på morgonen så jag kollade på tavlan och började städa där det stod att jag skulle städa. Men när hon kom tillbaka så sa hon att jag skulle ha städat någon annanstans. 


    Kan du inte ta upp detta med någon över din arbetsledare, hennes chef?
  • Anonym (Jenny­)
    Äldre 6 Sep 17:43
    Anonym (M) skrev 2014-09-06 16:51:55 följande:
    Kan du inte ta upp detta med någon över din arbetsledare, hennes chef?
    Har funderat på att ta upp detta med hennes chef. Tycker det är är konstigt att ingen annan tagit upp detta men mina kollegor säger att hon bara har denna otrevliga attityd när hon är stressad och för att hon har en del hälsoproblem. Men jag tycker inte det är nån ursäkt för att vara otrevlig och kränka folk. 
  • Anonym (Krimi­nell)
    Äldre 6 Sep 19:46

    Det var definitivt den dagen jag kom till jobbet och lina datorer saknades och jag var polisanmäld för brott. Det var ett brott som gav drygt 1500kr i böter och ja, jag hade gjort det och erkände. Men fy vad hemskt det var.

  • Anonym (M)
    Äldre 6 Sep 19:47
    Anonym (Kriminell) skrev 2014-09-06 19:46:01 följande:

    Det var definitivt den dagen jag kom till jobbet och lina datorer saknades och jag var polisanmäld för brott. Det var ett brott som gav drygt 1500kr i böter och ja, jag hade gjort det och erkände. Men fy vad hemskt det var.


    Vad ade du gjort? Tjuvat datorerna?
  • Anonym (Min bror & jag)
    Äldre 6 Sep 22:28

    Uppväxt i en mindre stad där ett företag är den största arbetsplatsen. Företaget ägs av min familj har funnits sedan 1920-talet. Jag är aktieägare och styrelseledamot men valde tidigt att arbeta med annat i en annan stad. Så dog pappa 1996 och min bror övertalade mig att flytta hem för att jobba med honom i firman. Jag insåg efter en tid att flera anställda, många av dem gamla skolkamrater till mig, var övertaliga och inkompetenta. Lyckades få med styrelsen på att säga upp 18 personer varav 3 växeltelefonister där en av dem hade mobbat mig i skolan. Hon fick det så klart till att jag hämnades på henne och snacket var igång. Som tur är har jag blivit tjockhudad i livet men det var många hemska arbetsdagar när jag ofta fick höra att så där skulle NN (namnet på min pappa) aldrig har burit sig åt mot personalen och att ingen hade väl trott att NN:s flicka var en sådan häxa. Nu är detta länge sedan men jag känner lite obehag när jag tänker på det än i dag.

  • Anonym (Lovis­a)
    Äldre 7 Sep 10:18
    Anonym (Kriminell) skrev 2014-09-06 19:46:01 följande:
    Det var definitivt den dagen jag kom till jobbet och lina datorer saknades och jag var polisanmäld för brott. Det var ett brott som gav drygt 1500kr i böter och ja, jag hade gjort det och erkände. Men fy vad hemskt det var.
    Sluta sno då så kanske du slipper detta. jösses hur kan du tycka synd om dig själv?
  • Anonym (Lovis­a)
    Äldre 7 Sep 10:26

    Har haft ganska bra dagar faktiskt. Men jag minns speciellt ett tillfälle när jag som ung jobbade på ett hem för gamla. 

    En dag när en massa dyra renoveringsmaskiner försvann. Byggjobbarna som bygde om på jobbet(fixade något med taket och även golvet i en del av boendet)hade lämnat dessa maskiner dom använde för jobbet i ett låst förråd som även vi som jobbade där hade nyckel till.

    Dagen efter när dom kom tillbaka var ALLT borta. Ett samanlagd värde av ca 60 000.- om jag inte minns helt fel. Det var förhör men tjuven åkte aldrig fast.

    Jag hade inte sett ett dyft och hade absolut inte snott något. Men alla misstänke en speciell kille på jobbet som hade setts rulla in en pirra i hissen med något på av en annan kollega.

    Men han erkände aldrig och det fanns inga bevis på att det var HAN eller att det var dessa försvunna maskiner han haft på på pirran. Men mycklet pekade på det. Han påstod att det var en hopmonterad cykel. Ja ellerhur hur troligt är det liksom?

    Han var en vidrig människa i övrigt också så skulle itne bli förvånad om det var han. Det förvann även smycken från dom boende. Halsband örhängen och även ringar av guld och det var säkert också han den vidriga människan. 

  • Anonym (Under­sköter­ska)
    Äldre 7 Sep 20:42

    Hej.. Finns många dåliga dagar då jag jobbade på ett demensboende två sommar + ett halvår.. Hade vissa kollegor som trodde att de var bättre än andra så de spred skit snack om både boende och annan personal.. Behandlade de boende som skit (svor, skrek, sket i att ta larm, var nonchalanta när de var nån som ville ha hjälp etc etc)

    Min värsta dag var väl bör jag och en annan kollega hade skrivit ner vad som var fel på vår avdelning och tänkte visa detta för chefen. Men då nån annan hade redan gjorde de så blev jag in kallad till chefen helt apropå (där även hen högsta chef var med) fick höra hur jag hade sjunkit i hens ögon och att hen aldrig trodde att jag skulle göra nått sånt.. Påpekade att så som de står på lappen så är de och hur mkt vi än påpekade de så var de ingen som hörde på oss..

    Fick höra att de var förtal om arbetsplatsen jag hade sysslat med och hen sa att de skulle bli bäst intill omöjligt att jag skulle få jobb inom kommunen mer.. Fick även höra att de låg många medicin avvikelser hos ssk om fel jag hade gjort.. Fick veta att jag ej fick förlängd så jag slutade ca en vecka efter (hade slut datum på anställningen då)

    Gick till ssk som sa att de absolut inte fanns några avvikelser på mig (spände var bara tomma hot chefen försökte sig på) och hon hade aldrig sett mig göra fel ( gjort nått fel, erkände de och de var ingen stor grej som hade hänt heller)

    Hm blev väldigt rörigt de här.. Finns så mkt mer å skriva om detta tillfälle men ni fick en liten inblick i hur min värsta dag/dagar var

  • Anonym (boend­e)
    Äldre 7 Sep 21:57

    Min värsta arbetsdag är väl de tre sista veckorna av den månaden jag sommarjobbade som 18-åring på ett äldreboende. Jag gjorde då slut med min pojkvän andra veckan och var jätteledsen. Jag hade som uppgift att göra frukost och mata de som behövde det på morgonen och det var hur deprimerande som helst.
    När jag skulle tömma katetern på en av gubbarna försökte han slita ner mig i sitt knä för han "ville känna på fitta". När jag berättade det för de andra som jobbade skrattade de bara lite och sa att "han är sån". Jag tyckte så synd om vissa av de boende för de lämnades bara i sina rum och en tant satt alltid i matsalen och skrek "hallåååå? lämna mig inte ensam, hallåå?... undertiden personalen fikade.


    Personalen trodde verkligen de var så mycket bättre än mig. Vid ett tillfälle tänkte jag att det var dags att börja ta lite initiativ och tömde tvättmaskinen och la in tvätten i garderoben. Efterråt hade vi lite genomgång och en av tjejerna sa att "Kalles sängkläder ligger i tvätten" och jag svarade att nej, för de har jag plockat ut och lagt in i garderoben. Jaha, bäddade du inte sängen då? fick jag som svar och det hade jag ju inte gjort. man ser inte sängen från garderoben så jag såg ju inte att den var urbäddad. Fattade väl inte att de bara hade EN uppsättning med sängkläder. 
    "jag går och gör det nu" sa jag och hon fortsatte skrika efter mig i korridoren att jag som ändå fyllt 18 borde veta att ingen vill sova utan sängkläder, det får jag göra själv hemma om jag vill men HÄR bäddar vi sängen åt de boende och det borde jag ju fatta. 
    usch, det var lite av MÅÅNGA saker som hände men usch, vad skit jag mådde varje dag när jag gick hem, kände mig så värdelös. Tror aldrig jag gråtit så mycket under hela mitt liv som jag grät under de tre veckorna.

Svar på tråden Er värsta arbetsdag någonsin?