Hej Ts, jag är en tjej som har vart med om det här. Så här får du hur det har vart/är för mig/oss.
Jag kom på min pojkvän nu i början av året att han hade träffat flertal killar under det första året vi var tillsammans (i fjol). Vi har haft ett jättebra förhållande, hela relationen inkl. sexet har vart jättebra. Inget har pekat på att det har vart fel/nån mått dåligt/inget som stämmer osv...Så det var en sån chock, då jag aldrig trodde att han skulle gå bakom min rygg. Fanns aldrig några aningar att han skulle göra så mot mig då vi verkligen älskar varandra. Och jag menar verkligen ÄLSKAR varandra. Så det blev en sån chock, besvikelse, kände verkligen mig bedragen och sårad. Och jag mått så dåligt av det att jag har spytt och oroligheten som finns konstant i magen ....
Det har tatt väldigt väldigt många månader att ens slippa ha ont i magen varje gång han åker iväg, eller när det plingar i hans mobil, eller när han ska ut och träffa polare.
Att försöka gå vidare med vetskapen om vad han har utsatt mig för.
Jag har ett stort hjärta, älskar honom så mycket att att det inte går att beskriva. Vi kämpar fortfarande. Och ingen av oss vill lämna den andre. Så ja bad honom lägga alla korten på bordet. Han fick ett ultimatum: berätta allt, vi pratar, tar dagarna som dom kommer, och så kämpar vi tillsammans. Eller så får han väl fortsätta träffa andra, men lämna mig.
Vi har pratat om allt detta, gått igenom allt i minsta detalj. Allt från varför han är så intresserad av killar (han är straight men ville testa med killar)Undringar kring varför inte jag duger, vad är det dessa killar kan göra som inte jag kan? Osv.
Vi har pratat väldigt mycket om just våran sexrelation om den är tråkig och vad isf vi kan förbättra. Vi har varit öppna om våra fantasier och berättat för varandra. Kommunikation har vart den allra viktigaste delen för oss. Den är viktig för alla! Om inte allra viktigaste i ett förhållande!
Men även efter terapi med oss själva, så kommer inte tilliten tillbaka bara sådär. Tillit förtjänar man. Den måste byggas upp på nytt. Och det är en fruktansvärd tuff och lång process. Att våga lita på nån igen kan ta månader upp till flera år till kanske tom aldrig. Tänk på det.
Tack vare hans fantasier, så kunde han ha fördärvat precis allt. Inte bara tilliten till honom, utan tom (om vi två skulle gå isär) nästa person skulle jag ha svårt att lita på.
Så snälla, om du verkligen älskar din kära, så låt din fantasi just vara en fantasi. Och om du promt vill ändå testa, var ärlig och berätta det för din partner. Öppenhet och ärlighet varar längst.