Alltså, gör jag en tankevurpa?

Idag hade vi kalas för vår dotter som fyllde 8 år. Släkt och kompisar med deras barn. Några kunde inte komma och frågade om de kunde komma dagen efter istället. Pga träningar och matcher så blev det vid lunch, dvs 12. Och då känns det som om vi bör bjuda på lunch.

Så i måndags messade jag och skrev att vi bjuder på lunch. För någon timme sedan ringer min mans kompis fru och frågar vad jag tänkt göra till lunch och jag svarar att jag ska göra en pastarätt. Varpå hon berättar att de började med lchf idag och att jag får göra något annat till dem.

Jag bara gapade! Är det inte höjden av fräckhet?? Jag tycker det känns sjukt udda att begära att jag lagar en annan rätt till dem och ringer rätt sent en lördagkväll och informerar mig om det.

Har inte alls lust, tid eller ork att hitta på något nytt till dem en lördagkväll 21.30.