Ögat attraheras, men inte jag.
Det spelar ingen roll vilka egenskaper, personligheter eller hur snygga dem är per min definition. Ögat blir attraherat men kroppen säger alltid nej till sex. Ligga och kramas i soffan men inte mer.
Jag är tjugosex år gammal, singel, äger lägenhet i Stockholm, god ekonomi, bra släkt- och familjeliv m.m. Ja, allt är bra egentligen. Men jag vill inte leva själv. Samtidigt ger jag aldrig flickorna eller mig själv någon chans. Det klickar aldrig utan bara ett evigt flirtande.
Nu motsäger jag första stycket. Jag har sex ibland, men det är alltid efter någon festlighet, och aldrig mer än en gång med samma tjej. Så fort akten är klar byter jag skepnad, blir någon annan. Ibland hör dem av sig, och vill fortsätta/påbörja att dejta. Men innan den frågan ens hunnit komma har jag redan bestämt mig för ett nej.
Samma sak när jag onanerar. Vad jag vill göra då är att slå mig själv eller datorskärmen. Mitt huvud säger då på ett ungefär "Vad f*n tänkte du på!?"
Jag anses vara väldigt social och trevlig i min omgivning och jag har lätt för prata.
Jag trodde ett tag att jag var asexuell. D.v.s. att jag inte attraherad av något kön. Men det är jag, jag gillar tjejer.
Allting började för ca. fyra år sedan. Hur vet jag inte.
Vad lider jag av egentligen? Någon man som har haft liknande problem? Vad tänker ni tjejer när ni läser detta?
Skulle kunna fortsätta att försöka definiera mitt problem med oändligt mycket text. En fråga från dig kanske kan hjälpa mig. Vad vet jag!?
