• Mecros

    Känner mig ensammast i världen

    Hej!
    Är det många andra som känner sig ensam? det är inte det att jag inte har vänner eller sambo. Men just ensam. Mina vänner har barn, dem bryr sig inte alls om politik, träning, hälsa, jobb, fritid som jag gör. Jag älskar dem allihopa men det är just att vi är på så olika plan i livet. Det känns inte som att man är vänner för att vi har gemensamma intressen utan för att vi har varit bästa vänner i över tio år. Inge fel med att ha riktiga vänner men förstår ni hur jag menar? Jag känner mig bara ensam. Ibland känns det bara som om att jag vill hitta en ny vän med liknande intressen som mig. Förhoppningsvis gör jag väl det också. Åh jobbigt att känna såhär, för på nått sätt så tycker man synd om dig själv.

  • Svar på tråden Känner mig ensammast i världen
  • Anonym (ensam)

    Förstår vad du menar. Jag kände också så fast jag hade allt, så jag drog mig undan kan man säga. Nöjde mig med att vara "ensam"..

    Poff, sa det för 1 månad sedan. Då lämnade min sambo mig och när jag tittade mig omkring hade jag knappt några vänner kvar och min familj 30 mil bort.. Så jag är jävligt ensam och jag hatar varje dag jag inte tagit tillvara på min umgängeskrets, för nu är jag ensam, ensam på riktigt..

  • Mecros

    Vad tråkigt att höra :( hur kom det sig att du drog dig från dina vänner? Förstår om du kände att du ville va ensam. Men vad var dina känslor? Var ni olika eller orkade du inte med dem?

  • Anonym (ensam)
    Mecros skrev 2014-09-16 21:24:33 följande:

    Vad tråkigt att höra :( hur kom det sig att du drog dig från dina vänner? Förstår om du kände att du ville va ensam. Men vad var dina känslor? Var ni olika eller orkade du inte med dem?


    vi var olika, eller jag älskar dem, de får mig att skratta, men ibland delade vi olika åsikter och de gjorde/sa/agerade konstigt vilket fick mig att sluta höra av mig och sen går tiden för länge och man känner sig dum om man hör av sig typ.. :<
  • Mecros

    Okej. Då år det väl ungefär samma lika här. Det känns som om man inte delar livet på samma sätt längre som när man var yngre. Jag kan fortfarande ha världens tråkigaste humor med dem och skratta tills jag gråter. Men dem är småbarnsmammor, röker, rör inte på sig, gnäller om det mesta, och jag antar att jag tröttnade på att anpassa mig. Men det är tråkigt :( och så får jag dåligt samvete över att jag inte är med dem som dem är. Men jag antar att det är jag som har förändrats..

  • Anonym (ensam)

    Ja det kanske blir så :( det är ju tråkigt! Annars kan du prova hitta nya vänner som passar dog bättre :) ensam är inte stark, haha enligt mig

Svar på tråden Känner mig ensammast i världen