Lever med en martyr, manipulerande idiot

Ringen kvinnojour NU! Tel till kvinnofridslinjen: 020 505050
Det han utsätter dig för är inte normalt, och det är INTE dig det är fel på som han vill ge sken av!! Han har brutit ner dej och isolerat dej från slälkt o vänner och kan då fritt leva rövare med dig.
"Man skadar inte den man älskar" lyssna på den, med Sara Varga.
Jag håller på och skriver en magisteruppsats omjust våld mot kvinnor.. Om du inte lämnar kommer det inte att sluta förrän du är död. GÅ. NU!!!

Min sambo är en lögnare, martyr och helt vidrig manipulerande person som samtidigt har en underbar varm personlighet.
Det tog 3 år för mig att inse sanningen om honom, kärleken gör en blind helt och hållet.
I början ville jag inte erkänna för mig själv, jag tyckte väl också att jag inte förtjänade bättre men nu idag vet jag bättre! Nu gäller det bara att våga ta steget, våga få det liv man är värd.
Jag har sånt hat och avsky jänetemot honom.

Jag förstår att jag är utsatt,
Jag hatar honom, alla blåmärken jag fått, alla slag jag fått, alla sömnlösa nätter med skräck då jag inte fått sova och om jag somnar så får jag kallvatten på mig.
Alla gånger jag bara fått sitta på golvet i timmar som straff.
Alla gånger då jag blivit utelåst och fått sitta i trappuppgången, ibland med bara ett tunt nattlinne... Jag hatar för rädslan han gett mig, jag hatar att han get mig djupa sår i min själ och hjärta som ingen kan se. Jag hatar alla slag jag fått ta mot mitt huvud! (det är värst och gör ondast) och där kan helle ringen se mina bulor.
INGEN SER!!!! INGEN; varför kan ingen hjälpa???? JAg hatar mig själv såå mycket för att jag utsätter mig för detta. Folk frågar vad mina blåmärken kommer ifrån, vissa har sina misstankar.... jag kom till jobbet med ett såå stort svart blåmärke som var större än en knytnäve. Alla frågade vad jag gjort. Men jag kunde inte säga, för jag vet hur mycket skit jag skulle få om jag sa hur jag fått det.
men vissa hade sina misstankar. Sen när blåmärket efter hans slag bleknat så fick jag åter ett svart märke fast nu lite större av en stor flaska, en bula på mitt ögonbryn och en fläskläpp.
Alla gånger jag kommt till jobbet med svullna ögon av nattens bråk och gråt. Alla gånger jag kommit med ömt huvud och öm kropp av alla sparkar.
Han säger att han inte slår mig... om jag tror det så ska han visa hur man bverkligen slår.
Jag vågar inte fly, försökte en gång. Jag blev "räaddad" av min familj, men sen kom hoten, om att döda min bror eller systers barn.
Jag kunde inte fly mer, jag fick gå tillbaka, rädslan av att han skulle skada någon jag älskar var droppen.
Nu kan jag inte lämna, han har för mycket makt.
Hur kan en människa vara sån??
Varje dag är en pina, man vet aldrig vad som väntar.
en fredag kväll kan sluta med tumult pågrund av ett felsvar från mig.
Det värsta är när jag svarar på ett sätt han inte vill, man vet heller aldrig med honom, ibland ska jag bete mig på ett sätt för att nästa gång bete mig på annat. Han leker med mig..
Eller som när han är snäll och vi ska köpa saker till myskväll, jag sett fram emot godsaker för inte ofta jag får det av honom.
Då jag råkade somna på soffan så missade jag att jag fick sms av våran kompis som ville att vi skulle komma.
Då sa han (då åker vi inte och köper godis för varför ska du få njuyta när du förstör för mig?)
Då blev jag ledsen och nästan grät, Då blev han ännu argare och frågade varför jag gråter, DÅ svarade jag att det är ledsamt att han allid straffar mig för minsta lilla.
Då ser man hur hans ansikte förvrider sig och han hånler och säger ( men jag gav inget förbud nu, jag sa bara att vi inte åker och köper godis men du kan gå själv)
sen kör han mig till affären tillslut men säger saker som hur jag kan njuta av saker när jag gjort honom illa.. sen så åker han utan ett ord och lämnar mig..
resten av kvällen består av tystnad.

Förlåt för min skrivning, jag hinner inte rätta, jag är rädd att han snart ska komma.
Jag hoppas ni förstår lite, jag vet att det finns fler där ute, snälla snälla,,, nån som varit i samma sits, hur tog tog ni er därifrån??? Familjen finns inte längre, han har gjort så dom tagit avstånd.
JAg är ensam..
Jag behöver inte höra negativa saker, det är det sista jag behöver, för jag vet nu vart jag sitter men måste ta mig härifrån och vill höra råd

Du är inte ensam. Det finns hjälp att få hos kvinnojouren, de vet vad som har hänt dig. När han inte är hemma, packa en väska med det nödvändigaste. Plånbok, ID/Pass/körkort, mobil, laddare, lite kläder. Ring polisen så kan de hjälpa dig därifrån eller ring kvinnojouren de har tätt samarbete med människor som kan hjälpa dig. Du kan även be polisen att vara med när du packar dina saker. 

Du är rädd, det är naturligt att vara det, men om du stannar så kommer du att dö. Denna människan älskar dig inte, han utövar sin makt över dig. Din familj kanske inte är där just nu, men de kommer att vara där när du har tagit dig därifrån. Om du förklarar varför (Du sa att han hotade med att döda din familj), så kommer de att förstå. 

Skaffa en plan i hur du ska göra för att fly. Mobilen exempelvis - köp ett kontantkort med ett nummer som inte han har. Du slipper mycket ångest om han inte kommer åt dig. Prata med polisen om poliseskort i hemmet så du kan packa ifred, då får även de upp ögonen på honom. Skaffa bevis att han har slagit dig, foton, vittnen, dagbok. Packa en akutväska ifall det blir överjävligt. Säg inte att du ska dra, gör det bara, ring inte taxi eller någon ifrån lägenheten (om det inte är 112), så han inte kan göra dig illa. Ta dig därifrån!