• Anonym (rädd)

    Polisanmäla eller inte? (långt)

    Jag blir så ledsen när människor runt ikring inte förstår vilken press en psykiskt misshandel är och vilka spår som det sätter i själen.

    Jag har varit utsatt för grov psykisk misshandel, med inslag av fysiska knuffar, sönderslagna saker och hot om att jag skulle bli nästa som gick sönder. Och visst gick jag sönder, sakta sakta gick jag sönder inombords. Jag var ett psykiskt vrak den dagen som han lämnade mig, eller rättare sagt den dag som jag fick nog och slängde ut honom. Enligt psykologen som jag fick gå till under mer än ett halvår efter separationen, så lider jag av posttraumatiskt stressymtom. Det syns ju inte utanpå och jag döljer det ofta, men kan inte alltid göra det om något triggar igång rädslan. 

    Både läkaren och psykologen ville att jag skulle polisanmäla honom, för den kränkning som han utsatt mig och mitt barn för, är verkligen grov och även långvarig. Även husdjur har blivit utsatt och tyvärr också dött på grund av honom. Och det var väl en av anledningarna till att jag försökte att vara stark för mitt barn också efter den händelsen. Tyvärr går det inte att bevisa att han skadade hunden så den dog. Men han var inte snäll med den och barnet har berättat i efterhand hur han sparkat och slagit hunden när jag inte sett det.

    Min fd man ville inte att vi skulle sluta som ovänner för han ville inte ha den stämpeln på sig av människor som vi kände. Han var även rädd för att jag skulle polisanmäla honom, eftersom det skulle påverka hans fortsatta liv här i Sverige och att det kanske till och med skulle kunna dra in hans nyvunna uppehållstillstånd. 

    Jag har verkligen försökt att vara vän med honom, för på något sätt efter separationen, så älskade jag honom fortfarande. Tyvärr har jag även fallit tillbaka och haft sex med honom, i början när vi separerade. Men det har varit svårt att vara vän med honom när han fortsätter att visa mig förakt, ljuger för mig, hånar mig, kan ignorera mig, för att i nästa stund visa kärlek och vara fullständigt kärleksfull. Oftast när han vill ha något av mig. Själv var jag rädd för honom och trodde honom när han sa att han inte behövde vara den som gav igen, utan att han skulle be landsmän göra det. Så kan det vara än i dag. Jag är rädd, men är lite starkare i dag.

    I somras hände det något positivt för mig. Jag träffade en ny man, en man i min egen ålder till och med. Jag kan tyvärr inte riktigt känna samma kärlek som jag kände med min fd man, men vi har något speciellt och jag känner mig trygg med honom. Han är även beredd på att vänta in mig eftersom han vet vad jag har varit med om. Jag skyller min känslokyla på rädslan att våga älska någon ifall jag blir sårad igen. Så säger i alla fall min psykolog och även min nya pojkvän. Han har stor förståelse och min kärlek till honom växer för var dag. Jag har hållit min nya relation hemlig för min fd man. Trodde jag i alla fall.

    Men han fick till slut reda på det och försöker nu att hämnas detta genom att vara med så många kvinnor som han kan, helt öppet för att såra mig och helst med kvinnor som jag misstänkte var hans älskarinna medan vi var gifta. Vilket är rätt troligt också eftersom han är med henne nu. Jag vill verkligen inte ha tillbaka honom och säger att han får vara med hela Sverige om han vill. Så nu kör han en ny taktik, han hotar både mig och min nya kille. Han säger att han tar mig om han vill ha mig och det spelar ingen roll om jag eller min kille protesterar. Jag är hans för all framtid och jag har inte rätt att neka, då blir det inte så bra för mig eller min nya kille.

    De gånger som vi haft kontakt, så sa psykologen att jag skulle låtsas foga mig, låta honom tro att han hade mig, för då skulle han hålla sig ifrån mig. Och så har det varit hela tiden efter skilsmässan. Enda gången som jag fick vara fred var när jag sa att jag ville att han skulle komma tillbaka.

    Men sedan jag träffade min nya så vill jag inte ha kontakt alls. Jag ser ju vilken skillnad det är, vad som är kärlek och vad som är kontroll. Min fd är sjuk kontroll och min nya är ren kärlek. Nu vet jag vad det är att vara älskad.

    Jag har varit lugn och tillfreds när han hållit sig borta, men så fort som han tar kontakt, så får jag hjärtklappning och kan inte ens sova på flera dygn. I dag känner jag sånt hat mot honom och vill inget mer än att hämnas honom för att han hotar min nya kille. Hade det bara varit mig, så hade jag stått ut, men han hotar ju en oskyldig människa som inte har med honom att göra.

    Jag vill polisanmäla honom för att få ett slut på detta, för det blir värre och värre för varje gång som han kontaktar mig. 
    Jag har försökt att inte svara, men han ringer gång på gång på gång tills jag svarar. Eller så kommer han hit och ringer på dörren istället eller ligger i bakhåll och hugger tag mig när jag går och handlar. Han låter mig inte få vara ifred sedan jag träffat min nya. Tyvärr jobbar min nya på annan ort hela veckan och vi hinner bara träffas på helgen. Så under veckan känner jag mig helt oskyddad.

    Det har knappt gått ett år sedan vi separerade, är det för lång tid som förslutit? Jag kanske borde gjort det på en gång tänker jag, men jag var inte mig själv då, jag ville ju ha tillbaka honom då när han gick. Jag vet inte hur mycket bevis jag behöver för att få igenom en polisanmälan av psykisk misshandel mot honom. Det verkar ju som om det inte är någon misshandel i andras ögon, att det blir svårt att få igenom så att säga. Svår att bevisa, eftersom det blir ord emot ord typ. Jag känner det så eftersom jag blivit bemött med stora frågetecken av gemensamma bekanta. Han har påstått till dem att jag är psykiskt sjuk, och så blev det ju till slut. Jag mår ju inte bra än i dag.

    Jag har foton på saker som han tagit sönder genom åren, dagboksanteckningar under alla dessa år eftersom han förvägrade mig att ha kontakt med andra människor utan att han var med. Dagboken var min enda vän, mitt enda öra. Jag har några vänner som fått komma till undsättning i början när han vänt upp och ner på hemmet, knuffat mig osv. Jag gick hos kurator under ett år medan vi var gifta, och har varit sjukskriven i omgångar dår läkaren frågat om min man var snäll mot mig och senare när det var ett faktum, så frågade läkaren om det faktiskt var därför jag sjukskrivit mig tidigare. Han hade förstått det på ett tidigt stadium, även om jag förnekat det då. Dessutom så har jag lyckats få till några korta inspelningar med mobilen där han skriker åt mig och där han även hotar mig och min nya kille. Tyvärr är det bara korta inspelningar när jag lyckats hittat åt inspelnings-appen på telefonen efter att han börjat att hota, så hela samtalet finns inte med. Räcker det?


    Förlåt att det blev långt.

  • Svar på tråden Polisanmäla eller inte? (långt)
  • Soffan

    Ja. Polisanmäl, uppge vittnen. Din psykolog kan göra uttalande och din nya man kan också vittna i din fördel. Inspelningarna hjälper också.

    Kontaktar han dig ofta? Är han på dig och mannen, det finns en ny lag som heter Olaga förföljelse också..

    Lycka till!

  • Anonym (K)

    Kontakta kvinnojouren för att få hjälp och stöd!  Har du några sms eller mail från honom?

  • Anonym (rädd)

    Han vågar inte gå på min nya kille direkt och han skulle aldrig våga sig hit om han visste att han är här. Han är slug och gör bara hot om han vet att jag är ensam. Flera gånger så har jag ljugit och sagt att jag inte var ensam när han ringt, men han har koll. En gång sa han att han sett att jag var ensam, att han suttit utanför lägenheten länge och sett att ingen kommit till mig. Han har även vänner som håller koll på mig säger han och han vet även att min kille jobbar borta på veckorna. Det har han tagit reda på.

    Han går på mig när jag är ensam. Han skulle heller aldrig våga om det finns människor runt mig, på affären tex. Men däremot när jag går hem från affären. Jag kan inte undvika en väg som är relativt otrafikerad på väg hem. Där brukar han ligga i bakhåll och hota mig. Jag har försökt att lösa det genom att storhandla när nya killen är hemma, men jag behöver ju mjölk under veckan och måste handla det då.

    Några av mina vänner som kommit till undsättning är rädd för honom, så jag vet inte om de törs vittna. Andra vill inte ha med polisen att göra, men tycker så klart att jag ska anmäla honom ändå. Och sen finns det gemensamma vänner som vet hur han betett sig mot mig, men som står på hans sida, tyvärr. De var hans vänner redan innan, de varnade mig för honom, men står inte upp för mig ändå.

    Han kontaktar mig några gånger i veckan. Fast den här veckan har det varit lugnt. Jag försöker att låta bli att svara när han ringer, men det går inte, för då blir han galen. Han är helt sjuk i huvudet, enligt psykologen så är han en man med psykopatiska drag. han tål inte att inte få som han vill och hatar kritik.

    Jag är rädd för vad han kan göra om jag anmäler honom, men känner samtidigt att det kanske är det enda som får stopp på honom och att jag känner att jag får upprättelse. Men tänk om han menar allvar med att hans vänner (som jag inte vet vilka de är) ska skada mig? 

  • Anonym (rädd)

    jag har inga sms eller mail från honom. Han är noga med att det inte ska finnas spår av vad han säger om det är hot. De enda som jag har är snälla mail och sms. Däremot har jag lyckats spela in delar av några samtal från honom, korta delar eftersom jag inte visste riktigt hur jag skulle spela in honom och fick leta efter appen under samtalet. 

  • Anonym (rädd)

    Han vet inte att man kan spela in samtal på mobilen, för han har bara en vanlig knappmobil och jag har en smartphone. Jag hittade tipset på nätet att det fanns en app som spelar in samtal, men jag är inte så duktig att använda den, så jag vet inte riktigt hur den fungerar. Jag har lyft över inspelningen på datorn och har hört att det fungerade.

  • Anonym (säkra bevisen)

    Gör en kopia på allt du har sparat i telefonen och på datorn och ge till en vän. Ifall något skulle hända med din telefon eller dator.

  • Anonym (rädd)
    Anonym (säkra bevisen) skrev 2014-09-15 19:25:01 följande:

    Gör en kopia på allt du har sparat i telefonen och på datorn och ge till en vän. Ifall något skulle hända med din telefon eller dator.


    Min nya kille har överfört över foto och ljudbevisen till sin dator, så det är redan gjort. Det var hans förslag att spara det på sin dator. Han har även försökt att kontakta min fd, men han svarar inte på hans samtal. Det hände i helgen och efter det så har jag inte hört något från min fd. Men det är det som är så oroväckande. Det borde kännas skönt, men jag är ännu mer orolig när han inte hör av sig som han brukar.  
  • Anonym (rädd)
    Tow2Mater skrev 2014-09-15 19:37:46 följande:

    Har du en "laglig pepparsprej"?
    www.bodyguard.nu/

    Kan vara bra o ha i din situation...


    Tack, men jag vet inte om jag skulle våga använda den.Hämnden efter en sån dusch kan inte bli annat än katastrofal. Jag håller mig så långt ifrån honom som jag kan. Än har han inte gått på mig mer fysiskt än knuffar. Fast man vet ju aldrig.

    Men om jag skulle anmäla honom, då kan det ju bli misshandel, det har han ju lovat mig. Problemet är ju att han inte själv kommer att göra det, utan hans vänner. Jag känner tyvärr inte alla hans vänner så jag vet inte vilka jag ska undvika. 

    Om jag anmäler honom, hur kan jag skydda mig? Vad hjälper det om han kan bevisa att han är oskyldig, när hans vänner, som jag inte ens kan peka ut gör något?
  • Nickolina

    Du måste göra en tydlig avvisning där du talar om att du inte vill ha hans uppmärksamhet i form av samtal och besök. Detta stärker dig juridiskt sett.

    Tala om för honom att du dokumenterar alla kontaktförsök och vad han säger.

    Gör dig sen oanträffbar - svara ej på telefonsamtal. Här kan det dock bli tufft - bo hos vänner den första tiden. Risken är att han tar i allt värre för att få en reaktion av dig.

    Rådgör dock med polis och psykolog om detta innan du genomför. Det jag skrivit är råd för stalker vilket han definitivt är. Skillnaden är att han redan haft dig i ett järngrepp och haft full makt över dig. Den klassiske stalkern har sällan haft den makten.

    Polisanmäl definitivt redan nu. fortsätter

  • Anonym (Viktigt)
    Nickolina skrev 2014-09-15 20:05:15 följande:

    Du måste göra en tydlig avvisning där du talar om att du inte vill ha hans uppmärksamhet i form av samtal och besök. Detta stärker dig juridiskt sett.

    Tala om för honom att du dokumenterar alla kontaktförsök och vad han säger.

    Gör dig sen oanträffbar - svara ej på telefonsamtal. Här kan det dock bli tufft - bo hos vänner den första tiden. Risken är att han tar i allt värre för att få en reaktion av dig.

    Rådgör dock med polis och psykolog om detta innan du genomför. Det jag skrivit är råd för stalker vilket han definitivt är. Skillnaden är att han redan haft dig i ett järngrepp och haft full makt över dig. Den klassiske stalkern har sällan haft den makten.

    Polisanmäl definitivt redan nu. fortsätter


    Ja, fixa till den där appen ordentligt o spela sen in när du talar om för honom tydligt att du inte vill höra mer av honom. Så har du det dokumenterat.

    Men jag tycker inte du ska tala om för honom att du dokumenterar det han gör. Låt honom inte veta det, för då kanske han tänker ut ett annat sätt att komma åt dig.

    Skaffa också en kopia på de inspelade samtalen (som nån ovanför sa), kan vara bra att ha om datorn skulle krascha, vid brand, inbrott etc.
  • Anonym (P)

    Exakt vad säger han i de inspelningarna du har?

    Jag jobbar som polis och utreder just de här brotten dvs brott i nära relation. Ofta är det så att det målsäganden upplever som hot inte är det i lagens mening. Bra att du dokumenterat på det sätt du gjort. Det är jätteviktigt!

  • Anonym (rädd)

    Nej han vet inte att jag har tagit foton på de skador som han har gjort medan vi levde tillsammans och var gifta. Han vet att jag skrivit dagbok. Först gjorde jag det i en vanlig bok, tills han satt och läste den och blev arg för att jag skrivit om honom. Då var det rätt oskyldigt, men jag insåg att det inte var bra. Så jag gömde den fysiska boken och gömde ett dokument som jag har satt lösenord på. Det är i denna dagbok som den mesta beskrivningen finns om vad han har gjort.

    En del vänner har även kommit till undsättning, men de var inte här just då när det hände. Och när de kom så hade han redan sprungit ut ur hemmet. Men de såg så klart skadorna och hur upprörd jag var.

    Min psykolog har sagt att om jag pratar med honom, så ska jag låta honom tro att han har mig där han vill ha mig. Att jag inte ska svara emot honom, för då blir han värre. Och så är det tyvärr. Ett tag ville jag inte ha med honom att göra och då ringde han och skrek och trakasserade mig flera gånger i veckan, blandat med kärleksförklaringar. Men han vill inte ha mig och jag vill verkligen inte ha tillbaka honom.  Vi kom till slut på hur jag ska bemöta honom så att han var lugn. Så länge som han tror att jag vill ha honom tillbaka, så håller han sig ifrån mig som straff. Han är som ett barn som är i trotsåldern och gör alltid tvärtemot vad jag vill, typ omvänd psykologi.

    Jag har försökt att bli av med honom, sagt att jag inte älskar honom, att jag inte vill ha med honom att göra. Men det går inte, han blir som en slemmig igel, sen tror han mig inte heller när jag säger det, utan överslätar med att jag är arg och säger det för att jag är arg, att jag alltid kommer att älska honom. Det är han som bestämmer när vi ska göra avslut och tydligen räcker det inte ens med en laglig skilsmässa.

    I många av våra samtal så låter det därför som om jag är lugn och att jag vill ha tillbaka honom. Men det är bara ett spel från min sida, och tyvärr det enda sättet som jag får honom att hålla sig ifrån mig och låta mig vara ifred, åtminstone ett tag. 

    Mitt ex vet ingenting om inspelningarna på mobilen. Så dum är jag inte att jag berättar det. Tyvärr är jag inte så tekniskt kunnig på mobilen, så det är bara några korta stycken av samtalen som finns. 

    Han hade fått veta ryktesvägen att jag har en ny pojkvän och han var verkligen inte glad i början av samtalet, utan riktigt hotfull. (Men det finns tyvärr inte inspelat.) Så jag lurade honom att tro att jag inte hade något förhållande, att jag fortfarande var singel och att den som besökt mig bara var en gammal vän, som bara var just en vän. Han skulle bli galen om jag sa att jag hade ett förhållande. Att slänga på luren eller sagt att jag inte vill prata med honom, hade tyvärr bara resulterat i att han tagit sig hem till mig istället. Han var dessutom full i detta samtal och jag vet att han hade satt sig i bilen och kört hit om jag nekade eller slängde på luren, trots att han druckit. Så jag gjorde som jag alltid har gjort, att försöka få honom lugn. Det skulle dessutom gå fortare att bli av med honom om jag pratade med honom än att ha honom ringades och vara rädd att han skulle komma hem till mig mitt i natten.

    Men ordagrant så sa han, (när jag väl fick igång appen) att "Du är min (mitt namn) så länge jag lever och jag tar dig när jag vill ha dig". Jag sa att jag aldrig går med på det om jag har ett förhållande, för då är det otrohet. Han sa då att: "Oavsett om jag har en ny familj eller om du är gift i framtiden så kommer du alltid att vara (hans namn = inte "min") och det kan aldrig vara otrohet. Om du eller din framtida kille säger nej, så blir det värst för både dig och din kille. Jag tar det som jag vill ha och du är min (mitt namn)."

    Jag är så jäkla less på att ljuga och låtsas och jag känner mig så smutsig inför mig själv. Dessutom så vet jag att det inte är tomma hot som han kommer med. Han kan verkligen gå in för vad han vill ha och han tar det förr eller senare. Men jag orkar inte mer. Jag vill inte låtsas, jag känner mig äcklad nu när jag dessutom har en ny kille och jag är rädd att han kommer att göra något om och när han får reda på att jag ljugit om pojkvännen. Jag vill inte att min nya pojkvän ska bli utsatt för honom eller hans vänner heller. Jag vill försöka att skapa ett nytt liv med min nye pojkvän och då vill jag inte ens inför mitt ex låtsas att jag vill ha honom tillbaka bara för att få lugn och ro. Det är inte rätt mot min nya kille heller.

  • Anonym (P)

    Du ska absolut anmäla honom. Trots att vittnen inte sett vad som hänt är de ändå värdefulla då de kommit till platsen och sett dina skador. Inspelningen fyller kriterierna för ett olaga hot.

    Du har mer dokumentation än många andra som anmäler har. Vilket i slutändan är viktigt för en fällande dom.

    Lycka till!

  • Anonym (ett språk)

    Jag har haft att göra med den här sortens personer förr. Att han har vänner som kommer att misshandla dig är tomma hot, han vill bara hålla dig i sitt psykiska våld, att du ska vara rädd. Samma sak sysslar han med när han sitter och väntar på dig då du är påväg hem från affären. Hade han tänkt göra något fysiskt hade han gjort det för länge sen.

    Tyvärr har du bara 2 alternativ. 

    1. Flytta 

    2. Ordna så han får ett riktigt ordentligt kok stryk, det är det enda språk den här sortens personer förstår. Han är troligtvis väldigt feg och kommer inte att kontakta dig igen efter det.

    Jag hade en gång en nybliven flickvän med samma problem som du. Han brukade sitta i bakhåll och vänta på henne. En kväll satte jag mig en bit ifrån och väntade in honom. Efter behandlingen han fick hörde eller såg hon aldrig mer av honom. Tyvärr är jag rätt säker på att han haltar än idag.

     

  • Anonym (Tveksam)

    Jag säger både ja och nej till polisanmälan.

    JA för att du säger stopp, så här får man inte behandla mig. Det kan också vara ett bra sätt för dig själv att känna att du är värd mer också, en symbolisk handling. Blir han även dömd så är det såklart positivt det med då det verkligen sätter stopp, kanske blir han även skraj av anmälan och slutar jävlas med dig.

    NEJ för att jag själv anmält, och jag skulle inte gjort om det om jag visste vilken tid och ork det skulle ta. Mitt ex gick på mig fysiskt också och jag har en del bilder, vilket är tur eftersom det vore i princip omöjligt att bevisa någon av kränkningarna eller våldet annars. Man måste ju ha bevis. Det  har tagit jättelång tid med allting och det är fortfarande inte klart, ingen vill påbörja en PTSD-behandling med mig förrän processen är över, skolan har blivit lidande, jag vågar inte träffa folk, varje polisförhör river upp allt igen. Som tur är har jag världens bästa kille nu som är förstående, men vårt förhållande har också blivit lidande och hade han varit en lite tröttare människa hade han nog lämnat mig för länge sen.

    Så, har du orken att (kanske) gå igenom en lång process så gör det! För din självkänslas skull om inte annat!

  • Anonym (Viktigt)

    Återigen rådgör med polisen om hur göra. O gå en kurs i självförsvar eller nåt sånt.

  • Anonym (rädd)

    Det lutar åt att göra en anmälan, även om det kommer att bli jobbigt, som sign. Tveksam nämner. Jag förstår att det kommer att bli tufft och att det kommer att riva upp djupa sår, kanske jag kommer att bli ifrågasatt och exet bli mer hotfull osv.

    Men att hitta någon som ska spöa upp honom, det kommer jag inte att göra. Fast i tanken hade man ju önskat att någon kunde göra det så att han slutade. Men det är inte realistiskt och dessutom är det brottsligt. Då är ju inte jag bättre än exet. 

    Men som det är nu så är det ju verkligen inte bättre. Han påverkar min nattsömn i flera dagar så fort som han hör av sig. De dåliga minnena river i mig som det är nu också. Saker och situationer som påminner om honom får mig att minnas och det är fruktansvärt jobbigt att kastas tillbaka till ett minne när man inte är beredd. Det kan vara en låt som vi lyssnat på, ett ställe som vi varit på gemensamt, det behöver inte ens vara negativt laddat för att det ska få mig att minnas och i och med att jag minns detta så minns jag också de dåliga stunderna. Allt går i ett.

    Helst hade jag önskat att någon kunde radera bort minnet att jag någonsin träffat honom. Att jag är tillbaka strax innan jag träffade honom och kunde påbörja livet utan att han påverkar mig överhuvudtaget. Han stal så mycket från mig som jag aldrig kan få tillbaka, tilltro till människor, glädje i livet, framtidstro överhuvudtaget.

    Dagligen går jag på helspänn och analyserar varenda människa som jag träffar. Jag analyserar deras blickar, människor som tidigare hälsat och inte längre hälsa på mig eller till och med vänder sig bort när jag kommer. Jag undrar över vad han sagt till dem, vilken sida de står på, om han bett gemensamma vänner hålla koll på mig och försöka få ur mig något som han sedan kan använda mot mig. Jag litar inte på någon som han kan haft kontakt med längre och min tidigare naturliga öppenhet är helt stängd.  Killen jag är tillsammans med nu har verkligen fått jobba med att få mig att börja tro på honom. Han jobbar fortfarande på det och än litar jag inte fullt ut på att han är allvarlig. Men han ger sig inte och det är jag glad över, sakta, sakta börjar jag att lita på honom och börjar få känslor för honom. 

    Dessutom har exet i flera år hotat mig att om vårt liv tillsammans kommer ut, så blir det inte roligt för mig. Jag har ju inte vågat berätta allt för omgivningen, inte ens till familjen, ifall de går på honom och han får reda på det den vägen. De är förbannad på honom, men vet inte allt som hänt, för då vet jag att vissa i familjen skulle ställa honom mot väggen, kanske på ett sätt som sign. ett språk nämner.

    Men om och när jag anmäler honom, vilket skydd finns det för mig då? Vad behöver jag ta med mig för fysiska bevis? Dagbok i sin helhet eller de stycken där han varit hotfull? Foton av saker som han slagit sönder, de ynkliga korta inspelningarna, namn på vänner som kan vittna? Men om de inte vågar eller vill vittna, vad gör man då? 

    Kan jag rådgöra med polisen innan jag anmäler om det är någon vits att anmäla innan jag gör det? Dvs om bevisningen håller, utan att de tar det som en anmälan direkt. 

  • Anonym (Tveksam)

    Du kan absolut rådgöra med polisen. Min sambo var i en liknande situation med en man från ett gäng som hotade honom (han blev dock inte slagen eller nåt sånt) och var som du orolig över vad som skulle kunna hända om han anmälde. Han ringde polisen och frågade och de gav honom råd utan att en anmälan gjordes. Jag minns dock inte om han uppgav sitt riktiga namn eller den andre mannens namn, om de vet exakt vilka som är inblandade kanske de har plikt att anmäla.

    OM du anmäler, ta med ALLT. Alla som kan ha sett/hört nåt eller som du berättat för, berätta gärna vilka du bodde grannar med också om nån kan ha hört nåt (polisen letar upp dem själv), inspelningar, bilder. Det är inte säkert att allt kan användas men många bäckar små...

Svar på tråden Polisanmäla eller inte? (långt)